Fru talman! Globaliseringen förändrar på ett radi-
kalt sätt människors och företags villkor. Vi ser i de
stora rubrikerna hur stora medieföretag och stora
Internetföretag går samman eller hur stora mobiltele-
fonföretag går samman med varandra eller försöker
gå samman med varandra. Det är en förändring som
när det gäller företag är global. Men den stora föränd-
ringen är den förändring som innebär att människors
villkor förändras, att människor som individer får
större möjligheter än kanske någonsin och samtidigt
att moderna samhällen får en större utmaning än
någonsin. Globaliseringen förändrar radikalt villkoren
för politiken och för hur samhällen kan byggas och
formas.
Fru talman! Av det skälet är det en mycket under-
lig situation vi har i denna kammare här i dag. Det
finns inte en enda ansvarig person från regeringen. I
en tid av omfattande förändring finns det inte en enda
person från regeringen. Jag vet inte om det finns
någon som över huvud taget företräder regeringspar-
tiet. När jag tittade mig omkring var det närmaste jag
såg den f.d. kommunisten Lars Ohly, men så kom jag
på att han inte är f.d. I en tid när vi ska diskutera
globaliseringen med dess krav på enskilda männi-
skors frihet tror jag att den förnämste företrädaren för
regeringskoalitionen är en person som under årtion-
den har bekämpat friheten för människorna och vär-
nat om de stängda gränserna mot dem som ställt kra-
ven på de öppna gränserna.
Fru talman! När vi ska föra en seriös debatt om en
omvandling i det svenska samhälle som berör hela
vår värld finns det inte någon som vill föra debatt från
regeringspartiet, men kanske från något av dess stöd-
partier. Saken är desto mer viktig eftersom det vi talar
om är genuint goda möjligheter för mänsklig frihet att
växa och utvecklas. Det är inte i första hand en eko-
nomisk fråga. Vi står nu inför en tid där frågor om
mänsklig värdighet och frihet har en större möjlighet
än någonsin. Men det ställer krav på den politik som
förs i varje land.
Det finns någonting genuint, särskilt, som präglar
den omvandling som vi nu ser ske. Ingenting av det
som är befintligt är i sig en grund för välfärd och
trygghet. Det fanns en tid då skogen, stålet, malmen,
massaindustrierna som stod där de stod, fabrikerna
som fanns där de fanns i sig var en trygghet. Kunska-
perna bland människorna, arbetare, ingenjörer, eko-
nomer var i sig ett kapital till produktion som faktiskt
stärkte tryggheten, därför att trögheten i vårt samhälle
var så avgörande.
Nu lever vi i en tid då rummet och det geografiska
avståndet spelar en allt mindre roll medan tiden och
det omedelbara spelar en allt större roll. Ny kunskap,
ny information, nytt företagande, nya produkter och
nya möjligheter sprids över jorden på en gång och
blir därmed allas möjligheter. Vi har ett samhälle som
under mycket lång tid har byggt upp sin välfärd och
sitt välstånd kring det vi hade i form av befintliga
tillgångar. Då är den intressanta frågan: Hur klarar vi
oss i en framtid där det är den omedelbara föränd-
ringen som ställer krav på hur vi lyckas bevara vår
välfärd?
Det avgörande är hur snabbt vi kan utnyttja ny
kunskap och hur väl det går för nya företag att ut-
vecklas. Man skulle kunna säga så här, fru talman:
Grunden för välståndet är inte längre företagens kon-
kurrenskraft utan vårt samhälles konkurrenskraft om
människorna och företagen. Vi ska här inte utgå från
vad vi har utan vi ska här utgå ifrån hur vi gör vårt
samhälle så attraktivt så att det är här som ny forsk-
ning, nytt företagande och ny utveckling ska äga rum.
Vi ser varningstecknen i en mängd olika skepna-
der. Vi ser de stora företagen där ägandet, verksam-
heten eller forskningen flyttar ut. Vi ser att alltfler
unga människor ser det som relevant och självklart att
eventuellt flytta ut. För bara fem år sedan kunde ett
företag eller en enskild människa fråga sig: Varför
inte pröva att forma sin framtid någon annanstans?
Varför inte flytta verksamheten? I dag ställer man sig
frågan: Varför här? Det är en utmaning för politiken
som är helt annorlunda än den vi har haft.
Det finns fem olika grundläggande krav som be-
hövs för att Sverige ska vara ett land som kan leva
upp till detta.
För det första måste vi ha en företagandepolitik
som vänder på den trend vi ser när det gäller företa-
gande, företagare och företag som antingen inte växer
här eller som flyttar ut. Vi vet allihop vilka de är:
Volvo, Pharmacia, Astra och Saab. Vi kan räkna upp
företag efter företag. Ingen kan hävda att det är Sve-
rige som har varit den attraktiva platsen. Vi ser det
när de små, nya och innovativa IT-företagen flyttar ut
sitt huvudkontor och sitt ägande när de vuxit över en
viss gräns.
Det ställer krav på att vi måste förändra arbets-
marknaden så att vi får fler jobb och mer sysselsätt-
ning här på grund av att vi har en dynamisk arbets-
marknad. Det ställer krav på att vi har en skattepolitik
som går mycket längre än vad vi normalt har diskute-
rat här. Jag tror att den avgörande utmaningen blir att
vi måste kunna skatter så att vi här har den elektro-
niska handeln, att vi här har forskningen och att vi här
har utvecklingen av det man ibland kallar humanka-
pital men som i grunden är enskilda människors
kompetens. Där har vi en tendens att ibland göra
undantag för utländska experter. Men, fru talman, jag
skulle vilja att vi hade ett klimat för tillväxt och ut-
veckling som är regel och inte undantag.
Det andra vi måste se till är att enskilda männi-
skor själva måste kunna klara sig bättre utan krav på
att med sysselsättning ändå behöva stöd från samhäl-
let. Den enskilda människans kraft och säkerhet
kommer att bli avgörande.
Det tredje som vi måste göra är att här i Sverige
ha den bästa utvecklingen vad gäller våra universitet
och forskningen. Men det måste också löna sig att här
utveckla sin kunskap och kompetens.
Det fjärde är att välfärdspolitiken måste vara an-
passad till den globala verkligheten som ska följa den
enskilde individen.
Det femte och sista är att vi måste ha en kraft i
rättsstaten som garanterar människors skydd och
samhällets tolerans för att detta ska vara en plats som
kan dra till sig och vara så attraktiv för mänskligt
skapande och mänsklig gemenskap som möjligt.
Då kan man ställa sig frågan: Var finns det alter-
nativ som vi borde kunna diskutera här i dag? Det
finns ingen regering, inget statsråd och, tror jag, ing-
en företrädare för regeringspartiet här, men väl den
f.d. kommunisten Lars Ohly.