Fru talman! I KU:s betänkande nr 12 behandlas ett
tjugotal motioner inom områdena kommunal närings-
verksamhet, kommunala företag, allmännyttiga bo-
stadsföretag, kommunala avgifter samt bojkott av
vissa företag. Taletiden medger inte att jag mera i
detalj går in på alla motioner och områden, och det är
knappast heller nödvändigt. Utskottets ställningsta-
gande är ju väl dokumenterat.
När det gäller den kommunala näringsverksamhe-
ten finns det yrkanden om en översyn och en precise-
ring av gränserna för den kommunala kompetensen.
Det är utskottets uppfattning att kommunallagens
bestämmelser är tydliga och tillräckliga. Förutsätt-
ningen för kommunen att bedriva affärsverksamhet är
bl.a. att den skall vara av allmän nytta för kommunens
invånare och att den inte drivs i spekulativa eller
vinstgivande syften.
Den dominerande och vanligaste kommunala af-
färsverksamheten är det som benämns sedvanlig
kommunal affärsverksamhet. Det avser sådant som
bostadsföretag, el-, gas- och värmeförsörjning, ren-
hållning, va-verksamhet och kollektivtrafik. Inom
dessa områden har kommunerna sedan länge en
oomtvistad rätt att bedriva verksamhet. Det kan för-
tjäna att påpeka att denna verksamhet svarar för 90 %
av den kommunala affärsverksamheten vad gäller
omsättningen. Därutöver tillåts kommunerna att be-
driva annan verksamhet, dock enbart under förutsätt-
ning att den är av allmänt intresse för kommunens
invånare och att verksamheten bedrivs enligt själv-
kostnadsprincipen.
Begränsningarna av denna verksamhet belyses på
ett tillfredsställande sätt i förarbetena till kommunal-
lagen. Utskottet anser att dessa regler är tillräckliga
samt konstaterar att tvister om överskridande av grän-
serna för den kommunala kompetensen avgörs av
förvaltningsdomstolen. Inom detta avsnitt finns även
motioner med krav på en utvidgning av den kommu-
nala kompetensen.
I motionerna K510 och K518 tas upp lokalisering-
sprincipen som ett hinder för kommunen att samverka
för att på så sätt uppnå bättre resursutnyttjande. Ut-
skottet konstaterar att ett försök med uppdragsverk-
samhet utanför kommungränsen pågår inom kollektiv-
trafiken. Denna försöksverksamhet får pågå till ut-
gången av år 2002. Utskottet anser emellertid att det
finns skäl att vidga denna försöksverksamhet till att
även gälla annan kommunal verksamhet. Regeringen
bör därför snarast lägga fram ett förslag för riksdagen
med denna innebörd. Detta bör riksdagen med anled-
ning av ovannämnda motioner som sin mening ge
regeringen till känna.
När det gäller kommunala företag föreligger mo-
tioner med krav på förbud mot bildande av kommuna-
la bolag respektive krav på avveckling av alla kom-
munala bolag inom en femårsperiod. Utskottet finner
inte skäl att föreslå en sådan ändring i kommunallagen
som inskränker rätten för kommunerna att bilda bo-
lag. Utskottet finner följaktligen ej heller skäl till att
lagstiftningsvägen tvinga kommunerna att avveckla
sina bolag.
Under avsnittet allmännyttiga bostadsföretag fö-
reslås bl.a. att det borde bli möjligt för samgående
mellan allmännyttiga bostadsföretag i olika kommu-
ner. Här finns en utredning tillsatt som förväntas vara
färdig i april.
Vad gäller kommunala avgifter finns motionskrav
på att bl.a. förbjuda inkomstrelaterade taxor. Utskottet
avstyrker dessa motioner.
Slutligen kräver Miljöpartiet i motion K503 att
kommunerna själva skall kunna besluta om boj-
kottaktioner mot vissa företag. Ett likartat krav har
behandlats tidigare av KU, så sent som mindre än ett
år sedan och avstyrktes då. Utskottet finner ej anled-
ning att ändra sitt tidigare ställningstagande.
Efter denna något rapsodiska genomgång, fru tal-
man, föreslår jag att utskottets förslag antas i sin hel-
het och att samtliga reservationer avslås.
Då detta, fru talman, är min debut i denna talarstol
har jag försökt att så långt som möjligt följa ett manu-
skript för att undvika formella lapsusar och se till att
det här hanteras på ett någorlunda korrekt sätt. Jag vill
därför använda återstoden av min talartid till att göra
några mera personliga reflexioner kring betänkandet.
Jag har en bakgrund sedan 30 år som aktiv kom-
munpolitiker. Jag har varit och sitter i stiftelser, bolag,
kommunförbund. Jag har under de 30 åren med stort
intresse följt vad rikspolitikerna har beslutat om det
som berört oss i kommunerna.
När jag talar om kommunerna är det inte i ett
Stockholmsperspektiv. Det finns nära 300 kommuner,
och min bakgrund är ett antal mindre kommuner i
Värmland. Vi känner inte alltid igen den verklighet
som beskrivs från det här huset. När betänkandet
lades fram studerade jag med extra stort intresse mo-
tionerna och reservationerna från m, fp och kd. Jag är
i grunden en positiv människa och försöker tolka allt
till det bästa. Då man läser det som skrivs här kan
man ändå med litet god vilja få den uppfattningen att
det ändå finns rikspolitiker som vill oss väl ute i
kommunerna, som är måna om och visar omsorg om
den kommunala verkligheten. Man är bekymrad över
att vi ger oss in i verksamheter som blir dyra för
kommunen och skattebetalarna. Man är bekymrad om
den kommunala insynen är bristfällig.
Det värmer litet grand när man känner att det även
i det här huset finns folk som upplever att den kom-
munala verksamheten är viktig. Men när man studerar
texten vidare slås man av att man kanske har varit litet
väl positiv i sin tolkning. Efter att ha lyssnat på Frig-
gebo och Martinger i talarstolen brast mina illusioner
om att det fanns en förståelse för den kommunala
verksamheten. Friggebo indelade kommunerna i - jag
höll på att säga redan kriminella och blivande krimi-
nella - kommuner som redan har drabbats av skanda-
ler och de resterande som ännu inte har drabbats av
sådana, kommuner där manliga kommunpolitiker
redan drabbats av skandaler eller skulle komma att
drabbas av skandaler. Då kände jag inte riktigt stödet
och förståelsen för kommunal verksamhet.
Peter Eriksson talar om att det är viktigt att höja
politikernas anseende. Jag delar den uppfattningen i
allra högsta grad. Det kan vi göra genom vårt uppträ-
dande både i det här huset och i kommunerna. Jag är
litet bekymrad när Peter Eriksson skissar sin insats på
det området, att man nu får se till att ta kommunerna i
örat så att politikernas anseende återupprättas. Jag är
ganska övertygad om att riktigt så enkel är inte pro-
blembilden ute bland kommuninvånare. Det finns en
hel del som anser att det inte bara är på den kommu-
nala nivån som problemet med politikerföraktet lig-
ger.
När jag läser beskrivningen av problemet i m-, fp-
och kd-motionerna blir jag litet fundersam och undrar
hur pass mycket möda man har lagt ned på att sätta
sig i problematiken. Man beskriver den kommunala
affärsverksamheten som något av jätten glufs-glufs
som växer hastigt och slukar alla privata företag och
initiativ. Men så är det inte. Antalet kommunala bolag
minskade 1993-1995 med 5 % och har fortsatt att
minska, privatisering och utförsäljning fortsätter i
ungefär samma takt oavsett om det är borgerliga eller
socialdemokratiska majoriteter i kommuner. Omsätt-
ningen sjönk 1993-1994 med 10 %. Andelen anställ-
da i kommunala bolag av samtliga kommunalt an-
ställda var 1990 drygt 7 % för att 1995 vara nere i
knappt 6 %. Dessa bolag svarar för 14 % av kom-
munkoncernens totala omsättning. 90 % utgörs av en
verksamhet som egentligen aldrig har direkt ifråga-
satts och som anses naturlig för kommunerna. Hälften
av bolagen är bolag inom fastighetssidan som jobbar
med att förvalta bostäder, dagis och skolor.
Kommunala bolag och företag är naturligtvis inget
självändamål för kommunerna utan ett av flera red-
skap att försöka bedriva en verksamhet som kommu-
ninvånarna anser att kommunen skall bedriva, och
bedriva optimalt.
Jag tycker att de synpunkter som kommer fram
från Folkpartiet och Moderaterna är litet dogmatiskt
fundamentalistiska. Man utdömer kategoriskt all verk-
samhet som bedrivs på den kommunala nivån. Jag vill
fråga mina värderade kolleger från Moderaterna och
Folkpartiet: Är ni övertygade om att ni även bland era
partikamrater som är ute i verkligheten har stöd för
den nedsättande syn på kommunal verksamhet som ni
har gett uttryck för?
Moderaterna säger att de vill slå vakt om kommu-
nernas ekonomi. Jag tror att kommunerna skulle ge
Moderaterna en större uppskattning om de slutade
med att hota med ytterligare nedskärningar inom den
kommunala sektorn och om man gav kommunerna en
chans att kunna samarbeta på ett bra sätt för att få ut
maximalt av de pengar som man satsar.
Fru talman! Jag har varit riksdagsledamot under
en kort tid. Men efter 30 års kritik på den kommunala
horisonten har jag lärt mig att mycket uppskatta den
kunnighet och klokskap som finns i det här huset. Jag
har lärt mig att det finns två sidor av samma mynt.
Det finns kunskaper som jag inte besitter och som det
ligger ett värde i att ta del av. Jag respekterar den
klokhet som finns här.
Kanhända en och annan från riksdagen borde göra
ett besök ute i den kommunala verkligheten - och då
inte i Danderyd eller i Stockholm - för att något lära
sig att uppskatta den klokhet och kompetens som
finns bland de tusentals kommunpolitiker som jobbar
oavlönat för att skapa bra kommuner.
(Applåder)