Herr talman! Man kan inte nog understryka det
som Per Bill nyss sade. Alla internationella studier
visar att det är tre faktorer som spelar roll när det
gäller att skapa tillväxt och utveckling i en stad eller
en region. Den första och främsta är universitet och
högskolor. Den andra är infrastruktur, framför allt
flyg. Den tredje är goda livsmiljöer.
Herr talman! Av dagens forskningsresurser i värl-
den går 40 % till informationstekniken och 20 % till
biotekniken, och en snabbt växande andel kommer
också att krävas för nanotekniken, dvs. materialtekni-
ken. Man räknar med att förhållandena kommer att
vara omvända om tio år. 40 % kommer att gå till
biotekniken, huvudsakligen genteknik, och 20 % till
informationstekniken.
Gentekniken är i början av sin produktcirkel. Den
är det område som kommer att dominera nästa Kond-
ratievvåg. På det medicinska området har man från
början varit konsumentorienterad. Man lärde tidigt
genmodifierade colibakterier att producera insulin
och tillväxthormon, vilket radikalt förändrade situa-
tionen för patienter med de berörda sjukdomsgrup-
perna. Hugoprojektet har gett oss besked om orsaker-
na till väldigt många av våra sjukdomar, och det ska-
par också möjligheter till ny genterapi, där man kan
tillföra gener som saknas eller blockera existerande
gener.
Gentekniken skapar också möjligheter att hjälpa
de människor som nu dör i transplantationsköerna,
även om det dröjer ett antal år innan vi kommer dit.
Genmodifierade grisorgan kan med xenotransplanta-
tion i varje fall under en övergångstid bli lösningen
för många som nu har stora svårigheter och väntar i
åratal. Så småningom kommer sannolikt stamcellerna
att ge möjligheter i första hand att överföra ö-celler
för insulinproduktion åt diabetiker men också att
hjälpa parkinsonpatienter. Man kan se att det så små-
ningom också kan finnas en möjlighet att åstadkom-
ma organ för transplantation den vägen.
På livsmedelssidan har man till en början varit
alltför producentorienterad. Det var väldigt mycket av
resistens mot Basta och Roundup. Man hade problem
med transporttålighet, med korta trädstammar för att
frukterna lätt skulle kunna plockas och med stora
rötter. Men nu arbetar man med vitaminberikat gylle-
ne ris, med grödor som kan växa i kalla klimat, på
saltängar och i torra miljöer, och man kan höja pro-
duktionen både av animalier av växter.
Detta talade man varmt om redan i Riodokumen-
tet Agenda 21. Man använder där över 16 sidor åt
möjligheterna att komma åt världssvälten. UNDP:s
senaste Human Development Report heter just Ma-
king New Technologies Work for Human Develop-
ment.
Utvecklingen går snabbt. Man har fått fram PCR-
tekniken, med vars hjälp man kan mångfaldiga gen-
material tre miljarder gånger på tio minuter. Man har
tagit fram DNA-chips som kan typbestämma tusen-
tals gener samtidigt, vilket kommer att leda till en
radikal förändring av cancerdiagnostiken och på sikt
även till möjligheter att ta fram en effektiv individuell
cancerterapi.
IBM:s Blue Gene superdator är ett fascinerande
projekt, där man i stället för de två alternativ som
man har i vanlig elektronik, ettor och nollor, använder
de fyra byggstenarna i generna. Man räknar med att
när Blue Gene är färdig om fem år ska den kunna
klara en miljon miljarder beräkningar i sekunden.
Man har nu med genterapi lyckats ta fram vacci-
ner mot tre av ebolavirusstammarna, och fler är på
gång. Vi kan också se rätt lovande försök med vaccin
mot alzheimer.
I apoptosforskningen, som man nu får Nobelpriset
för, studerar man celldelningsregleringen, och den
kommer att få betydelse både för alzheimer- och för
cancerbehandlingen.
Vi är också på väg att få ett tbc-vaccin, där man
med genteknik har försvagat tuberkelbakterierna. Vi
har redan kunnat se lyckade försök med genterapi
mot hemofili B, blödarsjuka, och mot Scid IX, som är
en immunbristsjukdom.
Man har vidare tagit fram transgena myggor som
sannolikt inte kan sprida sjukdomar och som sanno-
likt kan bli en möjlighet att komma åt malariaproble-
met.
Det här är spännande. Utvecklingen är snabb och
väcker hela tiden nya etiska frågeställningar. Den är
viktig. Vi har i Sverige en tradition både på livsme-
dels- och på läkemedelssidan. Det gäller att hantera
etiken, och vi vet att gammaldags lagstiftning, där en
ny lag tar två, tre år, inte hinner med i den utveckling
som för närvarande är på gång.
Jag tror att det är väldigt viktigt att man nu faller
in i den internationella konsensus som säger att man
här måste ha ramlagar om etikprövning och att de
etikkommittéer som granskar verksamheten ska ha en
bred sammansättning. Men det gäller att inte med
lagstiftningen försvåra och förhindra utvecklingen,
utan att kunna hänga med och fatta vettiga beslut när
utvecklingen rasar vidare.
Gentekniken har stor potential. Den kan skapa
tillväxt och utveckling. Som läkare som hela livet har
behandlat symtom och nu ser möjligheterna att i stäl-
let bota sjukdomar måste jag säga: Detta är någonting
som vi inte får välja bort.