Fru talman! Jag måste ha uttryckt mig slarvigt,
eftersom Ulla Hoffmann har missförstått mig när det
gäller det hon tog upp senast. Vad jag menade var
följande. Om man har en bra arbetsmarknadssituation
och ekonomisk situation kan man tillåta sig att vara
generösare, därför att man vet att de människor som
kommer hit får arbete och bostad och kan försörja sig
själva, medan man med en stor arbetslöshet i landet
och en svår ekonomisk situation kan tänka sig att
planeringsramarna är något mindre generösa. Nu talar
jag inte om flyktingar, det vill jag påpeka. Jag talar
om invandrare, emigranter som vill bosätta sig i Sve-
rige. Den diskussionen är inte slutförd ännu, Ulla
Hoffmann. Jag ville bara ange att vi diskuterar i de
termerna i den flyktingpolitiska kommittén. Det är
mycket intressanta men också svåra diskussioner.
Jag vill poängtera att jag tycker att barnens situa-
tion och barnens språkutveckling är viktig. Jag har
som person ingen lösning på de problemen. Det finns
de som är betydligt mer kompetenta än jag, som arbe-
tar i dessa områden, som jag vet har idéer om hur man
skall kunna klara detta. När regeringen fördelar pro-
jektmedlen tycker jag också att man skall se på vilka
kommuner som poängterar hur viktigt det är att med
barnens situation och deras språkutveckling.