Fru talman! Precis som jag sade kan man redan i dag föra processer, men skillnaden är den att vi vill inte föra över allt till det området. Även om man betalar avgift för barnomsorgen finns det också andra möjligheter inom det området för att förbättra verksamheten. Det finns ju myndigheter som har tillsyn över offentliga verksamheter. Kommunerna har egna ansvarsområden. Det finns också kollektiva rättigheter. Skolverket, till exempel, utövar tillsyn över skolor och kan då hjälpa alla elever på en eller flera skolor där man bryter mot gällande lagar och regler.
I det här fallet riskerar man ju att det urartar till att det blir den enskildes ansvar att överklaga om någonting är fel. Redan i dag kan man anmäla till myndigheterna om det är något som inte fungerar. Man kan till och med driva processer, precis som i det fall jag nämnde om flickan som hade blivit mobbad. Men vi vill inte ersätta nuvarande möjligheter med den lilla del som handlar om konsumenttjänstlagens tillämpning.
Jag förstår inte vad alla de partier som plötsligt vill införa allting i konsumenttjänstlagen har emot att i stället utveckla nuvarande möjligheter. Detta lämnar man helt därhän. Frågan är då: Ska man skrota skollagen och alla andra lagar och regler på det offentliga området? Då måste ju också tillsynsmyndigheterna skrotas och allt bli privaträttsliga processer mellan den enskilde och den som anses som en marknadsaktör, men som egentligen är det offentliga.
Detta blir allt annat än den svages rätt, det blir den starkes rätt. Det blir den som orkar, har tid och pengar för att genomföra processer - det kommer att bli tusentals - som får rätt. I dag är det myndigheter som tillvaratar de kollektiva intressena. Det gäller till exempel en äldre kvinna som har blivit felbehandlad, men som inte orkar att driva en process på egen hand.