Fru talman! Vi märkte under 80-talet att vi höll på
att hamna på efterkälken när det gällde den högre
utbildningen i Sverige. Högskolan byggdes ut för litet.
Alltför få människor hade möjlighet att skaffa sig
högskoleutbildning, och allför få hade möjlighet att
komma ut i näringslivet och arbetslivet med en hög-
skoleutbildning bakom sig. Det är därför som det är
så viktigt att vi nu genomför en oerhört stor utbygg-
nad av den högre utbildningen i Sverige och samtidigt
ser till att lägga grunden för att kunna utbilda på långt
fler platser i landet än tidigare, med en riktigt kvalifi-
cerad och forskningsanknuten undervisning.
Jag tror att det är ett mycket stort framsteg för att
utbildnings- och kunskapssamhället skall bli riktigt
framgångsrikt. Jag tycker att det visas av hur de som
för några år sedan kritiserade det här så häftigt nu är
bland de första att ställa sig i hyllningskören och säga
att det är rätt. Det är en riktig satsning som görs när vi
nu ser till att få mer av kvalificerad och forskningsan-
knuten utbildning runt om i landet.
Men det behövs samtidigt en kvalitetsreform i det
svenska högskoleväsendet. Det måste bygga på några
olika delar.
För det första måste det innebära en satsning på
mer forskning vid varje högskola. Därför är det vik-
tigt att bygga ut denna forskning i hög takt och att se
till att den får hög kvalitet.
Det behövs för det andra fler lärare med forskar-
utbildning. Det är därför viktigt att riksdagen har tagit
beslut om en ny forskarutbildning.
Det behövs för det tredje rätt att examinera vid
varje högskola sedan man där kvalificerat sig och
blivit godkänd av Högskoleverket för det. Det är
därför viktigt att man vid de olika högskolorna får nya
vetenskapsområden som ger rätt till examination i
forskarutbildningen.
Det behövs för det fjärde en kvalificeringstrappa
som stimulerar högskolorna att hela tiden utveckla sig
vidare och kvalificera sig mer i forskningen, så att
man tilldelas mer bidrag genom uppnådd kvalifice-
ring.
Centerpartiet vill också utveckla högskolorna ge-
nom att se till att på samma sätt som vi lät några hög-
skolor gå före och utveckla sig till universitet borde vi
nu också låta högskolor gå före för att bli profilhög-
skolor på sina speciella områden. För det behövs
förstärkta resurser och ytterligare möjligheter i fors-
karutbildningen.
Det är ett sätt att se till att man skall kunna bli en
riktig spjutspets på sitt område och fungera mycket
kvalificerat och utvecklingsinriktat på några områden.
Man skall inte behöva satsa på att bli ett brett uni-
versitet för att få de möjligheter som universiteten i
dag har. Däremot skall man ha kvalificerat sig för det.
Det är det som ligger bakom vårt förslag om profil-
högskolor. Ett exempel är Karlskrona-Ronneby som
borde kunna utvecklas på det sättet.
En annan viktig reform för att nu gå vidare och se
till att vi verkligen lyfter landet när det gäller den
högre utbildningen är distansutbildningen. Därför
tycker vi att det var riktigt att nu se till det blev fler
högskoleplatser med distansutbildning. Men vi vill
också där gå vidare genom att se till att få utveckla en
förändring av resurstilldelningssystemet för högsko-
lorna så att det verkligen betalar sig att satsa på di-
stansutbildning.
Därför måste det finnas särskilda möjligheter till
resurser för de högskolor och de utbildningsanordnare
som satsar på distansutbildning. Det behövs också nya
konkurrerande organisationer när det gäller di-
stansutbildningen. Jag tror att det är bra att man får
utveckla distansutbildningen vid de högskolor och
universitet som finns. Men jag tror också att det be-
hövs nya organisationer som får utveckla ny pedago-
gik anpassad för den teknik som finns. Ett exempel
kan vara den verksamhet som finns vid Siljansutbil-
darna AB i Dalarna. Ett annat exempel kan vara open
university. Det är den typ av nya organisationer som
jag tror måste växa fram.
Skall vi på det här sättet kunna se till att den högre
utbildningen verkligen blir möjlig för många männi-
skor i landet måste vi också få andra möjligheter att
finansiera vidareutbildning för den enskilde. Har man
kommit ut i arbetsliv och blivit beroende av inkomster
därför att man naturligtvis också har en försörjnings-
börda måste det finnas möjligheter att ekonomiskt
klara av vidareutbildning.
Det är därför som vi i Centerpartiet har utvecklat
förslaget om utbildningskonton eller kompetensför-
säkring. Det innebär att den enskilde sätter av pengar
som ett sparande för framtida utbildning samtidigt
som också arbetsgivaren sätter av pengar. Staten gör
där en insats i första hand genom att ge skattelindring.
Jag tycker att det är intressant och inspirerande att
se det som New Labour gör i Storbritannien i dag.
Där satsar man just på den formen av möjligheter för
enskilda att vidareutbilda sig. Jag tycker att det är
synd att inte motsvarande insatser görs i en moderni-
sering här i Sverige. För Centerpartiets del tycker vi
att det är viktigt och att det är bråttom. Det är en vik-
tig del i byggandet av ett kunskapssamhälle som
verkligen ger människor dessa möjligheter.
Det gäller också att vi utvecklar studiestödet för
studenterna i högskolan. Där har vi i Centerpartiet
krävt att det skall ske genom att systemet görs om så
att blir en höjd bidragsdel. Det är inte rimligt att man
skall behöva belåna sig så oerhört högt för framtiden
och ställa sig i så stor skuld att det tynger en för resten
av livet i så hög grad. Därför behövs en förändring av
studiestödet. Vi har också sagt att vi inte vill ha det
förslag Studiestödsutredningen lade fram om lånetak
vid 30 års ålder. Den delen tar vi avstånd från.
Detta är några av de delar som vi i Centerpartiet
vill se genomförda för att vi skall kunna bygga ett
kunskapssamhälle i Sverige med livslångt lärande och
mycket hög kvalitet. Med det vill jag yrka bifall till i
betänkande UbU12 reservation 6 under mom. 20 och
i betänkande UbU14 reservation 3 under mom. 2.