Fru talman! Det som jag pratade om är inte bara detta att startandet av företag kan lösa problemet. Det jag pratade om är att regeringen under den period på sex månader som har gått har undersökt var problemet finns. Tidigare hade vi kännedom om att problemet finns.
Problemet när vi pratar om diskriminering och integration är att många inte får möjlighet att komma in i samhället. Riksdagsledamöter och ministrar har stått här tidigare och pratat om diskriminering, integration och problem i samhället som vi inte har löst. Jag påpekar att det är ett problem som vi måste kunna lösa, och det kommer förslag om hur vi ska göra det.
Det som jag pratar om i dag är diskriminering. Diskriminering är att man inte har jobb och inte kan gå till jobbet. Diskriminering är att stå utanför och bli utpekad som en belastning för samhället. Det är det som är diskriminering. Diskriminering är att vara arbetslös i några år och sitta hemma och låta andra sköta allt och bestämma över en.
Vi vill framföra att den individ som är arbetslös - invandrare eller inte - i Sverige måste kunna bestämma över sitt eget liv. Han eller hon måste åtminstone få möjlighet att starta något. Du, Torbjörn, tror att någon är tvungen att starta företag på grund av arbetslöshet. Jag ser det som ett plus att man kan prova någonting i sitt liv och kanske få ett bättre liv i framtiden. Det ser jag som en möjlighet. Att inte få chansen är diskriminering.
(Applåder)