Herr talman! Jag tog i mitt anförande upp frågan
om socialdemokraterna och regeringen kunde tänka
sig att se över de framtida socialförsäkringarna som
en helhet. Vi fick ett visst stöd av Ingela Thalén, som
ändå tyckte att det låg något i den tanken. Sedan har
det blivit väldigt tyst. Kan statsrådet tänka sig en
översyn som ger långsiktig stabilitet och bättre, mer
trovärdiga försäkringar? Kan ni tänka er att de för-
säkringarna skall vara fristående från statsbudgeten
och leva sitt eget liv inom de ramar som Sjuk- och
arbetsskadekommittén drog upp?
Herr talman! Jag talade tidigare om de 614 miljo-
nerna som är rehabiliteringspengar och som skall ingå
i FINSAM-verksamheten. Jag trodde att det skulle ge
ungefär 50 miljoner till varje kassa. Men jag har sna-
rast räknat rejält fel. Det handlar om 20-25 miljoner.
Det är vad man kan tänka sig. Hur långt kommer ni
med detta?
Statsrådet säger att hon är glad över att sjukför-
säkringspengarna inte får användas fritt. Nu börjar det
klarna för mig. Nu förstår jag. Har Ronny Olander
samma uppfattning om att de skall användas fritt kan
jag förstå att ni är litet skakade.
Men vi har aldrig skrivit det. Det rimliga är väl
ändå att ni läser reservationen. Försäkringskassan har
ansvar för pengarna. Det är den vinst man gör genom
kortare sjukskrivningar som vi tycker att man skall
sätta in i verksamheten i FINSAM. Det skall man
göra för att korta köerna, för att öka rehabiliteringen.
Kan ni tänka er det om jag förklarar vad saken gäller?
Är det en väg som vi kan gå tillsammans? Då skulle
vi nå väldigt långt. Men kassorna löser inte några
problem med 20-25 miljoner.
Samverkan är bra. Det tycker vi är alldeles ut-
märkt. Men vägen är lång innan vi får bort alla de
köer som ni har skapat sedan ni tog över makten.