Fru talman! Väl medveten om att det riksdagen
har att ta ställning till gäller pengar - den krassa eko-
nomiska verkligheten - tänker jag ändå vidga begrep-
pet till värden som kanske inte omedelbart går att
mäta i kronor och ören.
Det finns ibland anledning, tycker jag, att kritisera
också idrottsrörelsen, en del ledare och aktiva i de
mer spektakulära publikidrotterna framför allt, för
fixering just kring ekonomin. Rankinglistorna redovi-
sas i antalet vunna miljoner i stället för hur man pla-
cerar sig i tävlingarna. Prispengar och övergångs-
summor är ibland hutlösa. Utvärderingarna av stora
idrottshändelser kommer ibland att handla mer om
pengar än om det sportsliga resultatet.
Jag har alltså inga illusioner om att det skulle gå
att vrida klockan tillbaka, men jag tror att det vore
välgörande för idrottsrörelsen om man saluförde sina
andra värden lika effektivt som man säljer reklam på
kläder och runt sportarenorna.
Det här är möjligen en parentes, fru talman, men
jag tar upp det därför att jag tycker att vi skall väga in
också de här andra värdena i vår bedömning av den
här frågan. En stor idrottstävling innebär, liksom
andra kulturarrangemang, glädje och gemenskap för
miljontals människor över hela världen. Olympiader-
na väcker numera ett enormt intresse. Sommarspelen
är världens största evenemang. Det finns ingen aktivi-
tet som ens kommer i närheten - åtminstone ingen
positiv. För många ungdomar blir tävlingarna en
upplevelse som stimulerar till eget idrottande och
därmed höjer livskvaliteten och lägger grunden för en
god hälsa.
Jag tycker alltså att det är berättigat att också räk-
na in de här mjuka värdena när vi tar ställning. Min
slutsats blir då att staten bör lämna de begärda garan-
tierna för olympiska sommarspel i Stockholm.
Men även om man begränsar värderingen till ren
"hårdvaluta" måste risken för en förlust betraktas som
mycket liten. De positiva effekterna för sysselsättning,
turism och övrigt näringsliv är visserligen svåra att
beräkna, men det finns ingenting som pekar på att det
saldot inte skulle visa plus.
Detsamma gäller om man gör en avgränsning till
statens finanser. Även om man utgår från något av
Riksrevisionsverkets mer pessimistiska alternativ
täcker man rimligen in såväl en utlöst lotterigaranti på
i storleksordningen 1,5 miljarder som ökade myndig-
hetskostnader.
Med de kompletteringar och förtydliganden som
utskottet nu - på förslag av finansutskottet -begär,
blir också de statsfinansiella riskerna, menar jag, i det
närmaste eliminerade.
Sedan finns det naturligtvis en tredje kalkyl att ta
hänsyn till, nämligen den företagsekonomiska, dvs.
inkomster och utgifter för själva OS-projektet. Också
här pekar både regeringens särskilde utredare och
Riksrevisionsverket på risker.
Utredaren har ett slags "sämsta utfall" på 1,5 mil-
jarder. RRV:s "värstingscenario" är på minus 3,8
miljarder, men då har man inte räknat in några lotteri-
intäkter alls - och i den delen får man ju nu en garanti
enligt regeringsförslaget - och RRV har i det alterna-
tivet också plussat på utgifterna ganska rejält.
I den här delen finns det alltså osäkerhetsfaktorer.
Det finns ingen anledning att blunda för det. Över
huvud taget är det omöjligt att göra exakta kalkyler
för ett arrangemang som skulle äga rum om åtta år.
Jag tror dock att bedömningarna är så nära sanningen
som det går att komma.
Vad vi vet är att företagsekonomiskt har varje
sommar-OS sedan 1984 gett ett överskott. Det finns
inget skäl att tro att Stockholms förutsättningar att nå
ett plusresultat skulle vara sämre än Seouls eller Bar-
celonas.
Min slutsats, fru talman, är alltså att krasst eko-
nomiskt överväger möjligheterna riskerna. Detta gäl-
ler med all säkerhet samhällsekonomiskt, det gäller
sannolikt också statsfinansiellt, och jag tycker att allt
tyder på att också själva arrangemanget - med en del
justeringar i det redovisade konceptet - skulle gå
ihop.
Men därutöver fäster jag alltså stor vikt vid de
andra värdena, dvs. de värden som det inte går att
sätta ett direkt pris på:
De positiva effekterna för idrottsrörelsen - en sti-
mulans för aktiva och ledare inom ungdoms- och
motionsidrotten.
Ett positivt engagemang för tusentals ideella
funktionärer.
Glädje och gemenskap för åskådare och TV-
tittare.
Ett handikapp-OS som också har fått större och
större betydelse, inte minst för de handikappades
självkänsla.
Fru talman! Den här listan skulle kunna göras
mycket lång. Vi tycker alltså att garantier skall bevil-
jas, men vi har viktiga invändningar till det här för-
slaget på ett par punkter.
I likhet med flera remissinstanser och regeringens
utredare ifrågasätter vi ett lotterinetto på cirka två och
en halv miljarder kronor, åtminstone om man inte vill
riskera att andra spelformer trängs undan där inkoms-
terna i dag kommer idrotten och andra folkrörelser till
del. Vi tycker att man bör ta intryck av vad sakkunni-
ga remissinstanser konstaterar och begränsa lotteriet
till en omfattning som innebär en inkomst runt en och
en halv miljard. Statens åtagande i denna del bör
alltså, tycker vi, minska med en miljard.
Ett annat argument för en sådan förändring är att
vid en jämförelse med senare sommarolympiaders
budget beräknas näringslivet svara för ett mindre
åtagande i de planer som Stockholm presenterat. De
beräknade inkomsterna från just lotteriet är däremot
högre i Stockholmsalternativet.
Vi tror därför att Stockholms kommun i de fortsat-
ta förhandlingarna bör kunna nå ett resultat där nä-
ringslivets åtagande ökar i minst den omfattning som
lotteriet reduceras i vårt förslag. Vi har t.ex. pekat på
möjligheterna att kommunen överlåter till annan in-
tressent att bygga och äga huvudarenan. Vi har också
ett ändringsförslag när det gäller lotteriets utformning.
För att klara målsättningen att det skall innebära
en merförsäljning, och alltså inte beröva bl.a. idrotts-
rörelsen andra inkomster, måste lotteriet vara kopplat
direkt till svensk idrottsrörelse och till de olympiska
spelen. Som garantin nu är utformad finns ingen så-
dan koppling. Pengarna betalas under alla förhållan-
den ut av staten.
Finansutskottet håller i sitt yttrande med om att det
här är en svaghet. Men jag tycker inte att deras lös-
ning på problemet är bra. Det skulle visserligen bli en
liten koppling, men den är inte särskilt meningsfull
när det gäller möjligheterna att just marknadsföra
lotteriet.
I vårt förslag försöker vi slå två flugor i en smäll.
Om Stockholm tilldelas spelen bör det följas upp med
en extra satsning på svensk idrott. Svenska framgång-
ar i tävlingarna betyder ytterligare positiva effekter,
inte minst när det gäller utvecklingen av bredd- och
ungdomsidrotten. Genom att låta en bestämd del av
inkomsten från varje OS-lott gå till en sådan satsning
skulle man dels uppnå kopplingen till idrottsrörelsen,
dels underlätta marknadsföringen av lotteriet. Dess-
utom skulle man alltså få ekonomiska möjligheter att
ge våra svenska idrottsungdomar goda förutsättningar
inför ett hemma-OS.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reserva-
tion 3 där de här ändringsförslagen finns.