Herr talman! Sedan ett par år gäller den nya bud-
getlagen som reglerar hur regeringen skall agera när
den anser att det finns behov av en tilläggsbudget och
sedan relationerna mellan tilläggsbudgeten och det
fastställda utgiftstaket.
I budgetlagens § 42 står sålunda: "Finns det risk
för att ett beslutat tak för statens utgifter eller använda
utgiftsramar kommer att överskridas, skall regeringen
för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den
har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga
åtgärder."
Herr talman! Vi har en reservation som förutom av
oss moderater är underskriven av folkpartister, krist-
demokrater och miljöpartister. Där har vi tagit upp
just regeringens underlåtenhet att följa denna budget-
lag vad beträffar de stora utgiftsökningarna i tilläggs-
budgeten.
Regeringen har sålunda inte gjort något försök att
föreslå åtgärder för att undvika ett överskridande av
utgiftstaket. Det är mycket anmärkningsvärt. Rege-
ringen är dock i den gynnsamma positionen att det i
riksdagen finns oppositionspartier som tidigare före-
slagit utgiftsminskningar som det hade varit lätt att
lägga fram nu. Det var bara att välja bland alla dessa
förslag. Att regeringen, när den är i en sådan gynnsam
parlamentarisk situation och dessutom befinner sig i
ett förhållandevis gynnsamt konjunkturläge, underlå-
ter att vidta åtgärder leder till att man frågar sig hur en
sådan regering skulle agera i ett annat läge. Historien
visar ju att socialdemokraterna i sådana situationer,
inte minst när de har varit i oppositionsställning, gär-
na lägger fram förslag om bestående utgifter som
skulle leda till ett växande underskott i ett svagt kon-
junkturläge.
Herr talman! Bland de förslag som läggs fram i
den här tilläggsbudgeten är kanske de som presenteras
under rubriken Regionalpolitiska åtgärder de mest
intressanta. På sitt sätt är det mycket märkliga turer
som presenteras under den rubriken. Man kan beskri-
va dessa turer så att regeringen drar in 500 miljoner
kronor från länsstyrelsernas beslutsfattande för att på
så sätt få en egen liten godispåse att besluta om i vissa
län valåret 1998.
Det är en centralisering av det beslutsfattande som
normalt skulle ligga på länsstyrelserna som här görs.
För att därefter lugna de berörda länsstyrelserna och
göra det möjligt för dem att leva upp till de åtaganden
som de redan har gjort eller avser att göra vill rege-
ringen nu ha ett bemyndigande på 500 miljoner kro-
nor för de kommande budgetåren 1998, 1999 och
2000.
Med den här konstruktionen tas alltså framtida
anslag i anspråk. Det får framdeles till följd att läns-
styrelsernas beslutsutrymme kommande år minskas.
Men som sagt: I det här ärendet råder andra bevekel-
segrunder än att följa budgetlag och normal budgete-
ringsteknik. Man merkt die Absicht und wird
verstimmt.
Herr talman! Det finns ytterligare moment som
också skulle kunna kommenteras. Dit hör den märkli-
ga betalningen av djurregistren som föreslås eller
oviljan att börja trappa ned presstödet. För tids vin-
nande yrkar jag bifall endast till reservation 3 under
mom. 6, även om jag självfallet står bakom alla reser-
vationer i utskottsbetänkandet som vi moderater un-
dertecknat.
Herr talman! Slutligen kan jag notera att många
medborgare ringer och frågar om statsministerns stora
resekostnader, som har beskrivits i pressen, inryms
inom ramen för Regeringskansliets tilldelade budget
för det här året. Jag skall inte ställa någon sådan fråga
till regeringspartiets företrädare, vilket givetvis inte
hindrar att den må kunna besvaras. Det är ju tydligen
väldigt många som undrar.