Herr talman! Bostadsutskottets betänkande tar upp
angelägna motioner som bl.a. rör hyresrätter, bostads-
rätter, ägarlägenheter och tredimensionell fastighets-
bildning.
Min partikollega Ulla-Britt Hagström kommer att
beröra hyresrätten, och jag kommer att här redovisa
vår ståndpunkt när det gäller de övriga.
Bostadsrätten är en attraktiv form av boende, och
fler bör kunna få åtnjuta denna positiva upplåtelse-
form med vad det innebär av större engagemang och
inflytande på sin boendemiljö. De regler som väns-
termajoriteten införde med kvalificerad majoritet för
ombildning av hyresrätt har gällt sedan den 1 juli
1999. När förslaget om kvalificerad majoritet var ute
på remiss svarade en förkrossande majoritet av re-
missinstanserna att den nya majoritetslagen inte fyller
något behov. Två av remissinstanserna hade även
uppfattningen att förslaget innebär en inskränkning i
den kommunala självbestämmanderätten.
Vi vill att enkel majoritet ska gälla, dvs. att om
minst hälften av de boende vill ombilda hyresrätterna
till bostadsrätter ska det vara möjligt för dem. Vi
anser att detta är det mest demokratiska. Vi kristde-
mokrater är allvarligt oroade över vad denna brist på
demokrati, som vi ser håller på att råda, på område
efter område inom bostadspolitiken. Förra veckan var
det ett förslag att allmännyttans framtid ska avgöras
med kvalificerad majoritet. Varför tror inte vänster-
majoriteten på enkel majoritet längre? I denna kam-
mare fattar vi ju beslut med enkel majoritet.
Det är uppenbart att vänstermajoriteten misstror
kommunernas förmåga att själva sköta sitt eget bo-
stadsbestånd. Kommunerna är de som i särklass bäst
avgör frågan om vilket bestånd av bostäder de själva
bör äga och vilken blandning av upplåtelseformer
som är eftersträvansvärt mot bakgrund av de förhål-
landen som gäller lokalt. Samtidigt är det viktigt att
påpeka kommunernas sociala ansvar att se till att alla
invånare har en bra bostad. Ulla-Britt Hagström
kommer att utveckla detta med hyresrätter.
Vi anser därför att det behövs flera åtgärder som
underlättar ombildning av hyresrätter till bostadsrätter
i områden med en ensidig social sammansättning. I
dessa områden dominerar ofta kommunalt ägda hy-
reshus. Fler bostadsrätter i dessa områden kan öka
intresset för inflyttning liksom det kan öka intresset
bland dem som redan bor där. Priset för en ombild-
ning är starkt beroende av andelen hyresgäster som
vill medverka. Förbudet mot dubbelupplåtelse bör
upphävas så att det blir möjligt att upplåta en bostads-
rätt till kommunen eller ett kommunalt bolag oavsett
ett pågående hyresförhållande. Detta innebär att den
som vill vara kvar som hyresrättsinnehavare efter en
ombildning kan vara det och ha kvar sin gamla hy-
resvärd.
Herr talman! Ägarlägenheter är en upplåtelseform
som ännu inte finns i Sverige. Den finns dock i våra
nordiska grannländer Danmark, Finland och Norge. I
dessa länder finns olika former av ägarlägenheter. I
Danmark innebär äganderätten att man äger själva
lägenheten och att denna utgör en egen fastighet,
medan mark och gemensamma anläggningar innehas
med samäganderätt.
I Finland har man en ytterligare variant, som kal-
las aktieägarlägenheter. Den innebär att en i tiden
obegränsad nyttjanderätt till en lägenhet är kopplad
till innehavet av aktier i ett bostadsaktiebolag. I det
finska systemet är alltså bostadsaktiebolaget fastig-
hetsägare under det att föremålet för den enskildes
äganderätt utgörs av lös egendom, dvs. aktier i bo-
stadsbolaget.
Utmärkande för ägarlägenheter är att lägenhets-
ägaren i likhet med småhusägaren har en långtgående
rätt att självständigt disponera över lägenheten t.ex.
genom att överlåta, pantsätta eller hyra ut den.
Riksdagen biföll i mars 1999 bostadsutskottets
förslag om att ägarlägenheter skulle införas som en
ny upplåtelseform i Sverige. Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet reserverade sig mot förslaget.
Regeringskansliet har tillsatt en utredare som bl.a.
ska utarbeta ett lagförslag om hur man bildar och
nyttjar ägarlägenheter. Denna utredning ska vara klar
i juni 2001.
Herr talman! Vi anser att det i Sverige ska finnas
möjligheter till tredimensionell fastighetsbildning och
att detta intimt hör ihop med ägarlägenheter. I jorda-
balkens 1 kap. 1 § står det att fast egendom är jord.
Det är alltså fråga om enbart en tvådimensionell,
vertikal fastighetsbildning. En fastighet består av ett
bestämt markområde. Den som äger marken är med
få undantag ägare till de byggnader som finns på
fastighetens mark.
Dagens lagregler gör det omöjligt att bygga en ny,
fristående fastighet ovanpå en befintlig, eftersom den
inte står på jord. Det innebär att man kan äga bostäder
som sitter ihop vertikalt som radhus men inte bostä-
der som sitter ihop på höjden i flerfamiljshus. För att
möjliggöra ägandet av bostäder även i flerfamiljshus
och för att kunna bygga nya fastigheter på redan
befintliga behövs nya regler för fastighetsbildning.
Den borgerliga regeringen tog fram ett förslag till
tredimensionell fastighetsbildning, som också re-
missbehandlades. Med detta förslag som grund, där
man även inkluderar ägarlägenheter, skulle utred-
ningen kunna presentera ett förslag som skulle kunna
läggas på riksdagens bord redan under våren. Det
skulle vara positivt om Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet då kunde ställa sig bakom förslaget att
införa ägarlägenheter i Sverige.
Jag är övertygad om att när vi inför möjligheterna
till tredimensionell fastighetsbildning och till skapan-
de av en ny upplåtelseform i ägarlägenheter skulle
detta innebära nya områden och platser att bebygga,
och det skulle skapas många fler lägenheter i våra
tillväxtregioner.
Vill inte Socialdemokraterna och Vänsterpartiet
råda bot på bostadsbristen och vara med när det ska-
pas nya former, där detta möjliggörs?
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna
nr 8 och 5.