Fru talman! Jag vill först yrka bifall till hemställan
i utrikesutskottets betänkande.
Vi tycker att det är en riktig utveckling att rege-
ringens tid inte upptas av rutinärenden. Det betyder
inte att vi menar att frågorna om krigsmaterielexport
och dual use-produkter inte är viktiga. Det är tvärtom
oerhört viktigt vilka beslut man fattar i de här frågor-
na. Hittills har många av dessa ärenden behandlats
rutinmässigt, och de har tenderat att bli allt fler. Det
kan inte vara rimligt att regeringen skall besluta om
de ärenden där vi alla är överens. I de ärenden där en
politisk avvägning måste göras är det viktigt att rege-
ringen har det politiska ansvaret och också tar detta
ansvar.
I propositionen och i betänkandet är det klart ut-
sagt att det bara är sådana ärenden som inte kräver ett
ställningstagande av regeringen som skall avgöras av
den nya myndigheten. Men de flesta ärendena är av
den karaktären att de kommer att prövas av den nya
myndigheten, Inspektionen för strategiska produkter.
Men de skall då prövas enligt de riktlinjer som rege-
ringen kommer att fastställa. Det är naturligtvis vik-
tigt att riktlinjerna blir så tydliga och klara att så få
missförstånd som möjligt uppstår. Förslagen innebär,
som vi redan har hört, att prövningen av ärendena inte
skall ändras i sak.
Vi kristdemokrater tycker att det är bra att Rådet
för samråd i exportkontrollfrågor, som nu ersätter den
rådgivande nämnden, får en bredare sammansättning
och att alla partier bereds tillfälle att delta i rådet samt
att det också blir fråga om ett vidare verksamhetsom-
råde. Vi räknar med att rådet skall ge partierna insyn i
och inflytande över myndigheternas arbete, även om
det är fråga om en rådgivande funktion.
För oss kristdemokrater är det väsentligt att rege-
ringen även i fortsättningen skall ha ansvaret för att
styra utvecklingen och forma en praxis på området.
Men regeringen skall också, som det sägs, kunna
anpassa praxis till växlande utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska krav. Det är av stor vikt att regering-
en tar ansvar för och prövar de ärenden, där man kan
påverka den fortsatta utvecklingen av praxis. Det
gäller även de ärenden som visar sig vara svåra att
bedöma.
Det är bra att de principer som regeringen har lagt
fast i praxis och i de tidigare riktlinjerna för krigsma-
terielexport nu skall lyftas fram när de flesta ärendena
kommer att avgöras av myndigheten. Vi räknar alltså
med att det skall bli en kontinuitet i hanteringen. Det
bör bli en garanti för att den inställning som man
tidigare haft inte kommer att ändras i sak. Även vi har
varit tveksamma i en del ärenden som hittills har
avgjorts. Man får naturligtvis ständigt vara vaksam
och ha beredskap när det gäller de länder som vi ex-
porterar till. Detsamma gäller vid krissituationer och
förändringar som kan uppstå i omvärlden.
Vi kristdemokrater instämmer i konstitutionsut-
skottets krav på att myndigheten skall överlämna ett
ärende till regeringen, om ärendet har principiell eller
särskild betydelse. Det blir alltså tydligare om det står
"skall" i stället för "får", som föreslås i propositionen.
Det får inte råda något tvivel om att överlämnandet
till regeringen är ett krav när det gäller ärenden som
är av principiell betydelse eller av särskild vikt. Vi
konstaterar med tillfredsställelse att detta också har
blivit utrikesutskottets linje i betänkandet, vilket har
besparat oss en reservation.
Vi kristdemokrater menar också, fru talman, att
det är av stor vikt att regeringen har initiativrätt. Det
var en av de saker som jag var mest tveksam till, inte
minst utifrån de erfarenheter som Eva Zetterberg
nämnde när det gäller relationen mellan regering och
Utlänningsnämnd.
Jag har fått den uppfattningen att regeringen kan ta
till sig ärenden när de är svårbedömda eller när man
anser att den allmänna situationen är sådan att det
krävs i speciella fall. Jag skulle vilja säga att det är
nödvändigt att ansvaret för den politik som förs när
det gäller viktiga ärenden alltid vilar på regeringen i
yttersta hand. Det bör inte ens föreligga en misstanke
om att myndigheten och regeringen gör olika politiska
bedömningar i sådana här fall. Om en sådan miss-
tanke skulle finnas måste sådana fall övergå till rege-
ringens bedömning.
Det är viktigt att regeringen har rätt att utfärda yt-
terligare föreskrifter om överlämnande. Jag har redan
nämnt i vilka fall det kan tänkas uppkomma. Det är
inte säkert att alla de fallen är beskrivna här, men den
rätten bör verkligen ligga på regeringen.
Vi förutsätter också att rådet för samråd kan
komma att spela en viktig roll om det råder tveksam-
het om en fråga bör överlämnas till regeringen för
avgörande eller om den bör beslutas av myndigheten.
Därför menar vi att det är bra att alla partierna här har
insyn och inflytande.
Vi menar också att Utrikesnämnden i samråd med
regeringen kommer att ha inflytande över om rege-
ringen bör avgöra frågor i svåra situationer och även
över hur regeringen styr utvecklingen av praxis och
anpassar den till växlande utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska krav. Här är det naturligt att alla
partier har rättighet och möjlighet att uttrycka sina
åsikter genom Utrikesnämnden. Det är just i svåra
lägen och kriser som denna nämnd sammanträder.
Härmed ber jag att få yrka bifall till utskottets
hemställan.