Fru talman! Vid den förra allmänpolitiska debat-
ten valde jag att lyfta fram lärarnas situation. Detta
har jag fullföljt genom en motion under allmänna
motionstiden om lärarnas arbetsvillkor. Det handlar
om att tillgodose behovet av behöriga lärare, och det
handlar om att följa upp varför det sker avhopp inom
lärarkåren. Det behövs också en uppföljning av hur
andelen obehöriga lärare påverkar skolans verksam-
het. Det kan gälla kvalitet inom pedagogiken. Det kan
gälla en ökad arbetsbelastning på behöriga lärare osv.
I väntan på den behandlingen vill jag i dag beröra
grundskolans och gymnasieskolans verksamhet.
Fru talman! I dag ser jag skolan och dess möjlig-
heter. Skolan har enorma möjligheter, eftersom alla
grupper i samhället möts där. Den är en mötesplats
för att söka kunskap och kompetens. Den är en mö-
tesplats för gemenskap. Tyvärr tycker jag att debatten
här i riksdagen, i medierna osv. mycket ställer ut
skolan i ett skyltfönsterperspektiv. Det handlar om
mått och prissättning. T.ex. är Skolverkets Sirisredo-
visning inte en kvalitetsredovisning i egentlig me-
ning. Om poäng sätts i förhållandet mellan verkligt
betyg och prognostiserat betyg, mäter det aldrig en
skolas kvalitet. Det finns skolor där lärarna är generö-
sa med VG och MVG, men det finns också motsat-
sen. Resultatet blir att en enskild elev med mycket
hög kompetens kan missa ett gymnasieprogram en-
bart utifrån detta.
Vad jag skulle vilja fokusera i dag på är i stället
för skyltfönstret vad som händer inne i butiken. Inne i
butiken finns försäljarna-pedagogerna, eleverna-
kunderna, varorna-pedagogiken. Det finns lager av
portfoliosystem, ITIS, moderna och omoderna
läromedel, moderna och gammaldags datorer, sköna
stolar och små barnstolar som inte är sittriktiga för
våra tonåringar, gamla Tandbergbandspelare och cd-
spelare, varor allteftersom kommunerna prioriterat
eller inte prioriterat skolan. Längst in i hyllorna ligger
sponsrade läromedel, som egentligen inte är riktigt
tillåtna i kollektivet.
Vilken roll spelar kunden-eleven? Vilken status
har utbudet-pedagogiken? Hur ser framtidens skola
ut? Jag menar att regeringens och Kommuförbundets
initiativ En attraktiv skola täcker alldeles för få skolor
i landet och är otillräckligt.
Eleverna använder numera betydligt fler år av sin
ungdomstid i skolan. Skolan måste vara meningsfull
för alla elever. Jag anser att vi i dag genom det stel-
benta skolsystemet med dess stora likriktning stjäl tid
från våra elever, meningsfull ungdomstid. Vissa ele-
ver är framgångsrika i skolan och tävlar om att vara
skyltdockor i skolbutiken. Andra har inget att köpa
för, saknar entusiasm, är helt enkelt uttråkade och
längtar ut från butiken. De känner sig t.o.m. fångna
och upplever meningslöshet. De vill hellre vara utan-
för butiken och delta i produktionen.
Fru talman! I partiledardebatten i går fick statsmi-
nistern välförtjänt beröm av min partiledare Alf
Svensson. Göran Persson talade om folkrätten och
rätten att försvara sig. Vem tänker på skolan när ter-
rorismen hotar? Här finns en mängd nationer sida vid
sida. Skolledning, lärare och övrig personal ges inte
mycket tid för egen rådgivning eller egna samtal om
hur diskussionen ska föras med eleverna för att skapa
trygghet. De vuxna spelar en mycket stor roll för hur
attityder skapas bland barn och ungdomar.
Vi bär alla ett stort ansvar för vilken debatt vi för
om skolan. Vi som politiker gottar oss alltför mycket
i dag genom att stå vid skyltfönstret och konstatera att
så många elever misslyckas, så många missar betyg,
så många mobbas, så många utsätts för sexuella tra-
kasserier. För att bli bäst på att föra valbudskapet till
skolan synar vi och kritiserar alltför mycket. Vi står
utanför skyltfönstret och skickar våra pilar in mot
skolan. Det parti som oftast förknippas med att vinna
denna pilkastning är Folkpartiet. Vad vill egentligen
detta parti med skolan?
Det parti som utses till förlorare är skolministerns
parti. Och visst har socialdemokraterna misslyckats,
inte minst genom sin likriktning av skolan. Men! För
varje kritisk hållning måste vi ha konkreta åtgärder att
komma med. Vi kristdemokrater har ett antal hem-
ställanspunkter i våra motioner. Det är dessa vi vill
framföra, ett positivt budskap om hur skolan ska
förbättras tillsammans med föräldrarna.
Jag tror inte att föräldrarna abdikerat frivilligt från
skolan. De känner en osäkerhet om de är välkomna
eller inte. Det är ingen dum idé att samtidigt med
barnet skriva in föräldrarna i skolan, inte som en
formell åtgärd, utan som en åtgärd för att de ska kän-
na sig välkomna och att de behövs. Då tar också för-
äldrarna ett större ansvar för barnets vistelse i skolan
och ser på barnets arbetsplats med andra ögon, efter-
som de själva har fritt tillträde till arbetsplatsen. Det
skulle inte vara negativt för arbetsmiljölagstiftningen,
där skolan är en del.
Hur ska vi då skapa en gymnasieskola som trots
att den är frivillig ger meningsfullhet och effektivitet
för våra ungdomar? Kanske ska vi gå ut och fråga
våra elever ute på skolbänken, ta reda på om dagens
gymnasieskola fyller behovet av den kompetens ele-
ven vill uppnå, fråga om elevernas valfrihet och hur
de upplever den och vilken roll val av gymnasiepro-
gram spelar för önskemålet om framtida studier.
Vi vuxna har gripits av panik över att det saknas
ungdomar som prioriterar naturvetenskap och teknik i
sina val. Ja, det med rätta. Men varför väljer inte
eleverna det? Det kan bero på hur vi vuxna kopplar
samman systemet. Kanske räcker det med inslag av
miljö och design för att locka tjejer till teknikpro-
grammet. Eller kanske är det så att det inte är SIRIS-
presentationen på Skolverket som ska styra betygs-
systemet i hamn? Vilken kompetens ska gymnasie-
skolan ge? Redan under högstadietiden måste lärande
i arbetslivet få sin chans.
Fru talman! I en alltmer otrygg värld måste vi
skapa en mångfald av metoder för att stärka våra
barns och ungdomars självförtroende och tillit. Nu
ska vi börja berömma skolan, berömma alla fram-
gångar. Låt inte Skolverket publicera negativa rap-
porter utan att samtidigt påvisa framgångarna. Ingen
verksamhet står stilla. Liksom tekniken utvecklas och
vi i dag kan se Telia Access i Bankhallen, finns fak-
tiskt Skolaccess. Skolaccess finns trots socialdemo-
kratisk likriktande politik, trots för stora elevgrupper,
trots låga lärarlöner och trots dålig skolmiljö, men
beroende av elever och personal i skolan, elever och
personal inne i butiken som ibland drar ned persien-
nerna i skyltfönstret när den hätska debatten mot dem
blir för stor och som faktiskt lyckas att behålla sin
entusiasm och slå dövörat till såväl för löften som
inte leder till konkreta politiska resultat som för kritik
som kan uppfattas bedövande.
Fru talman! Det finns liv och rörelse inne i den
svenska skolbutiken. Ska skyltfönstret bestå av en
dyster mörk bakgrund, eller ska vi visa ett färgglatt
uppiggande fönster?