Fru talman! Vissa partier klarar inte att ta upp en
debatt om förändringar i våra trygghetssystem. Cen-
terpartiets hävdande av att grundtrygghet skall vara
ett grundläggande krav möter stort motstånd. Vi förde
en sådan argumentation redan när ATP-frågan var
aktuell. När ATP-systemet infördes hade Centerpar-
tiet ett förslag som innebar en grundpension lika för
alla. Ett resultat av det pensionssystemet skulle ha
blivit fler pensionsfonder, i stället för de stora AP-
fonder som nu dominerar. Med Centerns system
skulle betydligt mera riskkapital ha kunnat ställas till
förfogande för företagen.
Nu är den debatten överspelad, och vi står inför ett
nytt pensionssystem, där man faktiskt anammat Cen-
terpartiets tanke om en grundpension. Så lång tid tar
det alltså att få gehör för en god idé.
Vad vi saknar i dagens trygghetssystem är enhet-
lighet och enkelhet. Vi har under alla år, som Gullan
Lindblad sagt, lappat och lagat på något som möjligen
hade en viss enkelhet när det för många år sedan
infördes.
En generell försäkring som ger ekonomisk trygg-
het vid sjukdom och handikapp är också för Center-
partiet ett mål, men vi har tacklat detta område med
en annan infallsvinkel än regeringens. För all frånvaro
från arbetslivet bör ges likartad ersättning. Det gäller
alltså en ny arbetslivs- och ohälsorelaterad försäkring.
Den skall gälla vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsskada
eller förtidspension. Den skall ge en grundpenning till
alla och därutöver ha en inkomstrelaterad del. För-
säkringen måste även för företagarna utan krångel ge
ersättning för inkomstbortfall som de av olika orsaker
kan drabbas av.
Centerpartiet hävdar att denna försäkring även bör
gynna arbetslinjen. Rehabiliteringsinsatserna måste
alltså vara lönande och få den enskilde att kunna
återgå till arbetslivet. Det fusk som enligt vad vi
ibland diskuterat finns i våra transfereringssystem
skulle på detta sätt kunna undvikas, till fromma för
statens ekonomi.
Regeringspartiet kan inte ställa sig bakom dessa
tankegångar. Jag inser att man ibland inte ens lyssnar
på våra argument utan redan från början bestämt sig
för att det enda som skall gälla är inkomstbortfalls-
principen. Den finns dock med även här, och därför
borde väl socialdemokraterna kunna vara med på ett
sådant här förslag. Man säger sig ju också värna om
de sämst ställda, om dem som hamnar utanför syste-
men.
Jag är mycket nöjd med detta betänkande, som
äntligen ger frihet för samordning av olika verksam-
heter för att åstadkomma en godtagbar rehabilitering
för den enskilde. De s.k. FINSAM-försöken har varit
vägledande för att öka samarbetet mellan försäkrings-
kassorna, socialtjänsten och landstingen. Vi kan med
det lagförslag som riksdagen nu kommer att anta
utöka och permanenta dessa försök. I denna samver-
kan skall också Arbetsmarknadsstyrelsen finnas med.
Redan har insatser för att förmå myndigheterna,
Landstingsförbundet och Kommunförbundet till ökat
samarbete påbörjats. I vissa kommuner har detta nu
lett till ökad samverkan. Allt detta syftar till ett mins-
kat lidande för enskilda individer och till påskyndan-
de av ett rehabiliteringsarbete för återgång till arbets-
livet. De försök som gjorts har i stort sett varit positi-
va. De fyra parterna skall nu kunna samverka utan
hinder av lagar, och det gäller att man utnyttjar denna
möjlighet.
Försäkringskassan får medel att bruka för detta,
och samverkansavtal måste upprättas enligt lokala
förutsättningar. Alla parter bör naturligtvis vara med,
och lokalt kan kanske ytterligare samverkanspartner
ingå. Jag ser detta som en stor möjlighet. Revirtän-
kandet måste överges.
Arbetsmarknadsverket får ju återställa medel för
de senaste åren till staten, och där finns säkert medel
att hämta till verkningsfulla insatser.
När de här myndigheterna erbjuds dessa möjlighe-
ter ställs från oss beslutsfattare det kravet att man gör
det bästa möjliga av denna lagändring. Centerpartiet
ser detta som en verklig möjlighet. Vi vill från Cen-
terns sida inte se några öppna kranar mellan sjuk-
vårdsförsäkringen och landstingen. Vi ser i stället
förbättrade möjligheter att utnyttja befintliga resurser,
som inte är små. De avgifter som betalas till sjukför-
säkringen ser i dag oändliga ut, och regeringen har ju
valt att betala andra utgifter från denna post. Dessa
avgifter skall dock täcka utgifterna för sjukvårdsför-
säkringen, och eventuella överskott är tillgängliga
bara detta år. Vi kan inte binda upp oss med en så
osäker inkomst. Vi vill använda arbetsgivaravgifter
och sjukförsäkringsavgifter till att klara framtidens
pensionssystem.
Centerpartiet tillstyrker därför varmt betänkandets
förslag om ökad samordning. Vi har i riksdagen arbe-
tat för detta under säkerligen tio år. Så lång tid tar det
alltså att få gehör för goda förslag och idéer.
Vänsterpartiet och Socialdemokraterna verkar va-
ra nöjda med nuvarande socialförsäkringssystem. Vi i
andra partier ser en utredning vara nödvändig för att
åstadkomma en grundlig förändring. Vår avsikt är att
de kommande socialförsäkringssystemen inte skall
ställa några människor utanför trygghetssystem.
När det gäller anslagen ställer sig Centerpartiet
bakom regeringens förslag. Vi har dock vissa princi-
piella synpunkter, som jag redan har berört.
Vissa patientgrupper bemöts inte på ett bra sätt i
sjukvården. Även bemötandet från försäkringskassor-
nas tjänstemäns och förtroendeläkares sida kan kriti-
seras. Det gäller då främst personer som har sjukdo-
mar som de relaterar till amalgamfyllningar eller
elkänslighet. Nu kommer, enligt vad jag erfarit, Soci-
alstyrelsen med allmänna råd som tar upp dessa be-
mötandefrågor från sjukvårdens sida. Även Riksför-
säkringsverket borde ge ut sådana allmänna råd, i
samverkan med Tandvårdsskadeförbundet och andra
patientföreningar som verkligen upplevt den brist på
empati som man ofta möts av i kontakt med olika
myndigheter.
Jag är övertygad om att kostnaderna för samhället
sjunker, om patienter bemöts på ett medmänskligt
sätt. Vi har från utskottets sida årligen upprepat detta.
Vissa förbättringar har väl skett, men mera återstår att
göra.
Jag vill med detta, fru talman, yrka bifall till re-
servation nr 2. Centerpartiet står naturligtvis bakom
alla övriga reservationer under utgiftsområde 10.