Fru talman! Jag vill först vända mig till Ragnhild
Pohanka. Alla de frågor som Ragnhild Pohanka ställ-
de i sitt anförande diskuteras i Flyktingkommittén, där
också Miljöpartiet har en representant.
Fru talman! Hur intressant och hur angeläget det
än är att föra en allmän debatt om flyktingsituationen i
Europa och i världen och om situationen i dag för de
bosnienkroater som finns i Sverige, har vi ändå att
behandla utskottets betänkande, som ju gäller rege-
ringens skrivelse till riksdagen om invandrar- och
flyktingpolitiken. Den skrivelsen gäller i huvudsak
budgetåret 1993/94, dvs. slutet av förra mandatperio-
den. Betänkandet gäller också de delar av budgetpro-
positionen som rör invandrar- och flyktingpolitiken
och också de besparingar som regeringen föreslår.
Till betänkandet finns 21 reservationer.
Jag tror inte att det finns något område som för
närvarande är föremål för så många olika utredningar
som invandrar- och flyktingpolitiken. Det finns förut-
om två parlamentariskt tillsatta kommittéer flera ut-
redningar som berör olika delar av invandrar- och
flyktingpolitiken och som också har stor betydelse för
det arbete som bedrivs i de två kommittéerna.
Den flyktingpolitiska kommittén har som vägle-
dande principer att flyktingpolitiken skall ha en hu-
manitär och solidarisk grundsyn och också ett hel-
hetstänkande. Aktiva åtgärder skall vidtas i förebyg-
gande syfte och i ett internationellt samarbete och
sammanhang. Kommittén har också att väga insatser
och stöd i närområdet mot det skydd som den asylsö-
kande kan få i Sverige.
Enligt direktiven skall reglerna för flyktingpoliti-
ken tillgodose dem som har störst behov av skydd i
högre grad än vad som sker i dag. Det skall med and-
ra ord bli en klarare skillnad mellan dem som har en
ovillkorlig rätt till skydd i Sverige och andra, som av
olika skäl vill bosätta sig i Sverige. För dem som inte
har rätt till asyl skall kommittén ta ställning till om det
går att fastställa planeringsramar, dvs. kvoter.
Också återvandringspolitiken, som hittills har varit
ett försummat område, skall vara föremål för kommit-
téns arbete.
Fru talman! Även om Sverige, vilket också fram-
hålls i flyktingskrivelsen, lägger stor vikt vid det in-
ternationella samarbetet och också verkar aktivt för
att bidra till lösningar på de problem som förorsakar
folkomflyttningar, är en av de frågor som för närva-
rande diskuteras i Flyktingkommittén hur Sverige
skall kunna bli betydligt mer aktivt och kunna föra
upp flykting- och migrationsfrågor liksom även frågor
rörande mänskliga rättigheter och demokrati på dag-
ordningen och dessutom kunna agera mer aktivt för
att förbättra metoderna när det gäller fredlig konflikt-
lösning. Detta skall ske inom FN:s ram och också
inom EG.
Sverige måste också fortsätta diskussionen i både
FN och EU om hur flyktingbördorna skall fördelas
både i tredje världen och i Europa. Den diskussionen
förs också i Flyktingkommittén.
Det känns också i dag oerhört viktigt att FN:s
ställning stärks och att FN får helt andra möjligheter
än vad man har i dag att arbeta med konfliktlösning.
I flera av de motioner som behandlas i betänkan-
det tas UNHCR:s arbete upp. Också detta är något
som diskuteras i kommittén, även om den svenska
flyktingpolitiken redan i dag bygger på ett nära sam-
arbete med UNHCR.
UNHCR har att verka för att flyktingkonventio-
nen, eller Genèvekonventionen som den också kallas,
efterlevs av de stater som har undertecknat konven-
tionen. Genèvekonventionen är alltså ett rättesnöre för
enskilda länders flyktingpolitik. I UNHCR:s mandat
ingår framför allt två huvudfunktioner. Den ena är att
ge flyktingarna skydd, och den andra är att försöka ge
varaktiga lösningar på flyktingproblemen. Då arbetar
UNHCR efter tre principer. Den första är att underlät-
ta frivilligt återvändande till hemlandet, den andra är
integrering i första asylland, och den tredje är överfö-
ring till tredje land.
De flesta reservationer som gäller internationellt
samarbete berör Flyktingkommitténs arbete. Jag anser
därför att vi skall invänta Flyktingkommitténs betän-
kande innan vi tar ställning. Flyktingkommittén skall
vara klar med sitt arbete den sista juni.
Fru talman! Invandrarpolitiken är som jag sade
tidigare också föremål för kommittéarbete. Där har
kommittén att överväga invandrarpolitikens omfatt-
ning, inriktning och avgränsning. Kommittén skall
också enligt direktiven ägna särskild uppmärksamhet
åt invandrarnas situation på arbetsmarknaden och
också åt svenskundervisningen. Man skall också un-
dersöka vilka åtgärder som behövs för att förbättra
situationen i de invandrartäta bostadsområdena.
Kommittén skall vara klar med sitt arbete i december
i år.
Regeringen vill emellertid inte invänta kommittén när
det gäller situationen i de invandrartäta bostadsområ-
dena utan vill satsa på omedelbara åtgärder för att ge
invandrarna bättre förutsättningar än i dag när det
gäller arbete och utbildning. Man föreslår därför 125
miljoner kronor för åtgärder. Det handlar om projekt i
ett begränsat antal kommuner. Det är projekt som
också skall bidra till en god social utveckling och
motverka utanförskap. Därför tycker jag att det är
viktigt att projekten även innehåller satsningar på
barnen och inte minst på barnens språkutveckling.
Om barnen går i en skola där det knappast finns
några svenska elever och om barnen bor i områden
där det inte talas svenska, hur skall då barnen få ett
fungerande svenskt språk? En satsning på barnens
språkutveckling måste komma redan i förskolan.
Annars riskerar vi att få ytterligare en generation som
står utanför det svenska samhället.
Aktuella kommuner för de här projektmedlen är
Stockholm, Göteborg, Malmö och Botkyrka, men
även några andra kommuner kan komma i fråga. I de
här projekten skall arbetsförmedling, försäkringskas-
sa, landsting, fackliga och andra organisationer ingå.
De här insatserna bygger på lokala initiativ. Enligt de
riktlinjer som har tagits fram skall det prioriteras
samverkansprojekt, nytänkande och metodutveckling.
Socialförsäkringsutskottet besökte under ärendets
behandling Botkyrka kommun, och vi har här i riks-
dagen haft en utfrågning om situationen i invandrartä-
ta områden. Vid besöket i Botkyrka fick vi informa-
tion av företrädare för kommunledningen och av
representanter för skolan, barnomsorgen och vux-
enutbildningen. När det gäller sfi-undervisningen
framkom det att många når ett mycket bra resultat
under studietiden, men när undervisningen är slut
visar det sig att de efter några månader har sjunkit
tillbaka till den nivå där de stod när undervisningen
började. En av orsakerna är att eleverna inte har nå-
gon möjlighet att praktisera den svenska de har lärt
sig. Många arbetslösa bor och umgås enbart med
landsmän. De har helt enkelt inga svenskar att tala
med.
Arbetslösheten bland de utländska medborgarna
var under första halvåret 1994 nästan tre gånger så
stor som bland svenska medborgare. Arbetslösheten
var 37 % och för vissa nationaliteter ända upp till
60 %. Även långtidsarbetslösheten är betydligt högre
för invandrare än för totalbefolkningen.
Den hearing som utskottet hade finns dokumente-
rad i en bilaga till betänkandet.
De reservationer som berör invandrarpolitiken
gäller också det arbete som görs i kommittén, så även
här anser jag att kommitténs betänkande bör avvaktas
innan andra åtgärder vidtas.
När det gäller budgeten anvisar regeringen för
budgetåret ca 9,8 miljarder. För de första tolv måna-
derna innebär det 7 miljarder.
När det gäller besparingar beräknas utgifterna
sjunka med cirka drygt 3 miljarder under mandatperi-
oden.
Fru talman! Trots det stora antalet reservationer
till betänkandet vill jag påstå att det i utskottet finns
en stor samsyn på invandrar- och flyktingpolitiken.
Därför vill jag med detta yrka bifall till utskottets
hemställan och avslag på samtliga reservationer.