Herr talman! Socialförsäkringsutskottets
betänkande behandlar mottagande av asylsökande.
Det handlar om arbete och sysselsättning för
asylsökande. Det handlar också om dagbidrag,
bostadsersättning, hälso- och sjukvård och
tillfälliga uppehållstillstånd. Det är med andra ord
en diverseproposition vi har att behandla här i
kammaren.
I dag går mottagandet av asylsökande till så att den
asylsökande först kommer till en utredningssluss.
Syftet med utredningsslussar var och är att
utredningen skall ske så snabbt som möjligt och att
den asylsökande skall finnas tillgänglig under
utredningstiden för att undvika långa
handläggningstider. Därefter får den asylsökande
komma till en förläggning och där vänta på beslut
och en eventuell kommunplats.
Den förläggningsverksamhet som Invandrarverket
bedriver omfattar utredningsslussar och
förläggningar, både fasta och tillfälliga beroende på
antalet asylsökande. En del förläggningar drivs på
entreprenad av organisationer och andra av
kommuner, men de flesta drivs i Invandrarverkets
regi.
De asylsökande skall självfallet ha en värdig
behandling under sin väntetid. Men hur man än
försöker ordna olika saker måste det primära och
viktigaste vara de korta handläggningstiderna.
Nu anser regeringen att om de asylsökande, i större
utsträckning än vad som nu gäller, själva ordnar sin
bostad kommer kostnaderna för mottagandet att
minska. Eget boende skulle också, enligt
regeringen, ge den asylsökande ökade möjligheter
till ett mera aktivt liv och innebära en minskad
social isolering under väntetiden.
För att stimulera den asylsökande att skaffa egen
bostad skall bostadsersättning utgå med 500 kr per
månad för ensamhushåll och 1 000 kr för familjer.
Invandrarverket skall ändå vara skyldigt att hålla
plats på förläggning om det egna boendet
misslyckas.
Ibland kan man i debatten få den uppfattningen att
de flesta förläggningar består av baracker
utplacerade någonstans i skogen. Folkpartister
talar gärna om våra ''flyktingläger''. I själva verket
är de allra flesta förläggningar inrymda i våra
vanliga bostadsområden där de asylsökande bor i
vanliga lägenheter och har eget hushåll.
Regeringen är tydligen medveten om att förslaget
kan medföra förlängda handläggningstider. Därför
föreslår regeringen att dagersättningen skall kunna
reduceras om någon håller sig undan och på så sätt
fördröjer eller försvårar utredningen.
Utskottet vill att regeringen noga skall följa
utvecklingen av det egna boendet -- särskilt när det
gäller effekterna på handläggningstiderna -- och
komma med förslag till åtgärder om det egna
boendet får negativa konsekvenser.
I propositionen föreslås också att alla
förläggningarna skall vara öppna för entreprenad.
Vi socialdemokrater motsätter oss inte
entreprenader, men vi anser ändå att det bör finnas
en grundorganisation med utredningsslussar och ett
antal fasta förläggningar. Vi anser att det är viktigt
med flexibilitet i förläggningsverksamheten. Det
går inte att börja förhandla med entreprenörer vid
en stor inströmning av asylsökande och vid ett stort
akut behov av platser. Då blir det åter uthyrarnas
marknad och de som bestämmer priset.
Det är också viktigt att Invandrarverket formulerar
grundprinciperna för vad en entreprenad skall
innehålla och även formulerar konkreta och
mätbara mål för kostnad och kvalitet när det gäller
verksamheten.
Regeringen anser att det räcker med att skriva in en
skyldighet för personalen att iaktta tystnadsplikt i
de privata entreprenörsavtalen. Vi anser att
regeringen tagit väl lätt på tystnadsplikten. Det
ansåg resten av utskottet också. Därför gör man ett
tillkännagivande att regeringen snarast bör
återkomma till riksdagen med ett förslag till
lagreglering.
Sedan juli 1992 finns det möjlighet för en
asylsökande att få arbetstillstånd, om
Invandrarverket gör bedömningen att beslut inte
kommer att fattas inom fyra månader från det
ansökan lämnats in. Det här medför ökad
byråkrati, onödiga kostnader och merarbete för
personalen. Invandrarverket har i sin
budgetframställning för 1994/95 angett att det går
åt sex årsarbetare för att hantera undantagen från
arbetstillstånden, och det är bara 50 stycken som
lyckats få arbete.
Vi vill vända på det hela och säger att om den
asylsökande har varit på förläggningen i fyra
månader och får ett erbjudande om arbete, skall
arbetstillstånd medges.
Följer man vårt och Invandrarverkets förslag,
skulle det ge en besparing på 1,5 miljoner kronor.
Utskottet skriver därför i sitt betänkande, bl.a.
med anledning av vår motion, att regeringen skall
finna en bättre lösning i arbetstillståndsfrågan än
vad som finns i dag.
Herr talman! I propositionen föreslås att
målsättningen skall vara att alla asylsökande skall
arbeta eller delta i någon form av organiserad
verksamhet under 40 timmar per vecka. Det är
viktigt att det finns meningsfull verksamhet på
förläggningar för vuxna, men särskilt viktigt är det
att ungdomar mellan 16 och 18 år har något vettigt
att göra, och det är oerhört viktigt att man inom den
organiserade verksamheten ordnar med studier för
ungdomarna.
Det som i första hand kan komma i fråga när det
gäller meningsfull sysselsättning är det som sker
inom förläggningsområdet. Men om
sysselsättningen skall gälla 40 timmar i veckan,
räcker verksamheten inom området inte till, utan
man behöver finna sysselsättning även utanför.
I propositionen sägs att det är i första hand
Invandrarverket som skall ordna sysselsättning och
teckna avtal med uppdragsgivaren, men om driften
lagts ut på entreprenad, kan entreprenören träffa
avtal om sysselsättning. Någon ersättning skall den
asylsökande inte ha, och i princip bör det vara fråga
om verksamhet som annars inte skulle bli utförd,
sägs det i propositionen.
För att underlätta möjligheterna vill regeringen
inte att asylsökande skall betraktas som
arbetstagare i arbetsrättslig mening. Någon formell
skyldighet att samråda med länsarbetsnämnd och
berörd facklig organisation anser regeringen inte
behöver finnas.
Det här kan vi socialdemokrater inte acceptera. Vi
anser att det är orimligt att vissa delar av den
arbetsrättsliga lagstiftningen inte skall gälla för
asylsökande. Det kan ju leda till att asylsökande
blir en andra klassens arbetskraft.
Vi anser också att det är Invandrarverket och inte
några privata entreprenörer som skall teckna avtal
om sysselsättning. Eftersom staten har
huvudansvaret för mottagningen av asylsökande,
måste staten via Invandrarverket även här ta sitt
ansvar. Dessutom tycker vi att för att undvika att
onödiga problem och konflikter uppstår, skall
Invandrarverket samråda med Länsarbetsnämnden
och berörd facklig organisation.
Regeringen föreslår att dagbidraget skall kunna
sättas ner för personer över 18 år som utan giltigt
skäl vägrar delta i organiserad verksamhet, och jag
delar den uppfattningen. Ett förbiseende från
regeringens sida måste ha varit att man inte tänkt
på att de ungdomar mellan 16 och 18 år som bor i
s.k. ungdomsboende har dagbidrag som vuxna. Vi
föreslår nu i vår motion att dagersättningen skall
kunna sänkas, om någon av dessa ungdomar
systematiskt undandrar sig organiserad
verksamhet. Så blev också utskottets beslut.
Herr talman! Ett enigt utskott har tidigare, med
anledning av situationen i f.d. Jugoslavien, uttalat
sig för möjligheten att ge temporärt
uppehållstillstånd. I propositionen föreslår
regeringen att tidsbegränsade uppehållstillstånd
bör användas främst då människor flyr undan
konflikter och kriser som bedöms ha kortare
varaktighet. Det kan enligt propositionen också
vara fråga om naturkatastrof eller en ekologisk
katastrof.
Regeringen anser att det första tillståndet borde ges
på sex månader och sedan eventuellt ytterligare sex
månader, alltså sammanlagt ett år. I vår
socialdemokratiska motion anser vi att den som flyr
undan väpnade konflikter också skall kunna få
tillfälligt uppehållstillstånd. I utskottet enades vi
om att väpnade konflikter inryms i förslaget i
propositionen, men vi anser också att tillfälliga
uppehållstillstånd kräver ett genomarbetat
återvändandeprogram.
Utskottet är av den uppfattningen att de
förändringar som regeringen nu föreslår får ses som
en form av beredskapslagstiftning i avvaktan på ett
slutligt förslag från Invandrar- och
flyktingkommittén, som nu behandlar den frågan.
I ett försök att komma till rätta med de alltför
många nya ansökningar som lämnas in efter avslag
hos Utlänningsnämnden föreslår regeringen
skärpta kriterier för ny ansökan.
Vi delar regeringens uppfattning att avgörandet i de
här frågorna skall flyttas över från Invandrarverket
till Utlänningsnämnden. Vi delar också
uppfattningen om en begränsning av rättshjälpen.
Men förslaget till skärpning av kriterierna för bifall
kan vi inte ställa oss bakom. Nuvarande
bestämmelser om ny ansökan skall fortfarande
gälla, och så blev utskottets beslut.
Herr talman! Härmed vill jag yrka bifall till vår
reservation nr 2 och i övrigt bifall till utskottets
hemställan.