Fru talman! Det är väldigt många spridda ärenden i det här betänkandet, och jag har haft en partikollega, Gunvor Ericson, som har tagit upp några punkter. Jag ska inte beröra dem ytterligare. Jag tänkte koncentrera mig på två specifika frågor. Det gäller könsdiskriminerande reklam, där jag passar på att yrka bifall till reservation 14 under punkt 20, samt frågan om märkning av skinn och päls från djur. Där yrkar jag bifall till reservation 19. Båda kommer från Vänsterpartiet baserat på miljöpartimotioner. Vi har som sagt ingen ordinarie i detta utskott. Därför får vi lita till Vänsterpartiet i de här frågorna.
När det gäller det första, om könsdiskriminerande reklam, är det väldigt viktigt att vi tar initiativ i denna fråga och skapar ett samhälle som slipper all den könsdiskriminerande reklam som tyvärr finns i samhället. Där tror jag att det är viktigt att faktiskt gå vidare. Utskottet skriver i betänkandet att man följer frågan noggrant och om det skulle visa sig att utvecklingen går i en sådan riktning att man ska överväga lagstiftning har man ingenting emot det.
Frågan är: Har vi kommit så pass långt i utvecklingen att vi faktiskt borde ta initiativ som lagstiftande församling och begära just en utredning om detta? Svaret på den frågan är ja. Jag tycker att reklamen blir alltmer könsdiskriminerande. Det är inte bara så att det är könsdiskriminerande för kvinnor. Även utvecklingen för män går i samma negativa riktning. Där måste vi från samhällets sida säga stopp och att vi inte accepterar den utvecklingen.
Det finns ett råd, Näringslivets etiska råd, som har till uppgift genom bland annat normbildande verksamhet att motverka detta. Det fungerar bra, men det är inte tillräckligt. Vi måste ta ett ytterligare steg. Därför tror jag att det är bra att ge regeringen i uppdrag att ta fram ett lagförslag om just detta.
Den andra frågan som jag vill ta upp gäller märkning av skinn och päls från djur. Den frågan tog jag upp redan förra året. Jag har skrivit en motion i ämnet.
Det har varit väldigt många stora ord här i dag om hur viktigt det är med konsumentmakt. Konsumenten ska kunna välja och så vidare. Men för att vi som konsumenter ska kunna välja när vi går ut och handlar våra varor så krävs det också information om varorna. Utan ett fungerande system för märkning blir det omöjligt för oss. I dag finns det uppenbara brister i fråga om detta, inte minst när det gäller skinn och päls från djur. Det finns i dag ingen uttrycklig skyldighet för producenter och handlare att upplysa om vilken typ av skinn som används. Och det som jag tar upp i min motion handlar om det som uppmärksammades för några år sedan, nämligen att hund- och kattskinn importeras till EU-länderna och säljs. Och naturligtvis skriver inte producenterna att det är hundskinn som man ska köpa, utan de skriver i stället att det är äkta skinn eller också skriver de ingenting alls.
Om vi konsumenter ska kunna välja bort dessa produkter därför att vi kanske inte tycker om att man använder skinn från hundar och katter så måste vi också ha en märkning som fungerar.
Detta var på tapeten för ett och ett halvt år sedan, och regeringen gav då Jordbruksverket och Kommerskollegium i uppdrag att ta fram underlag om detta. Det har de gjort. Och redan förra året skrev man i utskottets betänkande att frågan bereds i regeringen. Nu är det exakt samma skrivning i år. Det har inte hänt någonting. Jag tycker faktiskt att riksdagen borde göra ett tillkännagivande till regeringen om att beredningen måste vara avslutad. Det gäller såväl de fyra borgerliga partierna som Socialdemokraterna. Varför går ni inte från ord till handling i en väldigt specifik och enkel fråga om en förbättrad märkning för att hjälpa oss konsumenter att välja rätt produkter? Det är det som man borde göra. Jag tycker att vi ska snabba på regeringen i dess arbete när det gäller detta. Därför hoppas jag att vissa partier sover på saken under natten och ändrar sig till omröstningen i morgon så att vi kan få ett beslut i denna fråga.