Fru talman! Grunden för olika ställningstaganden
när det gäller flyktingpolitiken måste vara alla männi-
skors unika och lika värde. De mänskliga rättigheter-
na, som innefattar rätten till liv, personlig säkerhet
och trygghet, är grundstenar i den kristdemokratiska
politiken. Solidariteten och ansvaret inom den inter-
nationella gemenskapen är en annan viktig utgångs-
punkt. Vi kristdemokrater hävdar att Sverige på en
sådan grund skall ha en fast, generös och human flyk-
tingpolitik.
Fru talman! En mycket viktig fråga inom invand-
rar- och flyktingpolitiken gäller internationell sam-
verkan. Inom ramen för den parlamentariska flykting-
politiska kommittén skall den aspekten behandlas. Vi
kristdemokrater kommer att verka för att våra krav
tillgodoses inom kommitténs ram och avstår därför
från att reservera oss i denna del. Vi nöjer oss med ett
särskilt yttrande. Jag vill ändå här i dag betona att
situationen när det gäller migrationsfrågor kräver
gemensamma lösningar, inte minst inom det europeis-
ka samarbetet.
Kristdemokraterna är angelägna om att ett effek-
tivt och pragmatiskt samarbete etableras, så att en
gemensam asyldefinition arbetas fram som är klar och
tydlig. Sverige bör också verka för att EU-länderna
gemensamt utarbetar konkreta planer för effektiv
integration och lika behandling av invandrare och
flyktingar. Dessutom är det nödvändigt att utarbeta en
modell för rättvis fördelning av flyktingströmmarna,
så att de fördelas jämnt över hela EU. EU skall själv-
fallet vägledas av ett generöst förhållningssätt i flyk-
tingpolitiken. Där bör Sverige vara pådrivande.
Fru talman! Behovet av samverkan mellan EU-
länderna i form av lika behandling av flyktingar un-
derstryks på ett sorgligt sätt i dessa dagar då utveck-
lingen på Balkan inger allt större farhågor. Som första
land i Europa ligger Sverige i startgroparna, färdigt
att ge klartecken för verkställighet av avvisningsbeslut
avseende bosnier med kroatiska pass. Invandrarminis-
terns besked i går - som Karl-Göran Biörsmark cite-
rade ur DN här i talarstolen för en stund sedan - gavs
i en frågedebatt mellan honom och mig. Jag hade
naturligtvis hoppats att regeringen skulle ha dragit
andra slutsatser av den dramatiska utvecklingen i
Kroatien. Det tycks som om de flesta andra bedömare
klart ser att det inte är en enskild incident som vi
beskådar i Kroatien just nu.
Fru talman! När det gäller flyktingmottagningen i
vårt land anser vi kristdemokrater att den kompetens
och den vilja att hjälpa som finns i samhället bör tas
till vara på ett mycket bättre sätt än vad som sker i
dag. Möjligheterna till frivilliga insatser i flyktingmot-
tagandet bör utvidgas. Organisationer, kyrkor och
grupper av privatpersoner borde få möjlighet att själ-
va ta ansvar för grupper av flyktingar. De skulle få
teckna avtal med staten om att under förslagsvis ett år
stå för i första hand flyktingarnas kost, logi och ar-
betspraktik.
Ett liknande system finns i Kanada, där s.k.
NGO:er - Non-Governmental Organizations - har en
framträdande roll i flyktingpolitiken. NGO-systemet
uppmuntrar till aktivitet. Invandrarna får hjälp med att
söka bostad, finna jobb och att etablera sig i samhäl-
let. Vissa NGO:er får statliga bidrag. Andra klarar sig
på gåvor och den egna verksamheten.
I Kanada fungerar NGO-verksamheten som en
brygga mellan invandrare och lokalbefolkningen.
Invandrarna integreras snabbare i samhället. Vi krist-
demokrater anser att erfarenheter kan hämtas från
Kanadamodellen och att försök därför borde startas i
Sverige snarast för att ta till vara frivilligorganisatio-
nernas kunskaper, erfarenheter och inte minst enga-
gemang, som vi ser så många tecken på.
Fru talman! På denna punkt, avseende kommun-
mottagandet och integrationen, yrkar jag bifall till den
kristdemokratiska reservationen nr 16.
Alla myndigheter skall ha ansvar för invandrar-
och minoritetsfrågor och tillgodose minoriteternas
behov på samma sätt som den övriga befolkningens.
Men när det gäller den centrala nivån talar ändå väl-
digt många skäl för att arbetsfördelningen borde or-
ganiseras så att det blev en tydlig åtskillnad mellan
invandringsfrågor å ena sidan och integrations- och
minoritetsfrågor å den andra sidan.
Vi kristdemokrater menar att de arbetsuppgifter
som åvilar Invandrarverket bör delas upp i två klart
skilda delar, en som avser invandrings- och flykting-
frågor samt de direkta åtgärderna omedelbart efter
invandringen och en annan som avser frågor med
betoning på integrations- och minoritetspolitik. En
sådan organisation skulle också motverka missförs-
tånd i debatten om invandrare och minoritetsfrågor.
Man kan t.ex. då diskutera invandringens omfattning
utan att det behöver påverka förhållanden som har
med minoriteternas ställning att göra.
Vi kristdemokrater står bakom vår reservation på
denna punkt men avstår från att här i kammaren yrka
bifall till den på grund av kammarens arbetsbelast-
ning.
Fru talman! Vi avstår även från att yrka bifall till
vår reservation rörande diskriminering, men precis
som Diskrimineringsombudsmannens uppgift är viktig
på riksplanet tror vi att det skulle vara betydelsefullt
om myndigheten kompletterades på det kommunala
planet.