Fru talman! Kristdemokraterna har deltagit i För-
svarsberedningens arbete, som startade den 12 januari
i år. Vi anser det vara mycket viktigt att alla i riksda-
gen representerade partier ges möjlighet att delta i
utformningen av vårt lands framtida säkerhetspolitik.
Det ger en betydelsefull signal till medborgarna i
Sverige. Det ger också en tydlig signal till vår om-
värld. Jag beklagar att inte alla partier har varit med.
Nu ger jag mig inte in på procedurfrågorna, utan
tänker i stället gå in i sakdebatten om den proposition
som jag inte sett och som ännu inte har kommit till
mitt bord.
Fru talman! Regeringen anförde i sina direktiv till
Försvarsberedningen bl.a. att militär doktrinutveck-
ling och militärteknisk utveckling i omvärlden skulle
utgöra de viktigaste utgångspunkterna samt att de
långsiktiga osäkerheterna skulle betraktas som en
viktig dimensionerande faktor. Man betonade att
inriktningen skulle kännetecknas av framåtriktad
förnyelse med sikte på ett modernt och utvecklings-
bart totalförsvar i tidsperspektivet bortom de närmaste
tio åren. Detta synsätt delas av oss kristdemokrater
och är nödvändigt som vi ser det för att bevara tro-
värdigheten för Sveriges alliansfrihet. Vi har accepte-
rat den tidigare besparingen, som redan har beslutats.
Fru talman! Försvarsberedningen har nu avlämnat
en säkerhetspolitisk rapport och en rapport om total-
försvarets utveckling och förnyelse som nu bildar
underlag för den proposition som föreläggs riksdagen
i dag.
Det genomgående temat i den säkerhetspolitiska
rapporten är den svårförutsägbarhet som existerar vad
gäller möjliga alternativa utvecklingsvägar. Det skulle
krävas mycket genomgripande händelser för att ge
anledning till omvärderingar av de här bedömningar-
na, och några sådana händelser har inte inträffat.
Sedan den här rapporten lades fram kan vi alltså kon-
statera att det säkerhetspolitiska läget inte har förbätt-
rats. Den tidigare stabila spänningen har avlösts av en
instabil avspänning.
Den största långsiktiga osäkerheten gäller Ryss-
land. Oavsett vilken riktning den ryska utvecklingen
tar kommer Ryssland genom sin resursbas och sin
storlek att förbli en säkerhetspolitisk faktor av stor
betydelse i Europa och då inte minst i Östersjöområ-
det. Ryssland kommer under lång tid att vara granne
med instabila zoner i söder. Det här kan få konsek-
venser såväl internt som för utrikes- och säkerhets-
politiken i stort. Instabiliteten i sig kan utgöra ett hot
genom att stämningar av förödmjukelse och revan-
schism kan leda till ett auktoritärt styre med en ag-
gressiv och oberäknelig politik utåt.
Den säkerhetspolitiska rapporten är, som vi krist-
demokrater ser det, en bra utgångspunkt för utform-
ningen av vårt totalförsvar. Tillsammans med de pla-
nerade kontrollstationerna har vi möjlighet att vid-
makthålla en trovärdig grund för totalförsvarets lång-
siktiga styrka och anpassningsbarhet som är vårt bi-
drag till säkerhetspolitisk stabilitet i det nordeurope-
iska området. Men jag vill betona att trovärdigheten
kräver långsiktighet. Att låta totalförsvarets ekono-
miska ram åka upp eller ner alltför mycket skapar
ingen trygghet, varken i eller utanför totalförsvaret.
Fru talman! Kristdemokraterna tycker att den in-
riktning av totalförsvaret som nu föreslås är bra i
vissa delar. Satsningar på det civila försvaret som
motverkar samhällets sårbarhet är viktiga. Robusthet
och flexibilitet vad gäller el, tele och informations-
förmedling prioriteras. Vi betonar att den allt större
andelen äldre i vårt samhälle ökar behovet av vård
och omsorg. En samlad syn på hot och risker bör ge
en mer effektiv och rationell hantering av samhällets
resurser inklusive totalförsvarets. Den föreslagna
bredare tillämpningen av totalförsvarsplikten stärker
trovärdigheten i vår säkerhetspolitik och bidrar till att
skapa ett bra totalförsvar.
Fru talman! Man kan nu fråga sig om den säker-
hetspolitiska situationen är sådan att vi kan hysa för-
hoppningar om en lugn framtid. Historisk erfarenhet
talar ju snarare för att försvarsmaktens storlek varit
för liten när ofred brutit ut och att krigsdugligheten
varit störst när behovet minskat. Vi anser att bered-
ningens majoritet inte tillräckligt beaktat den osäker-
het som råder i vår omvärld och som den säkerhets-
politiska rapporten ofta nämner. I en första uppdate-
ring är "bedömningen att de negativa tendenserna i
den internationella utvecklingen för närvarande domi-
nerar över de positiva" samt att utvecklingen i Ryss-
land är "fortsatt mycket svårförutsägbar". Just svår-
förutsägbarheten kan internationellt komma att bli
dominerande under lång tid, samtidigt som de närmas-
te åren kan ge viktiga säkerhetspolitiska signaler.
EU:s översynskonferens, USA:s fortsatta roll i Europa
och viktiga val i USA och Ryssland är några exempel.
Den högre ambitionsnivån vad gäller fredsfräm-
jande operationer markerar att totalförsvarets med-
verkan i det internationella säkerhetssamarbetet inom
FN och OSSE har fått en alltmer framträdande plats i
svensk säkerhetspolitik. Bättre insatsberedskap, till-
gång till modern materiel, hög skyddsnivå samt ökad
förmåga till samverkan med andra länders stridskraf-
ter och civila styrkor medför ökade kostnader.
Fru talman! Givetvis skall Sverige ha ett modernt
och effektivt totalförsvar som ständigt skall utformas
så att det kan reagera på, möta och svara mot aktuell
hotbild. Därvid är teknisk och materiell förnyelse
nödvändig. En minskning av krigsorganisationen ökar
sårbarheten, vilket kräver starkt luftförsvar. Detta
innebär bl.a. att vi måste ha möjlighet att bevara och
utveckla vår kompetens på missilområdet. Ju längre
uthållighet våra flygstridskrafter och övrigt luftförsvar
har, desto bättre skydd kan vi ge våra soldater och vår
civilbefolkning om vi skulle utsättas för väpnat an-
grepp.
Fru talman! Den stora osäkerheten i omvärlden,
den vidgade tillämpningen av totalförsvarsplikten och
en högre ambitionsnivå för fredsfrämjande insatser
har beredningens majoritet inte beaktat tillräckligt när
det gäller kostnaderna. Vi kristdemokrater delar där-
för inte Centerpartiets och Socialdemokraternas syn
vad gäller totalförsvarets ekonomiska ram och menar
att konsekvenserna av de redan beslutade 2 miljarder-
na fram t.o.m. 1998 blir omfattande i totalförsvarets
redan hårt ansträngda ram. Den påbörjade utveckling-
en och moderniseringen enligt Försvarsbeslut 92 är
därför hotad, och det vi i dag beslutar om kommer ju
som vi alla vet att påverka försvaret långt in på nästa
sekel.