Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Allmänpolitisk debatt

MARIA WETTERSTRAND (mp), 2001-10-17 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Så det är så här kammaren ser ut

uppifrån! Jag ska se om jag kan klara av det här. Det

är mycket pilar och stjärnor och sådant här på pappe-

ret, men det ska väl gå bra.

Häromdagen fick jag några frågor från Miljöparti-

ets webbredaktör. Han ville ha en intervju med mig

på vår hemsida. En av frågorna löd: Om du skulle

sammanfatta din gröna vision i tre meningar, vilka

meningar skulle det då vara?

Det var en svår fråga, tyckte jag. Det är inte bara

så att tre meningar är väldigt kort, utan det är också så

att beskrivningen av en vision lätt övergår i klyschor.

Ord som "långsiktig hållbarhet", "uthållig sam-

hällsutveckling", "ekologiska ramar" och kanske

t.o.m. "grönt folkhem" dyker upp i huvudet. Det är

fina ord, och de används mer eller mindre allmänt av

de flesta i den politiska debatten. "Långsiktig hållbar-

het" och "uthållig samhällsutveckling" är typiska

klyschor som har helt olika betydelse beroende på

vem som säger det. För den som lyssnar låter det

kanske som om alla tycker nästan likadant. Så jag

bestämde mig för att undvika att använda några av de

uttrycken. "Grönt folkhem" var nog för övrigt aldrig

aktuellt som svar på frågan.

Jag har alltid tyckt att visioner och ideologi är

oerhört viktigt i politiken. Det är i visionerna som

framtiden och det långsiktiga tänkandet finns, och när

visionerna blir luddiga blir också vägen luddig efter-

som man inte vet vart man är på väg. Ideologin är den

bas varpå politiken byggs, och utifrån ideologin kan

den som lyssnar bedöma ifall politikerns grundsyn

överensstämmer med den egna. Då kan man också få

en bild av hur politikern kommer att resonera i alla de

enskilda sakfrågor som dyker upp till beslut.

Därför är det viktigt att konkretisera visioner på

ett begripligt sätt. Det gäller både för en själv, för

politiska partier och för samhället i stort. Utan tydliga

visioner blir vägen lätt krokig, och stegen framåt blir

vacklande. Ord vilkas betydelse övergår i klyschor

blir mer eller mindre meningslösa. Den enda lösning-

en är då att fylla dessa ord med innehåll. Den svenska

politiken har tagit några steg i rätt riktning, men vi i

Miljöpartiet upplever att vi har en hård kamp att driva

för att visionerna verkligen ska få ett innehåll som

överensstämmer med klyschorna.

I miljöpolitiken görs nu flera seriösa försök att

bedriva politik genom att sätta upp gemensamma

visioner. Det är intressant att se hur det plötsligt blir

tydligt bortom allt tvivel att de ganska uttjatade orden

"långsiktig hållbarhet" inte betyder detsamma för

alla. Klimatmålet, som behandlas nu, och miljömålen,

som vi blev överens om med regeringen och Vänster-

partiet i våras, har gjort det tydligt att enigheten om

den långsiktiga visionen inte alltid är särskilt stor.

Låt mig ta exemplet med klimatet. Det finns en

gammal luddig gemensam målsättning om att halten

av växthusgaser ska stabiliseras i atmosfären på en

nivå som innebär att människans påverkan på klimat-

systemet inte blir farlig. Vad betyder farlig? Är den

klimatpåverkan som vi ser nu genom ökad frekvens

av översvämningar, stormar och stigande havsvatten-

nivåer farlig? Hur mycket kan vi acceptera att tempe-

raturen ökar på jorden innan det är farligt? Hur stora

utsläpp ska vi tillåta oss själva att ha? Om man frågar

presidenten för något av örikena i Stilla havet så är

han antagligen mycket oroad. Problem med saltvat-

teninträngning i dricksvattenbrunnar finns redan nu,

och landet håller på att dränkas i havet. För honom är

det redan farligt.

I Sverige får vi miljöpartister kämpa som sjutton

för att Sverige ska ha som målsättning att minska sina

utsläpp av växthusgaser med ynka 8 % på tio år.

Svenska naturskyddsföreningens bedömning är att

utsläppen av växthusgaser måste minska med 75 %

till 2050. Här får vi i Miljöpartiet kämpa för att få

igenom en minskning på 8 % under tio år.

Mål och visioner måste naturligtvis också fyllas

med innehåll i form av konkreta åtgärder, och vi

måste vara beredda att ändra politik. Om åtgärderna

har ett tydligt mål att inrikta sig mot blir de också mer

träffsäkra, och de långsiktiga signalerna till närings-

liv, kommuner och andra aktörer blir mycket tydliga-

re.

Miljöpartiets politik är att visionerna och målen

som sätts upp för miljöpolitiken ska leva upp till

klyschorna. Vi är övertygade om att vi genom tydliga

mål också ger en skjuts till den pågående teknikut-

vecklingen och uppmuntrar alla de positiva åtgärder

som vidtas i kommuner, i näringsliv och bland en-

skilda. Och genom en stark miljöpolitik stöder vi

ekonomiskt och lagmässigt också den positiva ut-

vecklingen mot framtiden.

Respekten för kommande generationer ställer krav

på oss politiker. Vi kan inte ignorera kopplingen

mellan framtiden och det som vi gör här och nu. Om

ni undrar vad jag svarade på frågan från vår webbre-

daktör så får ni gå in och läsa på Miljöpartiets hemsi-

da mp.se.

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

MARIA WETTERSTRAND (mp): Allmänpolitisk debatt (2001-10-17) — PRESS0