Herr talman! Som flera av de föregående talarna redan har nämnt är det en brokig samling motioner vi har haft att ta hand om. Vi pratar om väldigt många olika saker, men jag tänker försöka hålla mig till de punkter där vi har reservationer.
Jag vill i detta sammanhang passa på att yrka bifall till reservationerna nr 14, 26 och 48.
Vi har i en av våra reservationer, som vi har lyft upp vid flera tillfällen, tagit upp talerätt för organisationer när det har gällt djurfrågor. Det är väldigt viktigt att vi kan ge röst åt dem som inte kan föra sin egen talan. Om en åklagare väljer att lägga ned ett åtal när det gäller misskötsel av djur eller åtgärder som har skadat dem som inte har någon talerätt är det viktigt att vi ger vissa organisationer som har specialiserat sig på frågan möjlighet till talerätt.
En annan grupp som har svårt att föra sin egen talan är barnen. Barnen har behov av att ha ett målsägarbiträde. För att poängtera vikten av barnen vill vi införa ett speciellt barnprotokoll, som ska kunna bifogas som en bilaga till domen för att på det sättet få ökad fokus på barnens situation.
Vi har tillsammans med den stora borgerliga gruppen en reservation som handlar om möjligheter för vittnen och målsägare att vistas i samma lokaler som den åtalade utan att behöva trängas i samma väntrum, utan att behöva konfronteras, utan att behöva känna rädsla och oro inför konfrontationen. Vi tror att när man nu samtidigt gör omorganisationer i tingsrättsorganisationen och domstolsväsendet kan det vara på sin plats att poängtera den här punkten att det ska kunna finnas lokaliteter rent fysiskt så att man kan undvika att träffas och att det på det sättet skapas rädsla, vilket kan påverka vad man vågar säga och inte vågar säga i rättegången.
Sedan kommer jag in på den punkt som Johan Linander och Rolf Olsson har lyckats enas om. I det här fallet tycker jag att det är en mycket viktig fråga. Människor som har utsatts för undersökningar och hemliga tvångsmedel och inte fått reda på det kan få reda på det senare på omvägar. När polisen har frågat och hört sig för angående en person kan det få konsekvenser för denna persons anställning, med ryktesspridning eller liknande, och det kan betyda att han får en förändrad situation i sitt privatliv eller i sitt yrkesliv. Det kan innebära en kränkning. I början kanske han inte alls förstår varför, och sedan får han långt efteråt höra att polisen varit där och frågat om honom. Den människan skulle kunna få en upprättelse, kunna räta på ryggen och sluta fundera genom att få ett klart besked från polisen om vilka undersökningar man har gjort och på vilket sätt man har genomfört dem, så att det finns en möjlighet att rätta till det som kan ha gått snett.
Vi överväger att ge vårt stöd till den reservationen.
Det finns en annan fråga som vi har diskuterat väldigt länge och som vi känner är viktig. Det gäller nämndemännen. Ersättningen till nämndemännen har inte förändrats sedan 1982, som jag tror att Hillevi Engström sade. Jag vet att det är länge sedan, och här behöver åtgärder vidtas.
Jag vet att det finns ett löfte om att det nu till våren ska komma en proposition från regeringen. Det vet jag väldigt väl eftersom vi har diskuterat den senast i dag under vissa överläggningar. Jag tycker att det är tidigt - i det här fallet har regeringen faktiskt överraskat mig. Våren dröjer, men propositionen är på gång, och det känns glädjande. Jag ser med viss förtröstan fram mot det förslag som ska komma.
När det sedan gäller rekryteringen av nämndemän tror jag inte att det är fel att nämndemännen ibland är över 60 år. Jag tror att det kan vara en klokhet i att ha även äldre människor, med en annan bakgrund, med i nämnden.
Jag tror också att det är viktigt att nämndemannakåren avspeglar samhället i sig, för att skapa en större legitimitet och skapa ett större förtroende för sin verksamhet gentemot andra grupper. Jag tror att det är viktigt att idrottsföreningarnas förtroendevalda har möjlighet att delta som nämndemän i rättegångar. Det är också viktigt att andra sammanslutningar har möjlighet att utse sina representanter. Det skapar ett förtroende när man känner en person och vet att det är en sjyst person, och man känner trygghet.
Vi kommer från Miljöpartiet att göra detta rent praktiskt. När det gäller de nämndemannastolar som vi får till vårt förfogande att tillsätta har vi uppmanat våra partikamrater att aktivt gå ut i samhället och leta för att hitta människor som har möjlighet att företräda allmänheten på de här viktiga punkterna.
Jag gör den noteringen att det är roligt att höra Johan Pehrson nämna så mycket om rättssäkerheten. Det är en framgång. Det känns värdefullt. Det som jag annars har uppfattat hos Folkpartiet är mest krav på ökad repressiv lagstiftning, ökad kontroll, mer poliser och längre straff. Jag blev inte förvånad när jag hörde Johan Pehrson föreslå en polis i varje badhus, men jag tycker att det verkar vara en överloppsgärning.