plik
Fru talman! Jag tvekar inte ett ögonblick på att
Britt Bohlins hand är varm. Men hennes förmän Tha-
ge Peterson och Ingvar Carlsson är stenstoder där
begrepp som marginaldoktrin och neutralitetspolitik
fortfarande är levande. Med dessa kvarlevor från det
kalla kriget har det varit omöjligt att diskutera säker-
hetspolitiken öppet och fritt.
Tyvärr var inte detta en parlamentarisk kommitté.
Hade den varit det hade vi kanske fått diskutera verk-
ligheten så att inte slutsatserna hade varit givna på
förhand. Sanningen är ju att utgångspunkterna var det
som blev slutsatserna, dvs. att säkerhetspolitiken
skulle vara densamma, den fick inte ifrågasättas. Be-
sparingarna var redan fastställda i den ekonomisk-
politiska propositionen. Försvarsministerns käpphäs-
tar på inte minst pliktområdet skulle tillgodoses. Be-
sparing var begärd och skulle verkställas. Den har nu
verkställts.
Vi menar alldeles definitivt allvar med vårt stöd
till den process som ni lade upp. Problemet är bara
det att det underlag som vi skall grunda vårt beslut på
i viktiga hänseenden - som vi bedömer det nu efter en
hastig genomläsning av propositionen - inte riktigt
räcker till. Det blir precis som Anders Svärd säger, att
det slutgiltiga försvarsbeslutet kommer att fattas nästa
höst. Vi saknar avvägningar i de kanske två viktigaste
avseendena: människor och materiel, pliktsystemet
och försvarsindustrin. Där utgör inte regeringens
proposition ett tillräckligt underlag. Därför blir det
svårt att ta ställning till en omvälvning av totalförsva-
rets uppgifter och de kraftiga besparingar på faktiskt 7
miljarder på det militära försvaret som regeringens
förslag innebär.
Sverige blir det första land som inte går ner, vi
står kvar, säger Britt Bohlin. Problemet är att vi under
70- och 80-talet stod still medan andra upprustade.
Det gör att vi fortfarande har kvar förnyelsebehov
som andra länder inte har. Skall vi kunna titta med-
borgare i ögonen och säga att vi har ett bra och starkt
försvar, krävs en fortsatt materiell förnyelse. Skall vi
titta sanningen i vitögat - och det skall vi också göra
- måste vi inse att den kostar pengar.