Fru talman! Diskriminering av minoritetsgrupper i det svenska samhället är ett problem som vi måste börja uppmärksamma på allvar. Det är lika oacceptabelt att diskriminera människor oavsett om det gäller etnisk tillhörighet, kön eller sexuell läggning. Rätten att slippa diskrimineras är helt enkelt en del av folkrätten och borde gälla alla.
Att som invandrare få tillgång till den svenska arbetsmarknaden är en helt central fråga. Genom ett arbete får man ett ovärderligt insteg i det svenska samhället. Man skapar ett socialt nätverk, man lär sig genom kontakter med arbetskamrater och på arbetsmarknaden hur det svenska samhället fungerar.
Tyvärr finns det i dag hinder för invandrare att få tillgång till arbetsmarknaden, som såväl anställd som egen företagare. Sverige har hos invandrarna en enormt stor potential som i dag tyvärr inte utnyttjas fullt ut. Det finns hos invandrargruppen många välutbildade människor vars kompetens inte matchas med de arbeten som ofta står till buds. Ett utländskt namn kan vara ett hinder för att få ett arbete. Arbetsgivarna vågar inte satsa på människor från andra länder. Invandrare som vill starta företag möts av såväl ett komplicerat regelverk som misstänksamhet från banker och investerare.
Vi måste börja arbeta hårdare för att komma åt problemen med diskriminering och bristande integration på arbetsmarknaden. Detta arbete är i framtiden mycket viktigt för att bryta det utanförskap som många utlandsfödda hamnar i. För att garantera en fortsatt gynnsam utveckling i Sverige måste vi på allvar börja ta vara på invandrarnas kompetens. Invandrare måste ses som en resurs som kan berika såväl arbetsmarknaden som samhället i stort.
Hur ser problemet ut? Den ideella föreningen IFS, som sysslar med att hjälpa invandrare med att starta och utveckla företag, beskriver problemet i sin rapport
Fler nybyggare efterlyses
. Som sagt är regelverket kring att starta ett företag mycket komplicerat och svårt att sätta sig in i, speciellt för dem som inte behärskar det svenska språket fullt ut.
IFS konstaterar i sin rapport att många nyföretagare upplever att det är svårt med finansieringen från banker och investerare. Många invandrare får starta företag med privat finansiering. Många entreprenörer med utländsk bakgrund är verksamma i branscherna handel, hotell och restaurang och transport. Det vore bra om invandrare kunde slå sig in även i andra branscher.
Trots de problem som en företagare möter i Sverige i dag är förvånansvärt många av de nya svenska företagen startade av människor med utländsk bakgrund. Cirka vart femte nyföretag i dag startas av personer med invandrarbakgrund. Sammanlagt arbetar ungefär 250 000 människor i företag som är ägda av personer med invandrarbakgrund. Dessa fakta vittnar om att det trots många hinder finns en stor vilja i invandrargruppen att starta och driva eget företag. Hur skulle det inte kunna se ut om vi kunde skapa ännu bättre förutsättningar för företagande hos invandrargruppen?
Även för den arbetssökande med utländsk bakgrund finns många hinder som gör att det är svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Inte minst att få ett arbete som motsvarar de kvalifikationer och den kompetens som man besitter kan vara ett problem. Ett utländskt namn gör ofta att personen gallras ut av arbetsgivarna. Det finns en rädsla att språkbarriären och kulturella skillnader ska skapa problem på arbetsplatsen. Rädslan för eventuella problem överskuggar tyvärr ofta de vinster man skulle kunna göra genom att anställa någon från en annan kultur.
Det är också ett stort problem att invandrarnas kompetens inte tas till vara. Vi har det klassiska exemplet med invandrare med mycket hög akademisk utbildning som i Sverige får köra taxi eller städa i tunnelbanan, som ni kanske känner till. Det borde verkligen ligga i samhällets intresse att ta vara på den kompetens som finns, speciellt nu när arbetsmarknaden har ett stort behov av välutbildad arbetskraft.
Vad görs? Glädjande nog finns ett flertal åtgärder föreslagna i regeringens vårproposition som är riktade just mot det problem som jag beskrivit. Bland annat ska så kallade instegsjobb införas. Staten subventionerar anställningar inom både offentlig och privat sektor för nyanlända flyktingar. En satsning på svenska för invandrare ingår som en del i instegsjobbspaketet. Även sfi får utökade resurser i stort.
Arbetsförmedlingarna ska erbjuda bättre coachning och kartläggning av den arbetssökandes kompetens. Regeringen planerar nystartscentrum i stadsdelar som har särskilt stora behov. Nystartscentrum ska vara ett forum där olika aktörer på arbetsmarknaden kan samlas under ett tak för att underlätta för såväl arbetssökande som för dem som vill starta eget. Man ska även kunna erbjuda kompletteringsutbildning för högskoleutbildade invandrare för att ge dem en kompetens som är relevant på den svenska arbetsmarknaden. Givetvis kommer även de mer generella åtgärderna för att bryta utanförskapet att gynna invandrargruppen.
I integrationspaketet i vårpropositionen finns även ett flertal åtgärder som ska underlätta för företagare med utländsk bakgrund. Som sagt ska det startas så kallade nyföretagarcentrum. Över huvud taget ska rådgivning och aktiv coachning kunna erbjudas dem från invandrargruppen som vill starta eget.
Hur ska vi gå vidare? Alla de åtgärder som föreslagits av regeringen är en bra start för att skapa bättre villkor på arbetsmarknaden för utrikes födda, men det är bara en bit på vägen. För att få bukt med diskrimineringen av arbetssökande, för att få en bättre matchning mellan kompetens och arbete och förbättrade villkor för invandrarföretag finns mer att göra.
När det gäller diskriminering av arbetssökande på etniska grunder finns det lite olika förslag om hur man kan komma åt problemet. En metod som utreds är så kallad
situation testing
. Där låter man folk med olika etnisk bakgrund söka riktiga utannonserade jobb och ser vilket utfall man får. Erfarenheter från andra länder där man använt denna metod visar på en betydande skillnad på hur människor från etniska minoriteter behandlas jämfört med personer från majoritetsbefolkningen.
Sanktionen mot arbetsgivare som diskriminerar på etniska grunder måste bli kännbar och sända en signal om att detta inte är acceptabelt. Arbetstagaren ska också ha rätt att söka skadestånd om han eller hon utsatts för diskriminering. Dessa åtgärder förs också fram i arbetsmarknadsutskottets betänkande.
När det gäller företagande bland invandrargrupper finns ytterligare förslag på hur man kan gå vidare för att underlätta. Som jag sagt tidigare är just finansiering av verksamheten ett stort problem för många nyföretagare bland de utrikes födda. En åtgärd som föreslås är att invandrare ska kunna söka så kallade mikrokrediter hos banker och offentliga institutioner. För närvarande har Almi en sådan verksamhet, men den skulle kunna utökas. Här har de nya coachningsfunktionerna som föreslås av regeringen i vårpropositionen en viktig funktion att guida invandrarföretagare i hur man bäst kan finansiera och sjösätta sitt nya företag.
Att motverka diskriminering och segregation på arbetsmarknaden är det bästa sättet att komma åt det utanförskap som många hamnar i. Men man ska inte underskatta den betydelse som ett arbete har för att skapa ett bra liv i Sverige. Genom ett arbete får man så mycket annat på köpet - arbetskamrater, möjligheten att öva på svenska dagligen och en förståelse för hur samhället fungerar. Arbetslivet fungerar också som en värdefull mötesplats där svenskar och invandrare kan utbyta erfarenheter och lära sig mer om varandra på ett naturligt sätt. Vi måste därför se till att skapa förutsättningar för att göra arbetsmarknaden till ett föredöme för integration i framtiden.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)