Herr talman! Vi som har följt arbetet i Vårdnadskommittén där bland andra Cecilia Magnusson satt med har också sett att man har analyserat hur domstolarna har hanterat dessa mål. Då har man kunnat konstatera att det inte har varit särskilt glädjande vad gäller att lyfta fram barnens situation. Det har funnits stora brister. Det är på detta som det kommer att läggas kraft i den nya vårdnadslagstiftningen. Det handlar om att lagstiftningen nu kommer att byggas upp och lyftas fram just för dem som behöver lagstiftningen som bäst. Det handlar i synnerhet om de barn som far illa.
Vi vet att i de allra flesta fall klarar föräldrarna ut detta själva vid en skilsmässa. De skiljer sig, de kommer överens, och de har oftast både gemensam vårdnad och växelvis boende, och domstolar behöver över huvud taget inte bli inblandade.
Men i de fall som just är väldigt infekterade och där det finns anklagelser om övergrepp och olika situationer där barnen har farit illa, så ser vi i dag, också enligt Vårdnadskommitténs studier, att domstolarna inte har räckt till. Och då är det upp till oss att hitta nya verktyg för att ge domstolarna möjligheter att specialisera sig mer. Så länge vi inte har specialdomstolar i Sverige, till exempel familjedomstolar och annat, vilket ligger inom justitieutskottets beredningsområde att diskutera, måste vi hitta fler enkla medel. Därför har Vänsterpartiet lyft fram frågan om obligatoriska barnprotokoll som en mycket enkel del där domarna får redogöra och redovisa exakt på vilket sätt de i de olika delarna av domen har tagit hänsyn till barnets bästa.