Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Samverkan, socialförsäkringens ersätt- ningsnivåer och administration

Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s), 1997-06-09 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Den proposition som vi debatterar i

dag är ett steg i regeringens arbete med att reformera

socialförsäkringarna och skapa stabila trygghetssys-

tem.

Utgångspunkten för den allmänna sjukförsäkring-

en är en offentlig försäkring som bygger på standard-

trygghet och som ger ersättning för inkomstbortfall.

Försäkringen skall innehålla drivkrafter till arbete.

Passiva utbetalningar av ersättningar som ersätter

arbete skall i möjligaste mån undvikas.

Socialförsäkringarna har stor betydelse för männi-

skors trygghet. Att ersättning vid sjukdom baseras på

inkomstbortfall och håller en rimlig nivå betyder

mycket. Det underlättar rörligheten på arbetsmarkna-

den i och med att försäkringen följer individen och

inte är knuten till arbetsplatsen.

Det bidrar också till jämställdheten mellan kvin-

nor och män. Varje individ har sin egen försäkring.

Det lönar sig att arbeta, oavsett kön, och det leder till

ekonomiskt oberoende.

Det ger den största tryggheten också för dem med

de lägsta inkomsterna, och ju mer man arbetar, desto

högre blir ersättningen.

Ett försäkringssystem som bygger på grundtrygg-

het eller har ett lågt tak leder till att stora grupper

kommer att sakna skydd mot kraftigt försämrad lev-

nadsnivå. Det förutsätter att alla som endast får en

mindre del av sin inkomst vid arbetslöshet, sjukdom

m.m., skaffar sig kompletterande försäkringar. De

som har de lägsta lönerna och som inte har råd att

betala extra försäkringar får det sämsta skyddet. Där-

för skall inkomstbortfallsprincipen vara utgångspunk-

ten för försäkringsskyddet även i framtiden.

Socialförsäkringarna måste också fylla krav på

rättvisa. Försäkringarna skall ges på lika villkor.

Kostnaderna för försäkringsskyddet skall delas av

alla. På så sätt undviker man att riskgrupper ställs

utanför eller att de erbjuds försäkringar vars premier

blir orimligt höga.

Herr talman! Rehabiliteringsfrågan har under se-

nare år fått en mer framskjuten roll i våra trygghets-

system. När arbetsförmågan är nedsatt är det viktigt,

framför allt för den enskilde, att åtgärder i första hand

inriktas på rehabilitering så att han eller hon snabbt

skall kunna återgå till arbetslivet. I samverkan mellan

olika aktörer bör alla möjligheter att återge den en-

skilde arbetsförmågan prövas. En effektiv rehabilite-

ring där samhällets samlade resurser utnyttjas på bästa

sätt minskar naturligtvis samhällets kostnader.

Det är viktigt att genom samverkan mellan olika

aktörer underlätta för den enskilde att trots sjukdom

kunna vara kvar i sitt arbete, t.ex. i de fall där det

finns en partiell arbetsförmåga. Man skall utgå från

och ta till vara det friska hos varje individ. Här har

arbetsgivarna en viktig roll när det gäller att ta till

vara restarbetsförmågan hos de anställda.

Försäkringen måste naturligtvis innehålla en väl

avvägd balans mellan målen att ge ekonomisk trygg-

het och att upprätthålla arbetslinjen. Den som på

grund av sjukdom, skada eller funktionshinder har en

nedsatt arbetsförmåga och av det skälet inte kan för-

sörja sig skall ha rätt till ersättning.

På sikt måste vi skapa socialförsäkringssystem

som också är finansiellt stabila och följsamma till den

samhällsekonomiska utvecklingen. Det är ett viktigt

skäl till det omfattande arbete som nu pågår inom

Socialdepartementet.

Förutom den här propositionen, som är ett första

steg, planeras ytterligare tre propositioner. Under

hösten kommer regeringen att lägga fram dels en

proposition om inkomstbegreppet som bygger på en

utredning som blir klar de närmaste veckorna, dels en

proposition med ett omskrivet kapitel 18 i lagen om

allmänförsäkring, om administrationen. Under våren

1998 kommer så propositionen om reformerad för-

tidspension.

Det är mot denna bakgrund regeringen anger

principer för hur försäkring vid sjukdom och rehabili-

tering bör utformas i den proposition som vi nu debat-

terar.

Herr talman! Ersättningsnivåerna i sjuk- och för-

äldraförsäkringen föreslås höjas från 75 % till 80 %

fr.o.m. den 1 januari 1998.

Ett annat förslag är att arbetsmarknadens parter

ges möjlighet att via avtal komplettera ersättningen

upp till 90 % efter dag 90 i sjukskrivningsperioden.

Med den högre ersättningsnivån stärker vi försäk-

ringen och pressar tillbaka behovet av privata försäk-

ringslösningar. En höjning av ersättningsnivån är

också ett viktigt steg i arbetet att återskapa förtroendet

för socialförsäkringarna.

Propositionen handlar också om, och det är

mycket viktigt, att utveckla samverkan mellan lokala

aktörer när det gäller rehabilitering. Det gäller sam-

verkan mellan försäkringskassa, kommun, arbetsför-

medling och hälso- och sjukvården.

En fördjupad och förbättrad samverkan innebär en

vinna-vinnasituation för alla. Den enskilde vandrar

inte längre mellan myndigheterna utan får stöd och

hjälp utifrån ett helhetsperspektiv. Myndigheternas

personal får ökad kunskap och en kompetensutveck-

ling som höjer kvaliteten. Samhället får bättre resurs-

utnyttjande och högre effektivitet i försäkringarna.

Från att hittills ha bedrivits som försöksverksamhet

skall nu samverkan bli ett permanent inslag i välfär-

den.

Förslaget i propositionen innebär bl.a. att gemen-

samma verksamhets- och handlingsplaner kan upprät-

tas på central myndighets- och regionnivå, liksom att

program för gemensam utbildning kan utformas. Ge-

mensam utbildning underlättar en gemensam utveck-

ling. Regeringen anser att det gemensamma målet för

de samverkande myndigheterna bör vara att personer i

t.ex. utsatta grupper som saknar fast förankring på

arbetsmarknaden i så stor utsträckning som möjligt

skall omfattas av och själva företa aktiva åtgärder i

syfte att få arbete. Målet för de samverkande myndig-

heterna kan vara att inom en överblickbar framtid

uppnå resultat i form av t.ex. kortare sjukskrivningsti-

der, minskade kostnader för sjukpenning och förtids-

pension eller sjukbidrag samt färre socialbidragstaga-

re.

Regeringen har anfört i propositionen att det är av

stor betydelse att utveckla friare mål- och resultatstyrd

användning av medel avsedda för samverkansprojekt

inom rehabiliteringsområdet. Det finns ett stort behov

av att mer effektivt kunna utnyttja samhällets samlade

resurser för att bättre kunna tillgodose enskilda män-

niskors behov av stödåtgärder. Det finns skäl att låta

verksamheten utvecklas med stor frihet för att man

skall kunna finna den mest rationella och effektiva

lösningen.

Regeringen har därför i den ekonomiska vårpro-

positionen föreslagit att försäkringskassorna inom

ramen för s.k. särskilda medel ges möjlighet att bedri-

va olika projekt, bl.a. i syfte att förbättra samverkan-

formerna och därmed effektivisera rehabiliteringen

för framför allt utsatta grupper.

I propositionen föreslås också vissa mindre men

mycket viktiga förändringar för den enskilde. Det

gäller t.ex. det utökade särskilda högriskskyddet. Det

bör förbättra situationen på arbetsmarknaden för

människor med omfattande sjukfrånvaro och ge denna

grupp en bättre trygghet.

Det gäller också vissa förändringar av den sjuk-

penninggrundande inkomsten. Det rör personer som

antingen varit arbetslösa eller haft förtidspension eller

sjukbidrag och som nu antingen får en bättre nivå på

sin sjukpenning eller får sjukpenning över huvud

taget.

Detta var två små reformer som kommer att få stor

betydelse för den enskilde.

Herr talman! Regeringen har de senaste åren fått

ta emot mycket kritik för besparingarna i socialför-

säkringarna, inte minst förstås från de politiska parti-

erna här i riksdagen. Moderaterna har t.ex. särskilt

ömmat för änkor och för underhållsskyldiga fäder.

Dock känner de inte lika ömt för de vårdnadshavande

mödrarna, som de tycker kan hänvisas till socialbi-

drag. En annan grupp som de inte heller känner ömt

för är blivande mödrar i tunga och farliga jobb, som

nu har möjlighet att få havandeskapspenning.

Moderaterna har vid ett flertal tillfällen yrkat på

att havandeskapspenningen skall avskaffas. De anser

att sjukpenning bör utges i de fall kvinnan inte får

eller kan arbeta.

Men havandeskapspenningen är viktig för kvinnor

i tunga och slitsamma jobb. Utan denna förmån skulle

de i många fall vara tvingade att ta ut föräldrapenning

redan 60 dagar före beräknad förlossning. Kvinnor i

lättare jobb kan vänta med att ta ut föräldrapenning

till dess att barnet är fött. Det är därför en rättvisefrå-

ga mellan olika kvinnor. Ytterst skulle barnen drabbas

genom att de redan från starten får olika förutsätt-

ningar beroende av föräldrarnas yrke.

Som om detta inte räckte, vill Moderaterna också

införa två karensdagar i den tillfälliga föräldrapen-

ningen. Har Moderaterna funderat över vad det bety-

der för exempelvis ensamma mammor? Värt att note-

ra är förstås Moderaternas förslag om oförändrade

ersättningsnivåer på 75 % i försäkringen. Det är en

skillnad jämfört med Folkpartiet och Kristdemokra-

terna.

Herr talman! Regeringen har i den proposition

som vi i dag debatterar tagit ställning till vilken asso-

ciationsform de allmänna försäkringskassorna skall ha

i framtiden. Regeringen föreslår att försäkringskas-

sorna skall behålla nuvarande associationsform. Re-

geringen anser att den nuvarande organisationen, som

kombinerar en central statlig myndighet med formellt

fristående regionala organ, har stora fördelar. Den

innebär ett stort inflytande från förtroendemän med

lokal förankring och lokalt engagemang. Det ger

verksamheten hög legitimitet i medborgarnas ögon.

Regeringen redovisar i propositionen ett antal

förslag till förändringar av uppgifter och funktioner

för Riksförsäkringsverket och de allmänna försäk-

ringskassorna som medför att ansvaret tydliggörs och

som medverkar till att skapa goda förutsättningar för

en bättre fungerande administration av socialförsäk-

ringarna.

Försäkringskassornas självständiga ställning bör

stärkas och Riksförsäkringsverkets roll klargöras. För

tillämpningen av socialförsäkringarna och de förmå-

ner där kraven på likformighet är höga, finns ett be-

rättigat krav på ett starkt centralt inflytande i form av

normgivning, tillsyn och uppföljning. Inom arbetet

med insatser mot ohälsa finns det skäl att låta verk-

samheten utvecklas med stor regional och lokal frihet

där man söker den mest rationella och effektiva lös-

ningen. Rollfördelningen inom administrationen av

socialförsäkringarna förtydligas. Med en ökad mål-

och resultatstyrning och ett förbättrat teknikstöd for-

mas en modern administration som utmärks av närhet,

tillgänglighet, delaktighet och professionalism.

Herr talman! Jag är övertygad om att en bra all-

män sjukförsäkring som omfattar alla dels är en

omistlig del av ett generellt välfärdssystem, dels är det

som bäst främjar såväl effektivitet som rättvisa och

jämlikhet.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s): Samverkan, socialförsäkringens ersätt- ningsnivåer och administration (1997-06-09) — PRESS0