Fru talman! Först och främst vill jag säga att jag
saknar jordbruksutskottets ordförande Lennart Daléus
här i lokalen i kväll. Jag tycker faktiskt att det är oan-
ständigt att först dra upp en debatt och sedan smita
ifrån. Hur skall vi kunna föra en debatt här i riksdagen
om inte utskottets ordförande, som dessutom inledde
debatten, finns med?
De frågor som har blivit aktuella med anledning
av händelserna i Hallandsåsen, som vi alla tycker är
beklagliga, har fokuserat kemikaliefrågorna. Jag till-
hör dem som inte tror att det i alltför omfattande grad
är lagar och regler som styr sådana här saker. Ett
dåligt omdöme går inte att rätta till med lagstiftning.
Det är det som har legat bakom det här fallet. Jag vet
att Lennart Daléus har en annan uppfattning. Han
säger sig själv tillhöra en mer stalinistisk anda, med
strängare lagar.
Kemikaliefrågorna kommer tillbaka senare hoppas
jag, så att vi kan ta upp en diskussion då.
Jag kanske får be Åsa Stenberg om ursäkt för att
jag adresserar mig mer till Lennart Daléus. Det är Åsa
Stenberg som företräder regeringspartiet. Men Len-
nart Daléus har varit den tongivande i kemikaliefrå-
gorna. Han har suttit med i alla utredningar, Krets-
loppsdelegationen, Kemikommittén och varit tongi-
vande i många fall. Det är därför jag skulle vilja föra
debatten med honom.
Jag tror mer på en lagstiftning i ett samarbete
mellan användare, tillverkare och myndigheter. Det
tror jag är bästa vägen att komma fram. Den debatten
får vi ta senare i vår. Om det blir i samband med mil-
jöbalken eller inte får vi väl se. Jag är mycket tveksam
till om miljöbalken över huvud taget kommer fram så
att vi får debattera den, särskilt med den förkrossande
kritik som den har fått av Lagrådet, många experter
och remissinstanser. Vi får se vad det blir av det.
Den fråga som jag helst skulle vilja diskutera nu är
PVC-frågan, som många andra talare har diskuterat.
Det finns så många oklarheter i samband med ställ-
ningstagandet, både från Kemikommittén och från
utskottet. Vi måste klarlägga vad man vill och vad
som skall göras. Tydlighet har kanske inte varit Cen-
terns kännemärke, framför allt inte dess nuvarande
ordförandes. Har Lennart Daléus några aspirationer
på att bli partiledaraspirant kanske han kunde till-
fredsställa en önskan att vara tydlig i den här frågan.
Det är han inte.
I Kemikommittén talar man om att PVC-plast inte
hör hemma i ett kretsloppssamhälle. Vi skall utfasa all
nyanvändning av PVC-plast. Men samtidigt talar man
om att dagens PVC-plast snarast och senast år 2007
skall ha ersatts med långsiktigt miljöanpassat materi-
al. Här har vi det dubbla budskapet igen, otydligheten.
Vad menar man? Skall PVC användas i Sverige? Är
det dagens PVC-plast som skall utfasas? Här får nog
Åsa Stenberg hjälpa mig med definitionen. Menar
man med dagens PVC-plast de additiv som finns, de
stabilisatorer och de mjukgörare som finns? Om man
lägger in det begreppet, men godkänner själva PVC-
plasten, hänger jag med. Då tycker jag att det är bra.
Jag tror att vi alla är överens om att de ämnen som
vi i dag stabiliserar med bly skall fasas ut. De skall
bort från PVC-plasten. Det råder ingen tveksamhet
om det. De är biackumulerbara, de är persistenta och
de är toxiska, precis i Esbjergdeklarationens anda. De
skall bort ur varorna. Det är upp till tillverkarna själva
att avgöra vad man vill ersätta dem med. Samma sak
är det med mjukgörarna, dem kan man också ersätta.
Men PVC-plast i sig är inte farlig. Där har jag en
samlad expertis bakom mig. Om någon tvivlar kan
han läsa den lilla skriften Miljön, hälsan och tillsatser
i PVC-plast av Kemikalieinspektionen och Natur-
vårdsverket. Jag tror att vi borde vara överens om att
PVC-plast i sig själv inte är farlig. Däremot bör vissa
additiv fasas ut.
Det går inte att utläsa av Kemikommitténs betän-
kande och det går inte att utläsa av utskottet betän-
kande vad man menar. Skall all PVC-plast bort ur
samhället, eller menar man med dagens PVC-plast
bara de tillsatsämnen som finns?
Om man menar att all PVC-plast och all nyan-
vändning av PVC-plast skall bort, skulle jag vilja ha
en förklaring på hur vi skall göra med alla de importe-
rade varor, t.ex. bilar, som kommer från utlandet och
som innehåller PVC-plast. Hur skall vi förfara med
dem? Skall vi säga: Nej, nej, här har vi bara svenska
bilar utan PVC-plast. Lycka till med den debatten
inom EU, Åsa Stenberg!