Herr talman! I finansutskottets betänkande FiU11
behandlas tilläggsbudget för budgetåret 1997. I detta
betänkande behandlar utskottet budgetpropositionens
förslag om tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-
getåret 1997.
Regeringens proposition betäffande tilläggsbudget
tillstyrks av utskottet. Utskottet gör dessutom ett till-
kännagivande om översynen av riktlinjerna för
skyddsrumsbyggande och dess finansiering.
Vidare föreslår utskottet att regeringen bemyndi-
gas att under år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder
som innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor
under budgetåren 1998, 1999 och 2000. Samtliga
motioner har avstyrkts.
Betänkandet har också föranlett 9 reservationer
och 3 särskilda yttranden.
Den svenska riksdagen har under denna mandat-
period tagit viktiga och omfattande beslut beträffande
en ny budgetprocess, en process som bl.a. har som
syfte att bättre styra upp de olika faktorer som påver-
kar en process för genomförande av en budgetbe-
handling för staten.
Målet är givetvis att den ursprungliga budgeten
träffar så rätt som det någonsin är möjligt och att de
förutsättningar och antaganden som låg till grund för
själva budgetprocessen sedan slår väl in ute i verk-
samheter runt om i landet.
Från majoritetens sida tycker vi att den nya bud-
getprocessen så här långt har gått bra. Det finns na-
turligtvis saker som bör slipas till och förbättras, men
säg den process som redan från början är helt felfri.
På en del ställen i detta betänkande påpekar också
majoriteten i finansutskottet att det finns skäl att inom
vissa områden förbättra och styra upp budgetproces-
sen så långt vi hittills har kunnat se. Vi anser bl.a. att
regeringen bör arbeta vidare med att utveckla former-
na för att följa upp statsbudgeten under löpande bud-
getår och att det sätt på vilket detta sker skall redovi-
sas klart inför riksdagen.
Vi kan också se att regeringen i budgetpropositio-
nen redovisar en prognos för statsbudgetens inkoms-
ter och utgifter 1997. Vi kan konstatera att redovis-
ningen för utvecklingen under innevarande budgetår
är mer fullständig i budgetpropositionen än vad fallet
var i vårpropositionen, men här finns naturligtvis
också mer att göra.
Vår mycket bestämda uppfattning är dock att re-
geringen här verkligen anstränger sig för att förbättra
redovisningsmaterialet.
I reservation 7, som är gemensam för Moderater-
na, Folkpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna,
tar man upp en del av det som jag tidigare nämnde
beträffande själva budgetprocessen. Enligt mitt sätt att
se är reservanterna kritiska i överkant.
Processen är inte färdig men har inletts. Regering-
ens ambition är att fortlöpande förbättra redovisning-
en gentemot riksdagen. Vidare får inte en budgetpro-
cess i sig vara så styrande att den omöjliggör för en
regering att fatta nödvändiga ekonomiska beslut som
realiteterna ute i landet kräver.
Målet för politiken kan inte vara en helt perfekt
budgetprocess, om denna inte samtidigt ger utrymme
för fattande av nödvändiga politiska beslut. Därmed
skall ingen tro att vi på något sätt är för en förslapp-
ning i åtagandet att ta hand om statens finanser på ett
ansvarsfullt sätt. Det sista är kanske något överdrivet
att påpeka när vi ser resultatet av den socialdemokra-
tiska regeringens ekonomiska politik: från en budget
med ca 230 miljarder i underskott till en budget i
balans på tre år. Det är kanske något för dem som
lider av siffergnetande att någon gång tänka på.
I reservation 8 från Folkpartiet, Vänsterpartiet,
Miljöpartiet och Kristdemokraterna och i reservation
9 från Moderaterna behandlas bl.a. frågan om finansi-
eringen av skyddsrumsbyggandet i vårt land. För
budgetåret 1995/96 anslogs 681 miljoner kronor på
anslaget D 2 Skyddsrum m.m. När budgetåret var slut
fanns 131 miljoner kvar därför att beställda arbeten
inte var utförda, och betalningsansvaret skulle falla ut
under innevarande och nästa budgetår. Detta är bak-
grunden till att utskottet föreslår en tilläggsbudgete-
ring med 50 miljoner kronor för 1997.
Däremot anser finansutskottets majoritet att verk-
samheter som skyddsrumsbyggande måste följas upp
av regeringen. Verksamheterna måste inriktas, styras
och följas upp enligt de regler som utgått till myndig-
heterna. I detta fall har precisionen inte varit helt
klanderfri utan behöver förbättras och skärpas.
Vi delar försvarsutskottets majoritets uppfattning
att behovet av en fortsatt intensifierad översyn av
riktlinjerna för skyddsrumsbyggandet och av dettas
finansiering framstår som uppenbart. Detta vill utskot-
tet också att riksdagen ger regeringen till känna.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag poängtera att
det som föreslås i denna tilläggsbudget från utskottets
sida har tillkommit av det enkla skälet att den politis-
ka verkligheten ute i våra verksamheter har aktualise-
rat att vissa justeringar måste göras. Jag tycker per-
sonligen att det är bra att vi från riksdagen sida kan
möta dessa synpunkter och göra vissa justeringar utan
att äventyra kontrollen över de offentliga finanserna.
Till sist yrkar jag bifall till utskottets hemställan i
dess helhet och avslag på samtliga reservationer.