Fru talman! Jag skall beröra två frågor, kommunal
näringsverksamhet och kommunala bostadsföretag.
Under senare år har det märkts en förändring i
kommunernas verksamhet. Flera kommuner har börjat
sälja tjänster och varor på marknader som tidigare
enbart de privata företagen var verksamma på. Av
flera skäl inger detta oro.
För det första konkurrerar kommuner och privata
företag ofta inte på lika villkor. Kommunerna har
konkurrensfördelar, främst beskattningsrätten, som
ger en i princip obegränsad tillgång på kapital.
För det andra innefattar näringsverksamhet alltid
risker. Kommunmedlemmarnas tillgångar kan gå
förlorade genom kommunernas företagande. I dag
finns ca 2 000 kommunala bolag. Många gånger är
konkurrensen mellan dessa bolag och privata bolag
osund. Drygt hälften av anmälningarna till Konkur-
rensverket riktar sig mot kommuner, landsting och
statliga organ.
Kristdemokraterna menar att dagens kommunallag
inte är tillräcklig för att precisera hur långt den kom-
munala kompetensen sträcker sig. Reglerna på detta
område måste skärpas och tydliggöras. Kommunalla-
gen medger inte att kommunerna driver kommersiellt
företagande. Den godkänner bara sådan kommunal
näringsverksamhet som är allmännyttig och som drivs
utan vinstsyfte. För all kommunal verksamhet gäller
dessutom att den skall tillgodose ett intresse inom
kommunen. Dessa begränsningar gäller också kom-
munala bolag.
Vidare framgår att kommuner och landsting inte
får ta ut högre avgifter än vad som svarar mot kostna-
derna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhan-
dahåller. Denna princip kallas för självkostnadsprin-
cipen.
Många allmännyttiga bostadsföretag, eller kom-
munala bostadsföretag, anser sig numera ha rätt att ta
ut relativt stora vinster, vilket måste strida mot själv-
kostnadsprincipen. Flera kommunala bostadsföretag
delar ut vinstmedel till ägarna. Är detta förenligt med
kommunallagen och självkostnadsprincipen? Ut-
skottsmajoriteten ger inget klart svar på den frågan.
En annan fråga rör möjligheten att överklaga be-
slut fattade av kommunala bolag. I dag går det inte att
överklaga sådana beslut. Den politiska prövning av
ägaren, kommunen eller landstinget, som de av full-
mäktige valda ombuden vid bolagsstämman kan ge
styrelsen direktiv om, är inte alltid tillräcklig. Det
finns därför anledning att överväga ett införande av en
möjlighet att överklaga beslut fattade av kommunala
bolag. Frågorna beträffande de kommunala bostadsfö-
retagen är många och flera principer står mot varand-
ra. Detta är en ohållbar situation. Därför bör en ut-
redning om vilka regler som gäller för de kommunala
bostadsföretagen göras.
Mot bakgrund av det anförda vill jag yrka bifall
till reservation 1, samt motion 1996/97:K533 under
moment 7.