Herr talman! Jag ville ta till orda här av den
anledningen att samtliga socialdemokratiska
riksdagsledamöter från Stockholms län och
Stockholms stad har väckt en motion med mitt
namn som första namn. I den motionen tar vi upp
en rad viktiga yrkanden som är av det slaget att de
ligger långt framme när det gäller detta med en
human och generös flyktingpolitik. I det här
sammanhanget bör Birgit Friggebo faktiskt
observera att det finns en ganska stark opinion
bland oss i Stockholmsområdet.
Det bekymmersamma i denna situation, från Birgit
Friggebos synpunkt, är faktiskt att den kritik som
riktas mot flyktingpolitiken och som också fått
genomslag inte kommer från de högerextrema, från
Nydemokraterna. I stället kommer nu en kritik
fram som har ett humant och generöst anslag. Jag
tycker kanske inte att Georg Andersson tillräckligt
har observerat detta.
Vidare är det bra att man avstyrker bifall till
förslaget om en skärpning av kriterierna för ny
ansökan. Detta är en viktig punkt, och jag tycker
att det är ett bra beslut från utskottets sida. Men jag
måste beklaga att man bara tar ett halvt steg. Det
här ger ju formella möjligheter på samma sätt som
nu gäller. Men man måste också tänka på att de
reella möjligheterna ges. Därför beklagar jag att
man bara gått halvvägs när det gäller offentligt
biträde för förvarstagna. Detta är alltså bra, men
man borde inte ha ändrat på bestämmelserna här.
Jag avser att återkomma till denna fråga. Det är
nämligen min uppfattning att det här är
kontraproduktivt.
När människor inte får den hjälp som de behöver
blir det bara mera trassel och ökad byråkrati.
Dessutom går då allt fler under jorden.
Tillsammantaget är detta negativt, och det finns
mera att säga här.
Mot den bakgrunden yrkar jag faktiskt bifall till det
förslag som finns här i ett särskilt yttrande och som
gäller att man inte skall göra någon ändring i fråga
om rättshjälpen.
I övrigt noterar jag att utskottet har uttryckt sig
positivt i den viktiga frågan om tortyrskadade. Men
jag skulle faktiskt ha önskat att man hade gått ett
steg längre här och att man hade tagit denna fråga
på ännu större allvar.
Georg Anderssons varningsord om de temporära
tillstånden måste tas på allvar. Men jag vill inte gå
så långt som Georg Andersson. Jag vill dock säga
att det egentligen bara är i en nödfallssituation som
det här skall tillgripas. Det är betänkligt om detta
sprider sig som ett alternativ till asylrätten. Faran
ute i Europa är att det kan bli så. Jag kommer
senare med en rapport från Europarådets sida där
jag mycket kraftigt poängterar de här
synpunkterna. Detta kan nämligen bli en
''backlash'' för en rimlig och rättvis asylpolitik.
Jag tycker inte att utskottet på denna punkt
tillräckligt har beaktat varningssignalerna här.
Utskottet har dock inte varit helt negativt till de här
synpunkterna, utan man har delvis beaktat dem.