Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

anges att om sökanden har särskilt behov därav kan tillståndet förenas med rätt t.ex. till

PÄR GRANSTEDT (c), 1993-11-10 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Det är ju så här i livet att det många

gånger är omöjligt att ha ett förbud som är

fullständigt hundraprocentigt och heltäckande eller

att ha en tillåtlighet som är fullständigt

hundraprocentig och heltäckande. Många gånger

får vi acceptera att har man ett förbud måste det

kunna göras undantag från förbudet eller har man

en tillåtlighet måste man också i vissa fall kunna

göra undantag från tillåtligheten.

Jag tolkar Robert Jousma så här: Om man väljer

lagstiftningstekniken att införa ett förbud men med

möjlighet till undantag från det förbudet, då är det

moraliskt och etiskt förkastligt. Om man däremot

skulle ha tillåtlighet och sedan göra undantag från

tillåtligheten i enskilda fall, är det plötsligt

moraliskt och etiskt helt okej.

Det är, tycker jag, en litet anmärkningsvärd linje.

Varför är det moraliskt förkastligt att göra

undantag från ett förbud men moraliskt i sin

ordning att göra undantag från en generell

tillåtlighet? Det är ju samma typ av teknik, bara

spegelvänd. Men det här är tydligen något slags

moral och etik som är speciell för Ny demokrati,

och det må vara er frihet att ha det.

Sedan är det naturligtvis så att det faktum att vi har

en export gör det möjligt att upprätthålla en

kompetens inom vår industri som kanske inte skulle

klara sig om man bara hade den svenska

marknaden att vända sig till. Jag håller med om det.

Men därifrån till att gå till ett system där vår

industri utvecklar vapensystem som inte är

efterfrågade i Sverige utan enbart inriktade på

export, är ju ett väldigt stort steg. Det innebär att

man utvecklar en kompetens som vi egentligen inte

har något speciellt behov av ur svensk synvinkel.

På vad sätt det skulle vara en tillgång för svensk

beredskap, har jag litet svårare att förstå. Jag tror

att det är viktigt, som jag sade tidigare, att vi

bibehåller linjen att den svenska vapenindustrin

och krigsmaterielindustrin i första hand skall vara

inriktad på att tillgodose svenska behov. Men när

man har utvecklat vapen för svenska behov, skall

man också -- under vissa bestämda

förutsättningar -- kunna exportera sådan

krigsmateriel.

Debatten

Hämtad sida: 21

21 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

PÄR GRANSTEDT (c): anges att om sökanden har särskilt behov därav kan tillståndet förenas med rätt t.ex. till (1993-11-10) — PRESS0