Fru talman! Låt mig återigen börja med att konsta-
tera att det inte kom något avståndstagande. Det be-
traktar jag som en förlöpning från Kia Andreassons
sida.
När det gäller meddelarfriheten har jag sagt vad
som för närvarande gäller som socialdemokratisk
ståndpunkt. Denna fråga är komplicerad, och den
måste övervägas i ett annat lämpligt sammanhang.
Skall jag göra ett uttalande för min del - och jag tror
att jag kan tala också för partiets räkning - så har ju
jag och vi inga ambitioner att göra några inskränk-
ningar i meddelarfriheten. Men jag förmodar att om
jag går ännu längre och garanterar och lovar, så
kommer Kia Andreasson i alla fall inte att ändra in-
ställning i fråga om konventionens antagande. Det är
alltså meningslöst att driva den debatten också. Men
för min del har jag inte för avsikt att under min riks-
dagstid medverka till inskränkningar i meddelarfrihe-
ten.
När det sedan gäller registreringen på etnisk grund
och vissa andra - mycket känsliga, det medger jag
gärna - grunder, vill jag säga att vi inte åläggs någon
skyldighet att registrera och till Europol meddela
sådana registreringsuppgifter. Det avgör vi faktiskt
när vi bestämmer hur det nationella registret skall se
ut och konstrueras. Det är då som vi enligt min upp-
fattning får ta ställning till den frågan.