Fru talman! I tidningen Hälsa läste jag en gång
om damen som skulle köpa äpplen på torget på 50-
talet. En handlare gjorde reklam för sig med orden:
Mina äpplen är ekologiskt odlade. Damen svarade:
Det gör ingenting. Jag ska bara ha dem till äpplemos.
Damens replik framstår kanske i dag som skratt-
retande. I dag vet vi så mycket mer. Alla känner till
att det finns ekologiska samband och att allt därmed
är miljö. Miljöhänsyn och miljöpolitik kan inte av-
gränsas till någon specifik sektor utan innefattar alla
frågor som berör människor. Alla är beroende av
miljön för tillgång till frisk luft, rent vatten och nä-
ringsriktig mat.
Forskare har konstaterat, precis som vi har hört
här tidigare, att det skett en generell global uppvärm-
ning av jorden, särskilt märkbar de sista årtiondena.
Jorden har historiskt haft både varmare och kallare
perioder. Variationer har förekommit på grund av
solaktivitet, många vulkanutbrott m.m. FN:s klimat-
panel har konstaterat att koldioxidhalten i atmosfären
har ökat med drygt 30 % från den förindustriella
tiden. Panelen anser att det här tillsammans med
övriga växthusgaser till stor del bidrar till den miss-
tänkta växthuseffekten.
Koldioxiden är på grund av sin mängd den mest
dominerande växthusgasen och uppstår, som vi har
hört, framför allt vid förbränning av fossila bränslen.
Utsläppen måste bemästras i tid - säger jag nu, fast
det kanske kan vara för sent. Vår privata konsumtion
och livsstil betyder här mycket, och alla har ett per-
sonligt ansvar.
Ett kraftfullt handlingsprogram krävs för att hejda
koldioxidutsläppen, och vi ser fram emot vad klimat-
propositionen innebär, som vi har hört talas om länge
nu ska komma. Varken inom energi- eller transport-
sektorn kan ökade utsläpp tillåtas. Vi kristdemokrater
redogör i vår miljömotion för hur ett sådant program
kan utformas. Vi anser att verksamma åtgärder bråds-
kar inom det här området, som i sin tur påverkar
delmålen för bl.a. frisk luft, försurning och övergöd-
ning.
I det här sammanhanget vill jag ställa en fråga till
miljöministern angående skatten på etanol som for-
donsbränsle. För närvarande finns två pilotprojekt
med framställning av etanol. För att gynna använd-
ningen av och skapa marknad för etanol som drivme-
del har denna etanol varit befriad från energi- och
koldioxidskatt. Den ena pilotprojektdispensen utgår
vid nyår, och den andra löper tre år till. När denna
pilotprojektdispens går ut nu vid nyår innebär det en
prishöjning, och man tycker vid verket i Hudiksvall
att det slår undan benen för verksamheten. Bränslet
blir dyrare. Jag undrar hur det här kan medverka till
en ekologiskt hållbar utveckling.
Det här går inte heller att utläsa ur budgeten. På
s. 201 finns det en rubrik om skatt på alternativa
drivmedel, men det gäller en skattestrategi som ska
börja år 2003. Det är lovvärt att budgeten beskriver
politikområden, men jag tycker att det faller inom
politikområdet att redogöra även för dessa två pilot-
projekt, som ju nu har befrielse från skatt på koldi-
oxid och energi.
Tillverkare av andra alternativa drivmedel har
framfört behovet av generell befrielse från koldiox-
idskatt för koldioxidneutrala drivmedel. Ett sådant
tillkännagivande från riksdagen gjordes precis före
sommaruppehållet nu i år. Det gick ut på att kraven
på miljöklassning av drivmedel skulle vara resultatin-
riktade. Vad jag förstår finns det också en utredning
som underlag för detta, som kom med sitt betänkande
1999. Det borde alltså finnas material för att snabbt
komma med besked. Man undrar då: Vad händer nu
med den etanolförsäljning som är på gång att introdu-
ceras uppe i Hudiksvall, där man installerar etanol-
pumpar, när nu skatten höjs vid årsskiftet. Sedan
dröjer det ett år till innan nästa strategi träder i kraft.
Försurningen ökar fortfarande, men i långsamma-
re takt än förut. Miljökvalitetsmålet Bara naturlig
försurning har enligt proposition 2000/01:130 två
delmål. Det ena är att mindre än 5 % av sjöarna och
mindre än 15 % av sträckan rinnande vatten år 2010
ska vara påverkade av mänsklig försurning. Det andra
är att trenden mot ökad försurning av skogsmark ska
vara bruten före år 2010.
Så har då regeringen föreslagit en del åtgärder
som vi kristdemokrater anser vara otillräckliga. Vi
anser att man även behöver kalka skogsmarken.
Också Naturvårdsverket talar numera om kalkning
av skogsmark på sin hemsida. Enligt våra beräkningar
krävs det ca 50 miljoner kronor för detta. Då bör man
satsa på den skogsmark som finns i de mest försurade
områdena.
När det gäller vattnet är grundvattentäkterna fort-
farande dåligt skyddade i många kommuner. Många
kommuner saknar också vederhäftiga och alternativa
vattenförsörjningsplaner. Vid de översvämningsperi-
oder som har varit har man på sina ställen inte haft
någon beredskap för vattenförsörjningen. Det finns
alltså en hel del här att göra.
Jag vill fråga miljöministern om ifall det inte hade
varit lämpligt att redovisa också detta med etanolen i
budgeten.