Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Kommunala kompetensfrågor

KENNETH KVIST (v), 1997-03-19 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag delar i ganska hög grad den upp-

fattning som Frank Lassen här har uttryckt. Men jag

beklagar samtidigt det något primitiva Stockholms-

förakt som jag anar i vissa inlägg han gör. Erfarenhe-

terna från Stockholmsperspektiv när det gäller temat

kommunala kompetensfrågor är inte förskräckande.

De kommunala skandalerna har varit begränsade. Det

har väl varit någon tjänsteman som någon gång speku-

lerade i aktier. Jag tror att det var under den tid det

var borgerlig majoritet i Stockholm, men jag är inte

riktigt säker på mitt minne därvidlag.

I övrigt har Stockholms kommun skötts utomor-

dentligt väl i huvudsak, oavsett majoritetsförhållan-

den. Jag tycker att det är fånigt att skapa en motsätt-

ning mellan Stockholm som en stor kommun och

mindre kommuner ute i landsorten. Jag tror att pro-

blemen är likartade, även om det naturligtvis är en

skillnad i storlek mellan vår huvudkommun och andra

kommuner.

Det har funnits en tendens - inte minst under den

nyliberala ideologiska anstormning som skett inom

det svenska samhället - att den kommunala verksam-

heten har angripits på många olika sätt. Man har ge-

nomfört privatiseringar, man har genomfört någon

sorts pseudoprivatiseringar i form av olika köp- och

säljorganisationer och man har delat upp i resultaten-

heter, osv., vilket varit ägnat att minska ett direkt

demokratiskt inflytande.

Under en del av detta fanns det också tendenser

till bolagisering av viss kommunal verksamhet. Det

fanns anledning att ifrågasätta den från demokratiska

utgångspunkter, och om det var ägnat att öka, eller

kanske framför allt minska, insynen. Detta rättades

till, eftersom insynen i kommunala bolag förbättrades.

Det gjordes under en kristdemokratisk civilminister.

Jag skall ge det erkännandet.

Det har funnits många verksamhetsformer som av

hävd har varit i bolagsform eller i liknande form inom

kommunerna. Det har heller inte varit så märkligt att

man har velat organisera vissa verksamheter i denna

form. Ursprunget har kanske framför allt varit - som

Frank Lassen har påpekat - inom fastighetsförvalt-

ningen. Det har gällt att slå vakt om allmännyttiga

bostadsföretag. De har inverkat väl för hyresgästerna

när det gäller både hyressättningsnivå och trygghet

och standard i boendet. Det har även på trafikområdet

och andra områden tillkommit kommunala bolag.

Denna form har ofta varit väl ägnad ändamålet.

Det har kommit perioder där man har granskat verk-

samheten och funnit att man kan driva den i egen regi.

Man knoppar sedan av egenregiverksamheten och

startar ett bolag av denna. Det är inte något dramatiskt

i detta. Det skapar konkurrens. Ofta görs det därför att

det är billigare för kommuninvånarna. Det är gjort i

den andan.

En del av dessa bolagiseringar har säkert genom-

förts också i kommuner med borgerlig majoritet,

varför den kapitalistiska fundamentalism som Birgit

Friggebo och Jerry Martinger här visar är något för-

vånande. Samtidigt tycks man vara rädd för konkur-

rens av olika ägandeformer, och om kommunala bo-

lag har verksamheter som går över kommungränser,

osv. Jag tror att ett mer blandekonomiskt synsätt

skulle vara bra även utifrån borgerliga utgångspunk-

ter. Vi i Vänstern accepterar ju nu blandekonomiska

inslag från andra utgångspunkter, så att säga från det

andra hållet.

Man bör diskutera detta ganska öppet och presti-

gelöst. Det finns ibland problem med de kommunala

bolagen och en del av bolagiseringarna. Men ofta har

det varit till nytta för kommuner och kommuninnevå-

narna. Den har varit demagogi kring skandaler i

kommunerna. Sådana har funnits, det vet vi. Det är

väldigt bra att de angrips. Det finns inte några poli-

tiskt delade meningar om dessa oegentligheter.

Detta har inte med bolagsformen att göra, utan be-

ror på många andra tendenser inom det politiska sys-

temet, utvecklandet av någonting som blir en politisk

klass, och liknande. Det borde diskuteras i andra

sammanhang. Jag tycker illa om att man för in den

demagogin i den här diskussionen.

Jag tycker att konstitutionsutskottet i betänkande

nr 12 har svarat på motionerna på ett välartat och

sakligt sätt, som sig bör av ett konstitutionsutskott.

Jag har inget annat att tillägga, fru talman, än att yrka

bifall till utskottets hemställan i dess helhet.

Debatten

Hämtad sida: 49

49 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KENNETH KVIST (v): Kommunala kompetensfrågor (1997-03-19) — PRESS0