Fru talman! När det gäller vilka som skall bosätta
sig i Sverige och vilka som inte har asyl, vet Ragnhild
Pohanka lika bra som jag att de som har ett skyddsbe-
hov också har rätt till asyl i Sverige. Men vi vet, efter-
som nästan den enda vägen att komma in i Sverige är
att begära asyl, att många av dem som av olika skäl
vill bosätta sig i Sverige och som begär asyl har
mycket svaga asylskäl. De kommer in i utrednings-
processen och får sedan avslag. Då kan man diskutera
som vi gör i Flyktingkommittén, dvs. om man skall
tillåta människor att komma in i Sverige av andra skäl
än asylskäl. Det är därför som den här diskussionen
om planeringsramar har uppstått. Några kan komma
som anhöriga, och andra kan komma som vanliga
invandrare, som arbetskraft. Men det här är naturligt-
vis också avhängigt av hur den ekonomiska och ar-
betsmarknadspolitiska situationen i landet ser ut.
Fru talman! När det gäller ändringarna i utlän-
ningslagen är de ju också delvis en följd av de upp-
vaktningar som utskottet har haft och som gäller an-
höriganknytning. Vi ger möjlighet att öppna vissa
lagregler, som underlättar anhöriginvandring. Jag tror
inte alls att Ragnhild Pohanka har något emot att de
besluten kommer snabbare än om man skulle vänta på
kommitténs betänkande.