Fru talman! Det finns mycket att säga om den
förlängda sjuklöneperioden. Rose-Marie Frebran och
kristdemokraterna känner mycket väl till den situation
landet Sverige befann sig i. Det handlade inte om att
spara blint. Det handlade om att noga överväga, dis-
kutera och fundera över olika saker, och det har vi
gjort tillsammans med ett par andra partier. Vi skall
inte på något sätt ensamma ta åt oss äran; det var flera
som deltog i detta mycket viktiga arbete.
Vad gäller den förlängda arbetsgivarperioden
handlade det faktiskt också om arbetsgivarens ansvar.
Som vi har kunnat konstatera under en tuff arbetslös-
hetstid kanske det inte alltid levs upp till detta. Vi
kunde också se att samhället stod för merparten av
kostnaderna för rehabiliteringen.
Nu finns det också anledning att se att arbetslöshe-
ten har börjat sjunka och tillväxten och investeringar-
na att öka. Och detta har skett under en period då vi
faktiskt har haft den förlängda sjuklöneperioden.
När det pratas om att spara blint kan jag inte mot-
stå att konstatera att kristdemokraterna på sitt A 1-
anslag har 6 260 miljoner kronor mindre. På sitt A 2-
anslag har de 1 750 miljoner kronor mindre och ökad
kontroll. Moderaterna har på sitt A 1-anslag 8 461
miljoner kronor mindre och på sitt A 2-anslag 1 750
miljoner kronor mindre plus ökad kontroll. Vad bety-
der dessa besparingar för människor ute i bygderna,
ute i Skåne och ute i hela Sverige?