Fru talman! Vi skall nu behandla
jordbruksutskottets betänkande JoU24 om vissa
fiskeripolitiska frågor. Jag tror att det inte är någon
nyhet när jag säger att fiskerinäringen i Sverige har
stora problem, det har nog sagts tidigare från denna
talarstol. Men det kanske är ännu värre i dag än vad
det har varit tidigare. Flera olika orsaker bidrar till
detta.
Jag skall börja med att tala om Östersjön och de
problem som finns med yrkesfisket i Östersjön. Vi
vet att torskbeståndet i Östersjön har reducerats
kraftigt. Den totala kvoten i Östersjön är nu
ungefär 10 % av vad den var för 10--15 år sedan.
Det är nog ganska svårbegripligt för oss politiker att
vi förra året fick beskedet att det inte finns någon
torsk i Östersjön medan erfarna yrkesfiskare för
någon månad sedan sade att det aldrig har funnits
så mycket torsk i Östersjön som just nu. Jag tror
dock att båda uppgifterna kan stämma.
Biologer säger att enligt gjorda undersökningar är
torskbeståndet kraftigt reducerat. Jag tror att både
biologerna och yrkesfiskarna har rätt. Torsken
förflyttar sig, och torskbeståndet torde nog vara
kraftigt reducerat. Därför tycker jag att det är bra
att man från regeringens sida sätter av medel för
selektering av fiskredskap. Därigenom kan fiskarna
sortera bort den mindre fisken, som kan växa till
sig.
Torskfisket i Östersjön ligger nu nere fram till den
20 augusti. Det är totalstopp, eftersom man har
fiskat upp halva årets kvot. Det skedde på två
månader, januari och februari. Yrkesfiskarna får då
hålla sig till sillfisket i Östersjön. Då uppstår nästa
problem -- lönsamheten är dålig.
Prisregleringen upphörde den 1 januari. Därför
uteblir bidraget till yrkesfisket. Man får ca 1:50 kr.
per kilo sill, eller strömming som det också heter.
Lönsamheten för yrkesfisket blir mycket dålig.
Nästa steg är att man ligger stilla i hamnen i stället
för att fiska. Det sker t.ex. vid sydkusten i dag.
Följden blir att beredningsindustrin inte får
råvaror. Beredningsindustrin har i dag sagt upp all
personal. Om det inte blir någon förändring får
man troligen lägga ner verksamheten.
Denna utveckling är tråkig. Fisket befinner sig nu
i en övergångsperiod. Man hoppas att Sverige blir
medlem i EU. Därigenom skulle de svenska
yrkesfiskarna få samma villkor som fiskarna i
övriga Europa. Man tror att man då skulle klara sig.
Det finns också problem med laxfisket. Laxen har
drabbats av en sjukdom som kallas M74. ''74'' står
för år 1974 då sjukdomen upptäcktes. Trots
forskning och undersökningar vet man i dag inte
mer om denna sjukdom än vad man visste 1974.
Dödligheten bland de kläckta ynglen är upp till
90 %. Det medför att kraftverken, som skall göra
kompensationsutsättningar, inte klarar av det här.
På sikt kommer vi att få mindre lax i Östersjön. I
dag talar man om att man skall sätta stopp för
yrkesfisket av lax i Östersjön. Om det blir
verklighet, innebär det ytterligare en försämring
för yrkesfisket.
Det är viktigt att man tar tag i problemen från
regeringens sida. Det har forskats i sjukdomen M74
i 20 års tid, och som jag sade så står man och
stampar på samma ställe. Vi måste samla ihop
forskningsresultaten, och vi måste samla forskarna.
Det måste göras en utvärdering av vad man har
kommit fram till. Vi måste komma underfund med
vad det är som orsakar sjukdomen.
Laxen är inte bara viktig för yrkesfisket. Den har
också stor betydelse för sportfisket. Jag läste i en
broschyr vilken betydelse sportfisket har för vår
turistnäring. I Tyskland säljer vi turistresor bl.a.
genom att tala om vilket sportfiske vi har. Om det
skulle visa sig att laxbeståndet minskar, äventyras
även turistverksamheten.
Innan jag kommer in på reservationerna vill jag i
fråga om sillfisket nämna att riksdagen förra året
beslutade i enlighet med ett socialdemokratiskt
förslag att ge 5 miljoner kronor som ett regionalt
bidrag till sillfisket på ost- och sydkusten.
Meningen var att när regleringskassorna upphörde
skulle dessa pengar under en övergångsperiod
utgöra en kompensation till sillfisket. Riksdagen
ställde sig helt bakom detta. Nu har det visat sig att
Fiskeriverket betalade ut pengarna i våras baserat
på 1993 års fiske. Följaktligen har yrkesfiskarna fått
5 miljoner kronor på en postanvisning utan att
pengarna på något sätt har varit förknippade med
årets fiske. Det är bara att tacka och ta emot. Jag
tycker att det är bekymmersamt och tråkigt att det
har blivit så. Det har inte blivit någon stimulans för
sillfisket. Om det hade blivit så som det var tänkt,
hade kanske beredningsindustrin på sydkusten
kunnat räddas.
Svenskt yrkesfiske står med andra ord vid en
övergång till något nytt. Det är viktigt att det ges
hjälp och stöd så att yrkesfisket kan övervintra
tiden fram till ett eventuellt medlemskap i EU.
Fru talman! Jag skall nu gå in på reservationerna.
Det finns fyra socialdemokratiska reservationer.
Reservation 1 gäller frågan om att fartygslicenser
skall knytas till vissa fiskeslag.
I propositionen och i betänkandet föreslås det att
nya fartygslicenser skall knytas till ett visst
fiskeslag. Vi socialdemokrater tycker att detta är
onödigt. Fartygen binds upp på ett felaktigt sätt.
Jag nämnde torskfisket på sydkusten. Om det
skulle vara slut på torsken, innebär detta förslag att
det fartyget inte får gå upp i Skagerrak och fiska
enbart därför att fartyget har licens för torskfiske.
Vi tycker att yrkesfisket skall ha denna flexibilitet.
Det är viktigt för att yrkesfisket skall kunna leva
vidare. Jag yrkar bifall till reservation 1.
Reservation 3 tar upp frågor rörande problemen
med laxen och M74. Jag har redan pratat om den
frågan. Jag yrkar därför bifall till reservation 3.
Reservation 4 berör
miljökonsekvensbeskrivningar. Jag tycker att det är
bra med miljökonsekvensbeskrivningar -- precis
som på andra områden. Men här framgår det att
näringen självt skall bära kostnaderna för
undersökningarna. Jag tycker inte att man skall
jämföra fiskerinäringen med andra näringar eller
industrier. För några år sedan diskuterade vi i
utskottet bomtrålning. Om ett fartyg vill ägna sig åt
bomtrålning på västkusten, måste det fiskelaget
bekosta miljökonsekvensbeskrivningen. Om ett
nytt fartyg kommer till platsen och vill använda
samma typ av fiskeredskap för bomtrålning, har
miljökonsekvensbeskrivningen redan gjorts. Jag
tycker att det är fel att näringen självt skall betala
kostnaderna. Vi tycker att det är myndigheterna
som skall stå för den saken i fråga om fisket. Jag
yrkar bifall till reservation 4.
Reservation 7 gäller allmän fiskevårdsavgift.
Frågan om allmän fiskevårdsavgift har utretts,
debatterats och diskuterats under många år. Alla
berörda vill ha och står bakom förslaget om en
allmän fiskevårdsavgift. T.o.m. den största
intressenten som skall vara med och betala,
Sveriges sportfiskeförbund, är med och verkar
pådrivande i frågan. Varför det? De inser att om det
inte blir en bra fiskevård kommer fisketillgången
att sjunka kraftigt.
Likaså är det med yrkesfiskarna och Fiskeriverket.
I propositionen framgår det att alla som har avgivit
remisssvar är positiva till en allmän
fiskevårdsavgift. Likväl finns det motstånd i
riksdagen. Likväl vågar jordbruksministern inte
lägga fram ett förslag. Det finns en organisation, en
person, som är bromskloss. Den personen sitter här
i kammaren i dag. Jag är litet förvånad att han inte
har anmält sig till talarlistan.
Jag tycker att det är underligt att vi har en
jordbruksminister som enbart lyssnar till den
personen, den organisationen, och struntar i vad
alla andra tycker. Han vågar därför inte lägga fram
förslaget. Vi är medvetna om att oavsett vem det är
som kommer att regera, kommer det inte att finnas
utrymme via budgeten att finansiera en bra
fiskevård i Sverige. I våra grannländer Finland,
Norge och Danmark finns det fiskevårdsavgifter.
Men i Sverige skall de inte finnas. Varför? Jag
hoppas att vi skall få svar på den frågan i kväll.
Min tanke med en allmän fiskevårdsavgift är att
pengarna skall gå direkt till fiskevård i hav och
insjöar. Pengarna skall gå till anläggningar och
service till sportfisket. Även vattenägarna skall få
stöd. Vissa utredningar skall göras. Det är inte
meningen att pengarna skall gå in i statsbudgeten,
utan pengarna skall gå via Fiskeriverket direkt till
fiskevården. Det finns också många älvar och åar
som har använts för flottning där fiskarna nu har
svårt att fortplanta sig. Det finns försurade sjöar
som behöver åtgärdas. Det finns många dåliga
uppvandringsleder i älvarna för laxen. Om det
kommer turister hit för att fiska, kommer de att ha
stora svårigheter att finna fisken.
Fru talman! Dessa frågor är oerhört viktiga. Jag
skall med stort intresse lyssna på vad de andra
talarna här i kväll kommer att ha för åsikter om
fiskevårdsavgifter.
Bromsklossen Carl G Nilssons partikamrat i
Malmö, kommunalrådet Joakim Ollén, tillika
ordförande i Svenska kommunförbundet, är också
en stor pådrivare. Svenska kommunförbundet har
skrivit till Sportfiskeförbundet. Kommunförbundet
anser att det är viktigt att en fiskevårdsavgift införs.
Men likväl är det stopp.
Jag undrar om det är någon splittring i
regeringskansliet. Vågar de inte fatta något sådant
beslut?
Fru talman! Jag lämnar frågan om
fiskevårdsavgiften. Det finns i betänkandet en
motion av John Andersson, Jo401. Jag skall
erkänna att när motionen behandlades i utskottet
var jag inte riktigt klar över vad den innebar. Men
efter behandlingen har jag tittat näramre på
motionen och kravet på ett fiskevårdsområde ovan
odlingsgränsen. Kravet stämmer helt överens med
våra tankar, och jag yrkar därför bifall till den
motionen.
(forts.)
Ajournering
Kammaren beslöt kl. 17.59 att ajournera
förhandlingarna till kl. 19.00 för middagsuppehåll.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00