Fru talman! På Frank Lassen låter det nu som om
det inte finns någon skillnad mellan kommuninvånar-
nas insyn och möjlighet att påverka det kommunala
bolaget jämfört med den lokala förvaltningen. Men
här finns faktiskt klara skillnader. Förutom det jag har
sagt i mitt huvudanförande om att offentlighetsprinci-
pen i praktiken inte fungerar när det gäller de kom-
munala bolagen - det finns en bolagskultur osv. som
gör att det är betydligt sämre ställt i de kommunala
bolagen - vill jag peka på ytterligare några saker. Det
finns en rad bestämmelser om kommuninvånarnas
rättigheter i förhållande till den kommunala förvalt-
ningen. Varje kommunmedlem som har fyllt 18 år och
som har upptagits i röstlängd har ju rösträtt vid val till
fullmäktige i kommunen och landstinget, om man inte
har en viss anställning i kommunen osv. Fullmäktige
sammanträder normalt offentligt. Tid och plats för
sammanträde och de ärenden som skall tas upp skall
kungöras och anslås på kommunens anslagstavla och i
en eller flera ortstidningar. Protokoll från såväl full-
mäktige som nämnder skall anslås på kommunens
anslagstavla under en viss tid så att besluten kan
överklagas av kommunmedlemmarna.
Men när kommunerna däremot har överlämnat
kommunala uppgifter till ett av kommunen helt eller
delvis ägt aktiebolag begränsas kommuninvånarnas
rättigheter väsentligt. Det finns inga bestämmelser till
skydd för kommuninvånarnas medverkan och insyn
eller möjlighet till kontroll av beslutens laglighet.
Kommuninvånarna saknar följaktligen möjlighet att
materiellt påverka valet till bolagets styrelse. Man har
ingen möjlighet att närvara vid bolagsstämma. Man
har inte ens rätt att få information om tidpunkten för
viktiga sammanträden och beslut, och man har ingen
möjlighet att överklaga besluten. Detta är en väsentlig
skillnad som bekymrar oss väldigt mycket. Det be-
kymrar också våra kommunalpolitiker, vill jag säga
som svar på den fråga som Frank Lassen först ställde
till mig.