Herr talman! Utrikesutskottets betänkande
1995/96:3 behandlar regeringens proposition nr 31 för
innevarande verksamhetsår med rubriken Ny myndig-
het för kontroll över krigsmateriel och andra strate-
giskt känsliga produkter.
I propositionen föreslås att Krigsmaterielinspek-
tionen skall ombildas till en ny myndighet, en myn-
dighet som skall pröva de ärenden om kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter
som regeringen eller ett statsråd i dag har till uppgift
att pröva. Som en följd av detta föreslås att Rådgivan-
de nämnden för krigsmaterielexportfrågor ombildas
till ett råd för samråd hos den nya myndigheten. Vissa
andra förslag som presenterades i propositionen åter-
kommer jag till senare.
Vid behandlingen av ärendet i utrikesutskottet har
vi moderater inte funnit några skäl att tillstyrka pro-
positionen. Om man skall ändra på något, särskilt om
man som här vill inrätta en ny myndighet, måste man
vara klar över att förändringen är till det bättre. Det
finns ingenting som talar för att så är fallet med det
här förslaget.
Kontrollen av krigsmateriel och av strategiska
produkter - de kallas här dual use-produkter - regle-
ras av två skilda lagar och bygger på fundamentalt
olika synsätt. Utförsel av krigsmateriel är i princip
förbjuden. Dual use-produkter däremot omfattas av
frihandel och tillhör de varor som kan röra sig fritt
inom Europeiska unionen. Detta är skäl nog för att
inte lägga prövningen av dessa två olika material och
produkter under samma myndighet. Det är tvärtom
bra och logiskt om dual use-produkter handläggs i
annan ordning än krigsmateriel.
Vi föreslår i enlighet med betänkandet Kontrollen
över export av strategiskt känsliga varor, SoU
1993:56, att tillståndsprövningen för dual use-
produkter skall delegeras från regeringen till Kom-
merskollegium. En rad tunga remissinstanser tillstyrk-
te det förslaget när det lades fram sommaren 1993.
Utredningen leddes av ambassadören Gunnar Lund.
Vi delar utredningens uppfattning. Vi menar att
den är väl underbyggd. Vad som är dual use-
produkter är inte fastställt en gång för alla. Bedöm-
ningen varierar, samtidigt som tekniken hela tiden
utvecklas. Vi anser därför att Kommerskollegiums
beslut skall gå att överklaga och att regeringen skall
vara den instans som man skall vända sig till vid ett
överklagande.
När det gäller kostnaden för den nya myndigheten
skall enligt förslaget en årlig avgift betalas av den
som har tillstånd att tillverka krigsmateriel eller som
tillverkar dual use-produkter.
Vi vänder oss starkt mot förslaget att till-
ståndsprövningen av dual use-produkter skall finansi-
eras av det aktuella företaget, inte främst för summans
storlek utan mer för att det är principiellt felaktigt att
införa en avgift eller en skatt, som det nästan blir, som
klart diskriminerar verksamhet i Sverige i förhållande
till motsvarande verksamhet i andra länder.
Sådana avgifter som nu föreslås finns inte i våra
nordiska grannländer, och inte heller i några EU-
länder, varför vi bestämt avvisar förslaget. Vilka som
skall betala och vilka som inte skall betala är svårt att
förklara och därmed försvara. Företag med tillverk-
ning utomlands skall inte betala. Företag som enbart
idkar handel drabbas inte heller av avgiften, trots att
dessa företag också belastar myndigheten med li-
censansökningar. Avgiften blir i praktiken en produk-
tionsskatt, som endast drabbar tillverkning i Sverige.
När det gäller krigsmateriel finns ett femtontal fö-
retag som har sin tillverkning i Sverige. Inom dual
use-området är det fråga om mångdubbelt fler, ca 800,
som kan behöva söka tillstånd. Några hundra är av
den storleken att de måste betala den föreslagna årliga
avgiften. Det är inte så lätt att avgöra var gränsen
egentligen går. Propositionen är inte särskilt tydlig på
den punkten.
Några frågor i sammanhanget: Skall ett svenskt
företags avgift baseras på dess tillverkning internatio-
nellt? Skall ett utländskt företags avgift baseras på
dess tillverkning i Sverige? Gemensamt för svaren är
att tillverkning i Sverige alltid blir en belastning vid
beräkning av avgiften. Min fråga till utskottsmajorite-
tens företrädare, Nils T Svensson blir: Kan det vara
rimligt att missgynna svensk produktion med hänsyn
till den stora arbetslöshet som råder just nu i Sverige?
När det så gäller tillsyn av krigsmateriel har vi
moderater inte funnit anledning att nu ändra den ord-
ning som gäller. Krigsmaterielinspektionen och Råd-
givande nämnden för krigsmaterielexportfrågor bör
även i fortsättningen finnas kvar med samma uppgif-
ter som i dag. Därför behövs heller ingen förändring i
lagen om krigsmateriel.
Till sist kan tilläggas att en myndighet inom ett
område där det krävs stor flexibilitet, eftersom förhål-
landena hela tiden ändras, rent principiellt måste ifrå-
gasättas. En myndighet styrs ju av vissa fastställda
lagar. Vi har inte funnit att den nya myndigheten är
efterfrågad av de producerande företagen. Det finns
knappast någon allvarlig kritik mot det nuvarande
systemet med det arbete som bedrivs av Krigsmate-
rielinspektionen och Rådgivande nämnden för krigs-
materielexportfrågor.
Fru talman! Jag står givetvis bakom hela den mo-
derata reservation som är fogad till utskottets betän-
kande, men jag nöjer mig med att yrka bifall till
mom. 1.