Herr talman! Den proposition som vi debatterar i
dag är ett steg i regeringens arbete med att reformera
socialförsäkringarna och skapa stabila trygghetssys-
tem.
Utgångspunkten för den allmänna sjukförsäkring-
en är en offentlig försäkring som bygger på standard-
trygghet och som ger ersättning för inkomstbortfall.
Försäkringen skall innehålla drivkrafter till arbete.
Passiva utbetalningar av ersättningar som ersätter
arbete skall i möjligaste mån undvikas.
Socialförsäkringarna har stor betydelse för männi-
skors trygghet. Att ersättning vid sjukdom baseras på
inkomstbortfall och håller en rimlig nivå betyder
mycket. Det underlättar rörligheten på arbetsmarkna-
den i och med att försäkringen följer individen och
inte är knuten till arbetsplatsen.
Det bidrar också till jämställdheten mellan kvin-
nor och män. Varje individ har sin egen försäkring.
Det lönar sig att arbeta, oavsett kön, och det leder till
ekonomiskt oberoende.
Det ger den största tryggheten också för dem med
de lägsta inkomsterna, och ju mer man arbetar, desto
högre blir ersättningen.
Ett försäkringssystem som bygger på grundtrygg-
het eller har ett lågt tak leder till att stora grupper
kommer att sakna skydd mot kraftigt försämrad lev-
nadsnivå. Det förutsätter att alla som endast får en
mindre del av sin inkomst vid arbetslöshet, sjukdom
m.m., skaffar sig kompletterande försäkringar. De
som har de lägsta lönerna och som inte har råd att
betala extra försäkringar får det sämsta skyddet. Där-
för skall inkomstbortfallsprincipen vara utgångspunk-
ten för försäkringsskyddet även i framtiden.
Socialförsäkringarna måste också fylla krav på
rättvisa. Försäkringarna skall ges på lika villkor.
Kostnaderna för försäkringsskyddet skall delas av
alla. På så sätt undviker man att riskgrupper ställs
utanför eller att de erbjuds försäkringar vars premier
blir orimligt höga.
Herr talman! Rehabiliteringsfrågan har under se-
nare år fått en mer framskjuten roll i våra trygghets-
system. När arbetsförmågan är nedsatt är det viktigt,
framför allt för den enskilde, att åtgärder i första hand
inriktas på rehabilitering så att han eller hon snabbt
skall kunna återgå till arbetslivet. I samverkan mellan
olika aktörer bör alla möjligheter att återge den en-
skilde arbetsförmågan prövas. En effektiv rehabilite-
ring där samhällets samlade resurser utnyttjas på bästa
sätt minskar naturligtvis samhällets kostnader.
Det är viktigt att genom samverkan mellan olika
aktörer underlätta för den enskilde att trots sjukdom
kunna vara kvar i sitt arbete, t.ex. i de fall där det
finns en partiell arbetsförmåga. Man skall utgå från
och ta till vara det friska hos varje individ. Här har
arbetsgivarna en viktig roll när det gäller att ta till
vara restarbetsförmågan hos de anställda.
Försäkringen måste naturligtvis innehålla en väl
avvägd balans mellan målen att ge ekonomisk trygg-
het och att upprätthålla arbetslinjen. Den som på
grund av sjukdom, skada eller funktionshinder har en
nedsatt arbetsförmåga och av det skälet inte kan för-
sörja sig skall ha rätt till ersättning.
På sikt måste vi skapa socialförsäkringssystem
som också är finansiellt stabila och följsamma till den
samhällsekonomiska utvecklingen. Det är ett viktigt
skäl till det omfattande arbete som nu pågår inom
Socialdepartementet.
Förutom den här propositionen, som är ett första
steg, planeras ytterligare tre propositioner. Under
hösten kommer regeringen att lägga fram dels en
proposition om inkomstbegreppet som bygger på en
utredning som blir klar de närmaste veckorna, dels en
proposition med ett omskrivet kapitel 18 i lagen om
allmänförsäkring, om administrationen. Under våren
1998 kommer så propositionen om reformerad för-
tidspension.
Det är mot denna bakgrund regeringen anger
principer för hur försäkring vid sjukdom och rehabili-
tering bör utformas i den proposition som vi nu debat-
terar.
Herr talman! Ersättningsnivåerna i sjuk- och för-
äldraförsäkringen föreslås höjas från 75 % till 80 %
fr.o.m. den 1 januari 1998.
Ett annat förslag är att arbetsmarknadens parter
ges möjlighet att via avtal komplettera ersättningen
upp till 90 % efter dag 90 i sjukskrivningsperioden.
Med den högre ersättningsnivån stärker vi försäk-
ringen och pressar tillbaka behovet av privata försäk-
ringslösningar. En höjning av ersättningsnivån är
också ett viktigt steg i arbetet att återskapa förtroendet
för socialförsäkringarna.
Propositionen handlar också om, och det är
mycket viktigt, att utveckla samverkan mellan lokala
aktörer när det gäller rehabilitering. Det gäller sam-
verkan mellan försäkringskassa, kommun, arbetsför-
medling och hälso- och sjukvården.
En fördjupad och förbättrad samverkan innebär en
vinna-vinnasituation för alla. Den enskilde vandrar
inte längre mellan myndigheterna utan får stöd och
hjälp utifrån ett helhetsperspektiv. Myndigheternas
personal får ökad kunskap och en kompetensutveck-
ling som höjer kvaliteten. Samhället får bättre resurs-
utnyttjande och högre effektivitet i försäkringarna.
Från att hittills ha bedrivits som försöksverksamhet
skall nu samverkan bli ett permanent inslag i välfär-
den.
Förslaget i propositionen innebär bl.a. att gemen-
samma verksamhets- och handlingsplaner kan upprät-
tas på central myndighets- och regionnivå, liksom att
program för gemensam utbildning kan utformas. Ge-
mensam utbildning underlättar en gemensam utveck-
ling. Regeringen anser att det gemensamma målet för
de samverkande myndigheterna bör vara att personer i
t.ex. utsatta grupper som saknar fast förankring på
arbetsmarknaden i så stor utsträckning som möjligt
skall omfattas av och själva företa aktiva åtgärder i
syfte att få arbete. Målet för de samverkande myndig-
heterna kan vara att inom en överblickbar framtid
uppnå resultat i form av t.ex. kortare sjukskrivningsti-
der, minskade kostnader för sjukpenning och förtids-
pension eller sjukbidrag samt färre socialbidragstaga-
re.
Regeringen har anfört i propositionen att det är av
stor betydelse att utveckla friare mål- och resultatstyrd
användning av medel avsedda för samverkansprojekt
inom rehabiliteringsområdet. Det finns ett stort behov
av att mer effektivt kunna utnyttja samhällets samlade
resurser för att bättre kunna tillgodose enskilda män-
niskors behov av stödåtgärder. Det finns skäl att låta
verksamheten utvecklas med stor frihet för att man
skall kunna finna den mest rationella och effektiva
lösningen.
Regeringen har därför i den ekonomiska vårpro-
positionen föreslagit att försäkringskassorna inom
ramen för s.k. särskilda medel ges möjlighet att bedri-
va olika projekt, bl.a. i syfte att förbättra samverkan-
formerna och därmed effektivisera rehabiliteringen
för framför allt utsatta grupper.
I propositionen föreslås också vissa mindre men
mycket viktiga förändringar för den enskilde. Det
gäller t.ex. det utökade särskilda högriskskyddet. Det
bör förbättra situationen på arbetsmarknaden för
människor med omfattande sjukfrånvaro och ge denna
grupp en bättre trygghet.
Det gäller också vissa förändringar av den sjuk-
penninggrundande inkomsten. Det rör personer som
antingen varit arbetslösa eller haft förtidspension eller
sjukbidrag och som nu antingen får en bättre nivå på
sin sjukpenning eller får sjukpenning över huvud
taget.
Detta var två små reformer som kommer att få stor
betydelse för den enskilde.
Herr talman! Regeringen har de senaste åren fått
ta emot mycket kritik för besparingarna i socialför-
säkringarna, inte minst förstås från de politiska parti-
erna här i riksdagen. Moderaterna har t.ex. särskilt
ömmat för änkor och för underhållsskyldiga fäder.
Dock känner de inte lika ömt för de vårdnadshavande
mödrarna, som de tycker kan hänvisas till socialbi-
drag. En annan grupp som de inte heller känner ömt
för är blivande mödrar i tunga och farliga jobb, som
nu har möjlighet att få havandeskapspenning.
Moderaterna har vid ett flertal tillfällen yrkat på
att havandeskapspenningen skall avskaffas. De anser
att sjukpenning bör utges i de fall kvinnan inte får
eller kan arbeta.
Men havandeskapspenningen är viktig för kvinnor
i tunga och slitsamma jobb. Utan denna förmån skulle
de i många fall vara tvingade att ta ut föräldrapenning
redan 60 dagar före beräknad förlossning. Kvinnor i
lättare jobb kan vänta med att ta ut föräldrapenning
till dess att barnet är fött. Det är därför en rättvisefrå-
ga mellan olika kvinnor. Ytterst skulle barnen drabbas
genom att de redan från starten får olika förutsätt-
ningar beroende av föräldrarnas yrke.
Som om detta inte räckte, vill Moderaterna också
införa två karensdagar i den tillfälliga föräldrapen-
ningen. Har Moderaterna funderat över vad det bety-
der för exempelvis ensamma mammor? Värt att note-
ra är förstås Moderaternas förslag om oförändrade
ersättningsnivåer på 75 % i försäkringen. Det är en
skillnad jämfört med Folkpartiet och Kristdemokra-
terna.
Herr talman! Regeringen har i den proposition
som vi i dag debatterar tagit ställning till vilken asso-
ciationsform de allmänna försäkringskassorna skall ha
i framtiden. Regeringen föreslår att försäkringskas-
sorna skall behålla nuvarande associationsform. Re-
geringen anser att den nuvarande organisationen, som
kombinerar en central statlig myndighet med formellt
fristående regionala organ, har stora fördelar. Den
innebär ett stort inflytande från förtroendemän med
lokal förankring och lokalt engagemang. Det ger
verksamheten hög legitimitet i medborgarnas ögon.
Regeringen redovisar i propositionen ett antal
förslag till förändringar av uppgifter och funktioner
för Riksförsäkringsverket och de allmänna försäk-
ringskassorna som medför att ansvaret tydliggörs och
som medverkar till att skapa goda förutsättningar för
en bättre fungerande administration av socialförsäk-
ringarna.
Försäkringskassornas självständiga ställning bör
stärkas och Riksförsäkringsverkets roll klargöras. För
tillämpningen av socialförsäkringarna och de förmå-
ner där kraven på likformighet är höga, finns ett be-
rättigat krav på ett starkt centralt inflytande i form av
normgivning, tillsyn och uppföljning. Inom arbetet
med insatser mot ohälsa finns det skäl att låta verk-
samheten utvecklas med stor regional och lokal frihet
där man söker den mest rationella och effektiva lös-
ningen. Rollfördelningen inom administrationen av
socialförsäkringarna förtydligas. Med en ökad mål-
och resultatstyrning och ett förbättrat teknikstöd for-
mas en modern administration som utmärks av närhet,
tillgänglighet, delaktighet och professionalism.
Herr talman! Jag är övertygad om att en bra all-
män sjukförsäkring som omfattar alla dels är en
omistlig del av ett generellt välfärdssystem, dels är det
som bäst främjar såväl effektivitet som rättvisa och
jämlikhet.