Herr talman! Carl Olov Persson säger här att vi inte
bara kan införa en fiskevårdsavgift. Det är en fråga
som är mycket väl utredd.
År 1991 gjorde Per Wramner en mycket omfattande
utredning där det klart och tydligt står hur en avgift
skall kunna införas och finansieras, vem som skall
ta hand om kassan, hur pengarna skall portioneras
ut och vad de skall gå till.
Det framgår tydligt och klart, som jag sade i
inledningen, att det inte är fråga om några pengar
som går via statsbudgeten, utan de skall gå till
Fiskeriverket. De olika organisationerna skall vara
med och fördela pengarna. Det gäller exempelvis
yrkesfiskarna, sportfiskarna och vattenägare.
Den här frågan behöver inte utredas mer, utan den
är mycket väl utredd. Det är bara mod som behövs
för att införa en fiskevårdsavgift. Så om Carl Olov
Persson hade kommit över sin feghet hade en sådan
avgift kunnat införas omedelbart, eller vi hade i alla
fall kunnat ge Fiskeriverket i uppdrag att verkställa
detta.
Vi har nu i 20 års tid utrett frågan om sjukdomen
M 74. Det är nu viktigt att vi samlar ihop det vi har.
Carl Olov Persson sade att han under
middagspausen hade hört att det kan bli fråga om
ett fiskestopp. Ja, det är riktigt att man i dag
diskuterar det. Jag tror personligen inte att det löser
problemet att Sverige ensidigt stoppar yrkesfisket
av lax i Östersjön. Vi kan i dag se att man i Finland
har fiskat betydligt utöver sin tilldelade kvot. Då
hjälper det inte att Sverige inför ett stopp. Viktigt är
att vi först och främst kommer underfund med vad
som är orsaken till sjukdomen M 74.
Herr talman! I mitt inledningsanförande glömde jag
att yrka bifall till reservation nr 7 angående
fiskevårdsavgifter, så jag vill därför göra det nu. Jag
vill också ta tillbaka mitt yrkande om bifall till
motion Jo401, detta av formella skäl, eftersom
motionen innehåller lagtext.