Fru talman! I dag behandlar vi bland andra frågor
här i kammaren utgiftsområde 10, ekonomisk trygghet
vid sjukdom och handikapp. Det är utomordentligt
viktiga frågor som berör alla människor.
Det finns de som hävdar att den ekonomiska kri-
sen har visat att vi inte har råd med ett generellt väl-
färdssystem. Den förenklade argumentationen lyder:
Folk får klara sig själva, vi kan bara hjälpa de allra
svagaste eller fattigvård i stället för generell välfärd.
En del vill gå den vägen av ideologiska skäl. And-
ra tror bara inte att det är möjligt att behålla generella
system. Men nu har vi visat att det går. Vi har genom-
levt min generations värsta ekonomiska kris, och
systemen har fått sina smällar, det är förvisso sant.
Men den generella välfärdspolitiken har klarat krisen.
Nu står vi ekonomiskt rustade att utveckla välfärden
igen, inte med lånade pengar, utan med egna pengar.
Vi kan satsa på vård, omsorg, och skola samt säk-
ra jobb och kvalitet i välfärdens kärna: 4 miljarder
1997, 8 miljarder 1998, 12 miljarder 1999 och 16
miljarder år 2000.
Den återvunna ekonomiska balansen gör att vi kan
satsa ytterligare på barnen. Den 1 januari 1998 höjer
vi barnbidragen till 750 kr, och flerbarnstillägg kom-
mer att utgå även till barn födda efter 1995. Föräldra-
penningen höjs till 80 %. Barnfamiljerna är den grupp
som drabbats värst av den ekonomiska krisen. Det är
därför desto mer glädjande att vi nu kan stärka barn-
familjernas ekonomi. Den stora satsningen på kom-
munerna kommer att förbättra daghem och skola. Den
kommer också att ge fri hälso- och sjukvård till barn
och ungdomar upp till 20 år.
Med en höjning av sjukersättningen 1998 till
80 %, som genomförs vid årsskiftet, kan de flesta
löntagare få 90 % i ersättning vid sjukdom, dvs. 80 %
genom lag och 10 % genom avtal. Den högre ersätt-
ningsnivån stärker försäkringen och minskar behovet
av tilläggsförsäkringar.
Genom att socialförsäkringarna är inriktade på in-
komstrelaterade förmåner som är knutna till individen
bidrar vårt välfärdssystem till minskade ekonomiska
klyftor och ökad jämlikhet. Ingen riskerar i Sverige
som i många andra länder att förlora sina sjuk- och
pensionsförmåner när man byter anställning. Ökad
rörlighet på arbetsmarknaden bidrar i sin tur till ökad
effektivitet och högre tillväxt.
Att sätta människan i centrum är målet för den
fördjupade samverkan mellan försäkringskassan,
hälso- och sjukvården, socialtjänsten och arbetsför-
medlingen som riksdagen beslutade om i juni efter
förslag från regeringen. Vi har vunnit goda erfarenhe-
ter av de försöksprojekt som har genomförts och
genomförs i olika delar av landet. Nu är det viktigt att
öppna möjligheterna att gå vidare och mer effektivt
utnyttja samhällets samlade resurser för att bättre
kunna tillgodose enskilda människors behov av olika
åtgärder.
Människor med långvarig arbetslöshet och/eller
hälsomässiga problem kan hamna i en gråzon mellan
de olika ersättningssystemen eftersom problembilden
inte renodlat faller inom en viss myndighets ansvar-
sområde. Det här kan leda till en rundgång mellan just
socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling och
landstingets primärvård, med i en del fall kortsiktiga
och ineffektiva insatser som följd. Det här är en situa-
tion som är dålig, främst förstås för medborgarna,
men även för samhället. Det finns starka skäl för att
utveckla bra och ändamålsenliga samverkansmodeller
som ger bättre förutsättningar för rehabiliteringsarbe-
te.
Fru talman! Vi föreslår därför att försäkringskas-
san skall få träffa överenskommelser med kommun,
landsting och länsarbetsnämnd i syfte att uppnå en
effektivare användning av tillgängliga resurser. Vida-
re skall kommuner och landsting få sluta avtal med
varandra samt med försäkringskassan och länsarbets-
nämnden om att inom ramen för socialtjänstens re-
spektive hälso- och sjukvårdens områden delta i och
bidra till finansieringen av gemensamma åtgärder.
För försäkringskassornas del skapas en disponibel
ram på 814 miljoner kronor att användas för rehabili-
tering och samverkan på ett nytt och flexibelt sätt.
Arbetet med att formulera gemensamma mål och
handlingsplaner har redan påbörjats. Under hösten har
fyra regionala konferenser genomförts för att bl.a. få i
gång planeringen. Gemensamma mål för samverkan
blir också en viktig del i regleringsbreven till respek-
tive myndighet.
Jag är glad att utskottsmajoriteten stöder regering-
ens förslag. Det betyder att samverkan blir en naturlig
arbetsform för olika myndigheter, och det betyder att
människor i behov av insatser inte riskerar att bollas
mellan olika system. Jag är också glad att utskottets
majoritet har beslutat om en samverkansmodell som
inte öppnar för att använda sjukförsäkringens pengar
fritt. Jag anser att en viktig del i vår välfärdspolitik är
att vi är försäkrade mot inkomstbortfall vid sjukdom.
Vi skall veta att sjukförsäkringen är en försäkring som
har pengar att betala ut när eller om vi blir sjuka.
Försäkringskassornas besvärliga situation har
uppmärksammats under året. Justitieombudsmannen
har pekat på brister i handläggningen vid försäkrings-
kassorna. De minskade resurserna har inneburit att
flera försäkringskassor har sagt upp personal för att
anpassa sig till de ekonomiska ramarna. Regeringen
är medveten om situationen på försäkringskassorna.
Den har uppstått genom att kassorna utöver det gene-
rella sparkravet på 11 % under tre och ett halvt år fått
minskade avgiftsinkomster från arbetsskadeförsäk-
ringen på grund av ett minskat antal arbetsskadeären-
den.
Därför är det ett viktigt initiativ som regeringen
tog i oktober. Utöver de extra hundra miljonerna som
föreslogs i budgetpropositionen kunde regeringen
tillsammans med utskottsmajoriteten föra ytterligare
100 miljoner kronor till kassornas administration för
1998. Denna satsning ger sammantaget bättre förut-
sättningar för kassorna att sköta sin uppgift som soci-
alförsäkringens administratör. En del uppsägningar
kan undvikas och planeringsförutsättningarna förbätt-
ras.
Fru talman! Arbetet med att reformera socialför-
säkringarna och skapa stabila trygghetssystem pågår.
Det reformerade pensionssystemet som skall föreläg-
gas riksdagen i vår är den största och mest genomgri-
pande reformen. Men det finns också andra viktiga
områden där förslag kommer. Jag tänker på förtids-
pensionerna där betänkandet från utredningen nu är
ute på remiss. Arbetsskadeförsäkringen utreds för
närvarande liksom arbetsgivares åtgärds- och kost-
nadsansvar för rehabilitering. Nya SGI-regler bereds i
Regeringskansliet.
Regeringens proposition om förändrad avgifts-
struktur som riksdagen nyligen ställt sig bakom inne-
bär tydligare samband mellan intäkter och utgifter. I
torsdags beslutade regeringen om propositionen om
socialförsäkringens administration.
Fru talman! Efter några år när arbetslöshet och
nedskärningar gjort vardagen tung för många har den
ekonomiska situationen i Sverige vänt. Vi kan se att
saneringen av statens finanser ger effekter. Vi har
skapat ett ekonomiskt handlingsutrymme att tänka
framåt och diskutera hur vi på bästa sätt kan använda
de resurser vi har och framöver skapa för att fortsätta
att bygga ett jämlikt och gott samhälle.