Fru talman! Det torde vara bekant för alla att det
bara finns ett enda tillfälle då vi använder oss av ett
jurysystem i Sverige. Det är i tryckfrihetsmål. Det
finns ca 25 juryer i landet, och de utses av politiska
organ, i främsta rummet landstingen.
För några år sedan förekom det här i Sverige en
vänsterextremistisk pamflett som gjorde sitt bästa för
att missfirma ett antal politiker. Flertalet tyckte nog
att det var något som man fick leva med, men en
person gick till Europadomstolen. Och Europadom-
stolen gav ett fällande utslag. Man konstaterade att
den svenska juryn, på grund av att den var utnämnd
av ett politiskt organ, också kunde komma att få
opartiskheten ifrågasatt. Det var alltså nödvändigt
med ett nytt förfarande. Detta har hängt över oss
sedan dess.
1993 års domarutredning diskuterade problemet
och några andra tillvägagångssätt. Man kunde exem-
pelvis tänka sig ett slumpvis urval. Man kunde plocka
ut folk från röstlängder, men det var inte något som
domarutredningen egentligen ville rekommendera.
Man kom i stället fram till att man, om opartiskheten
hos en jury kan ifrågasättas, efter tillstånd från Högsta
domstolen skulle kunna låta målet prövas enbart av
rätten.
I den här frågan har Moderata samlingspartiet lagt
fram en kommittémotion. Det här har tagits upp posi-
tivt av utskottet. Konstitutionsutskottet konstaterar för
sitt vidkommande att förändringar nödvändigtvis
måste komma till stånd, eftersom vi inte gärna kan ha
ett system som strider mot Europakonventionen och
mot vad Europadomstolen har fastslagit.
Det står i betänkandet att man inom departementet
håller på att utarbeta en PM. Av allt att döma är det
mer än riktigt, eftersom vi på våra dataskärmar här-
omdagen kunde läsa att den här promemorian nu
kunde beställas. Jag har inte gjort det, men jag har
ingen anledning att tro att det inte skulle vara någon-
ting på gång. Vi hoppas alltså att en lagändring kan
komma att ske mycket snart.
En annan fråga jag skulle vilja ta upp i det här
sammanhanget är biografcensuren. Här föreligger en
motion, med Birgit Friggebo som första namn, som
går ut på att biografcensuren bör avskaffas - den enda
form av censur som förekommer i landet. Vi modera-
ter har inte haft svårt för att ge vårt stöd till det här
kravet. Samtidigt är vi liksom motionärerna inne på
att en höjning av åldersgränsen till 18 år bör ske när
det gäller offentlig visning av film. Jag ber med detta
att få yrka bifall till reservation 1.
I övrigt ingår vi i utskottsmajoriteten. Det innebär
att vi exempelvis inte nu anser det lämpligt att gå
vidare med att skriva in de homosexuella när det
gäller hets mot folkgrupp. Vi delar synen att man
kanske inte speciellt skall peka ut en grupp på det här
viset, särskilt som många i den kanske inte är så villi-
ga eller intresserade av att hängas ut på det sättet, om
jag får uttrycka mig så. Vi hoppas att den lagstiftning
vi har ändå skall kunna vara till fyllest. Dessutom
pågår för närvarande en utredning av de homosexuel-
las ställning i arbetslivet. Vi får väl se om den leder
fram till någonting och i så fall vad.