Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Naturvård och biologisk mångfald

Johan Büser (S), 2015-04-29 (riksmöte 2014/15).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2014/15:MJU12 Naturvård och biologisk mångfald

Herr talman! Politik gör skillnad. Sveriges samarbetsregering gör tydliga satsningar på klimat och miljö. Den har presenterat insatser för klimatsmarta lösningar samtidigt som nödvändiga investeringar görs för biologisk mångfald och den skog våra barn en dag ska vandra i och samtidigt som målet om en giftfri miljö för kommande generationer ligger fast.

Herr talman! Det har blivit dags att debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande 12 om naturvård och biologisk mångfald. Här finns 108 motionsyrkanden och några tillkännagivanden som rör många olika områden, bland annat rovdjur, jaktfrågor, skydd av natur och skydd av olika arter.

Nu ska vi debattera några av de delarna.

Den biologiska mångfalden och dess rikedom av arter, växter och djur har en stor betydelse. Rent vatten och ren luft förutsätter att våra ekosystem förmår att producera det som vi behöver. För att ekosystemen i sin tur ska vara stabila behövs det en mångfald av arter, som alla är beroende av vatten.

Merparten av våra vattendrag finns i skogen, och de hyser ett myller av liv. Våra våtmarker står för många ekosystemtjänster. Det handlar till exempel om att binda och lagra koldioxid, att rena vatten och att fungera som översvämningsskydd. De bidrar också till den biologiska produktionen. Vi vet att skadade våtmarker har en sämre förmåga att leverera de här viktiga tjänsterna. Många djur och växter som lever i våtmarkerna finns på den så kallade rödlistan och är i behov av åtgärder och hänsyn.

Jag tror att vi var många miljöintresserade som i går noterade att Artdatabanken presenterade sin uppdaterade rödlista. Det är till en ganska stor del dyster läsning, skulle jag vilja säga. Sedan 2010 har antalet rödlistade arter ökat med nästan 4 procent. Rödlistan används på ett sätt som en värdemätare för läget för djur, svampar och växter i vår svenska natur. Enligt rödlistan är nu nära var femte art hotad, av dem som man har bedömt. På rovdjurssidan kan vi se att björnen återvänder till rödlistan, och lodjuret graderas upp från nära hotad till den högre graden av hot: sårbar.

Det här visar att det behövs en sammanhållen och ansvarsfull svensk rovdjurspolitik. Men det är någonting som jag återkommer till.

Men det är också värt att påpeka, tycker jag, att det finns några ljuspunkter i Artdatabankens rapportering som gäller tidigare hotade arter. Det gäller bland annat groddjuren, som har fått en bättre situation de senaste 15 åren. Det är direkt kopplat till tidigare genomförda naturvårdsinsatser som har genomförts i våtmarker. Men samlat kan man säga att situationen för biologisk mångfald kan bli bättre. Det är något som vi måste bidra till.

Samarbetsregeringen gör nu kraftfulla satsningar genom en progressiv miljö- och klimatpolitik. Det är värt att nämna att när det gäller satsningarna på naturvård och biologisk mångfald ökar investeringarna till skydd av värdefull natur med 250 miljoner kronor. Det innebär i praktiken att skyddet för biologisk mångfald utökas, att vi kan skydda fler naturskogar och att vi kan inrätta fler marina reservat.

Budgeten för skötsel av värdefull natur utökas med 110 miljoner kronor, som ska användas till skötsel av bland annat naturreservat och vandringsleder. Arbetet med den marina miljön utökas med 20 miljoner. Tillsammans med 50 miljoner kronor till myndigheter och arbete för en friskare miljö satsas det under detta år 430 miljoner kronor på svensk natur. Totalt under mandatperioden blir det 4,3 miljarder kronor. Det tycker vi inte är så illa. Det är faktiskt riktigt bra.

Gällande de satsningar på skötsel av naturreservat som görs innebär de flera kliv framåt. Den tidigare alliansregeringen lät ju det här gå i stå. Summan för skötsel stod under många år stilla, trots att antalet naturreservat blev större. Det som den nya regeringen skjuter till innebär alltså inte bara förbättrad skötsel. Det kan också bidra till att skapa fler jobb, inte minst på landsbygden.

Vi är stolta över vårt arbete, som genom vårpropositionen nu kommer igång. Vår budget har också mottagits positivt av flera aktörer och organisationer inom miljösfären. Jag väljer här att citera Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl, som säger så här:

"Det är mycket bra att regeringen nu föreslår förstärkningar inom natur- och miljöområdet om drygt 400 milj kr. Förstärkningen med 250 milj kr till skydd av värdefull natur är särskilt värdefull, och nödvändig mot bakgrund av det hål i anslaget som det blev av den unika och mycket positiva satsningen på reservatsbildning i brandfältet i Västmanland. Utan den här förstärkningen hade många värdefulla skogsområden riskerat att avverkas."

Herr talman! Jag kan glädjande nog konstatera att alla partier i utskottet har kunnat ställa sig bakom ett tillkännagivande om att stärka den biologiska mångfalden. Samtidigt vill jag ändå nämna - jag tycker att det är värt att notera - att de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna föreslår ambitionssänkningar på flera områden. Det gäller det gemensamma arbetet inom EU angående art- och habitatdirektivet. Det gäller vargfrågan, och det gäller strandskyddet. Vi vet dessutom sedan tidigare att den borgerliga regeringen röstade igenom sin budget i höstas tillsammans med Sverigedemokraterna. Där var det betydligt mindre medel för miljöarbete och klimatarbete.

Att vara i opposition nu för tiden verkar innebära att man i retoriken kan säga att man arbetar väldigt väl för biologisk mångfald medan man i praktiken, uppenbarligen, i de konkreta förslag som man lägger fram föreslår flera ambitionssänkningar. Så kan det vara. Det är inte särskilt bra.

Herr talman! Sverige behöver en sammanhållen och ansvarsfull rovdjurspolitik. Det visar inte minst den senaste rödlistningen, som har genomförts av Artdatabanken, som jag inledningsvis talade om. Vårt övergripande mål för den rovdjurspolitik som vi vill ha är att Sverige ska ha långsiktigt livskraftiga stammar av rovdjur som ger en biologisk mångfald och att vi ska uppnå riksdagens miljökvalitetsmål som är förenliga med EU-rätten samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras. Vi ska också ta socioekonomisk hänsyn.

När det gäller vargen vill vi passa på att understryka att den var näst intill utrotad i Sverige för bara några decennier sedan. Sedan dess har den återhämtat sig, men den är fortfarande upptagen som en hotad art och är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Från regeringens sida lanseras inom kort en permanent vargkommitté. Den kommittén ska vara en referensgrupp till regeringen vid utarbetandet av en hållbar nationell vargpolitik. Naturvårdsverket ska i samråd med Jordbruksverket utifrån ett brett vetenskapligt underlag uppdatera befintlig sårbarhetsanalys för varg och med den som grund utreda vad som krävs för att vargpopulationen i Sverige ska anses ha gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet.

Herr talman! Vårt svenska strandskydd är tillsammans med allemansrätten unikt i ett internationellt perspektiv. Strandskyddsreglerna skapar förutsättningar för allmänhetens tillgång till naturupplevelser och för bevarandet av biologisk mångfald i strandnära områden. Samtidigt ska det finnas en flexibilitet i reglerna för att främja landsbygdsutveckling och lokalt beslutsfattande.

Strandskyddsreglerna har redan ändrats i flera steg. Första gången var 2009, då det beslutades om ändringar som utökade möjligheterna till dispens och upphävande av strandskyddet i syfte att underlätta sjönära byggande och boende på landsbygden. I juni 2014 beslutade riksdagen om ytterligare uppluckring av strandskyddet som skulle öka möjligheten till bebyggelse intill små sjöar och vattendrag. De förändringarna trädde i kraft så sent som den 1 september 2014.

Därför tycker vi att det nu är viktigt att konsekvenserna av dessa regler utvärderas. Utan eftertanke riskerar nämligen fler förändringar att skada landsbygdens attraktivitet för såväl bofasta som turister.

Herr talman! Vi socialdemokrater värderar den biologiska mångfalden högt, och vi är beredda att i regeringsställning ta ansvar för den natur som kommande generationer ska leva i. Vi höjer därför vår ambitionsnivå jämfört med den tidigare alliansregeringens, inte bara i ord utan också i handling.

Självklart står vi från vår sida bakom våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 21, som rör översynen av strandskyddet. I övrigt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet om naturvård och biologisk mångfald.

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 33

33 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Johan Büser (S): Naturvård och biologisk mångfald (2015-04-29) — PRESS0