Fru talman! Sedan några år pågår det en grundlig
översyn av våra socialförsäkringssystem. Vi fattar nu
beslut i olika omgångar, där vi lägger fast hållbara
och stabila försäkringar. Därmed blir socialförsäk-
ringarna också tydligare och mera lättöverskådliga,
vilket är ett allmänt önskemål.
Vi kan konstatera att socialförsäkringen har
mycket stor betydelse för människornas trygghet i vårt
land. Vid sjukdom och handikapp, och när man drab-
bas av arbetsskada, skall man kunna leva på en hygg-
lig nivå. Det är målsättningen.
Socialförsäkringarna har också en mycket stark
förankring hos det svenska folket. Docent Stefan
Svallfors vid Umeå universitet har också i en under-
sökning kommit fram till att stödet för vår gemensamt
finansierade och offentligt bedrivna välfärd är starkt
stabilt och växande, vilket är mycket positivt.
När vi nu reformerar socialförsäkringssystemet
håller vi därför fast vid de grundläggande värdering-
arna. Utgångspunkten skall vara en offentlig försäk-
ring där staten står för inkomstskyddet upp till en viss
nivå och för ett grundläggande skydd vid varaktig
ohälsa.
Detta är enligt utskottsmajoritetens mening natur-
ligt, eftersom socialförsäkringarna är ett system för
omfördelning av resurser mellan medborgare. Det
påverkar människors livsvillkor och därmed samhäl-
lets möjligheter till jämlikhetsskapande.
Enligt utskottets mening bör också inkomstbort-
fallsprincipen vara utgångspunkten för försäkrings-
skyddet även framdeles. Härigenom garanteras den
försäkrade en bestämd standardnivå när han eller hon
inte kan försörja sig genom arbete.
Vidare skall en allmän försäkring uppfylla kraven
på rättvisa och effektivitet. Försäkringen skall ges på
lika villkor till alla och innehålla ett betydande mått
av utjämning mellan grupper som löper olika risk att
drabbas av sjukdom och skada. Det förhållandet att i
princip alla är med och finansierar försäkringsskyddet
möjliggör just omfördelningar mellan olika grupper
och över livet.
Detta är för oss socialdemokrater mycket viktiga
principer. Som jag sade tidigare finns det också en
bred uppslutning hos svenska folket kring detta syn-
sätt och hur vi har utformat socialförsäkringen.
I flera av reservationerna från oppositionen före-
slås andra försäkringslösningar där man helt eller
delvis går ifrån de grundläggande förutsättningarna.
Detta innebär som vi ser det minskad trygghet och
ökade klyftor i samhället. Det ger alltså en sämre
socialförsäkring.
Två partier för fram en tanke om grundtrygghet.
Det riskerar att leda till att stora grupper av försäkra-
de vid sjukdom får en kraftigt försämrad levnadsstan-
dard. Vi menar därför att system som ersätter bortfall
av inkomst har mycket stora fördelar.
Även ett system som bygger på principen om ett
brutet tak, som Miljöpartiet står för och som Ragnhild
Pohanka argumenterade för, innebär en kraftigt för-
sämrad levnadsnivå. Miljöpartiet ser därmed också
socialförsäkringarna som ett grundtrygghetssystem
med liten eller ingen inkomstkoppling.
I övrigt kan jag konstatera att det egentligen inte
finns någon riktig samsyn hos oppositionen när det
gäller socialförsäkringar, utan förslagen spretar åt
olika håll. Det är svårt att finna en gemensam nämna-
re i alla de reservationer och motioner som läggs
fram.
Ett mycket viktigt förslag i betänkandet är att er-
sättningsnivåerna i såväl sjuk- som föräldraförsäk-
ringen skall höjas till 80 %, vilket är mycket välkom-
met för många. Det möjliggörs nu genom att vi kan se
en bättre ekonomi. Vi har bedrivit en hård sanerings-
politik som har varit nödvändig därför att välfärden
förutsätter en stabil ekonomi. Det har vi tagit ansvar
för.
Det intressanta är att Moderaterna helt går emot en
höjning - man vill ha kvar 75 % som ersättningsnivå
- liksom möjligheten att den fackliga vägen teckna
kompletterande ersättning till 90 % efter den nittionde
dagen. Vi kan också se att Moderaterna flaggar för ett
system med mer av privata försäkringslösningar. Det
är kanhända skälet till att man vill hålla nere ersätt-
ningsnivåerna. Det har jag förstått.
Jag tycker ändå att Moderaternas olika förslag,
t.ex. om lägre ersättningsnivå, är ganska konsekventa.
Man anvisar ju väsentligt mindre pengar till socialför-
säkringarna nu när vi diskuterar budgettak och bud-
getramar. Under planeringsperioden kan det handla
om uppemot 60 miljarder, såvitt jag förstår, som man
i stället vill använda för att sänka skatterna. Jag kan
också se att Moderaterna för fram tanken om medbor-
garkonto. Man har tänkt ersätta försäkringsmomentet i
socialförsäkringen. Vi kan se att ett helt annat synsätt
när det gäller socialförsäkringarna och välfärden
skisseras fram från Moderaternas sida. Jag tycker att
det är oerhört intressant. Det är väl det mest anmärk-
ningsvärda i denna debatt, som jag ser det.
Det intressanta i sammanhanget, tycker jag, är hur
Moderaternas samarbetspartner Folkpartiet och Krist-
demokraterna ser på den moderata inställningen till
välfärden och till socialförsäkringar. Det är oerhört
intressant. Vad jag förstår har man en gemensam
politisk plattform. Socialförsäkringen är också oerhört
central i hela politiken. Rose-Marie Frebran tyckte
inte att det här var så oroande. Men jag vill ändå höra
Sigge Godins uppfattning. Detta är ju en väsentlig
fråga. Den måste samarbetspartierna - Moderaterna,
Folkpartiet och Kristdemokraterna - diskutera. Det
kan man inte bara skjuta ifrån sig.
Moderaterna vill ju dessutom ha två karensdagar,
vilket för övrigt också Kristdemokraterna vill ha. Vi
menar att det skulle innebära alltför stora påfrestning-
ar när det gäller redan utsatta gruppers försörjningssi-
tuation. Därför avvisar vi också detta.
Vi avvisar också tanken om att samordna sjuk-
och arbetslöshetsförsäkringen. Vi har ju helt nyligen
fattat beslut om en renodling av de olika försäkrings-
systemen. Vi anser att det är bra, eftersom det tydlig-
gör gränserna för vad som bör ersättas från socialför-
säkringen respektive från andra försäkringssystem,
t.ex. arbetslöshetsförsäkringen. Sedan är det ju själv-
klart att de olika försäkringarna skall samverka, så att
ingen hamnar mellan stolarna. Genom en renodling
får vi enklare och lättöverskådliga system. Därför har
vi tillstyrkt detta.
Ett viktigt avsnitt handlar om samverkan vad gäl-
ler rehabilitering. Det är bra med en effektiv rehabili-
tering. Det är viktigt både ur den försäkrades och ur
samhällets synpunkt. I betänkandet tillstyrker vi rege-
ringens förslag till riktlinjer för samverkan inom re-
habiliteringsområdet. Som vi ser det tar man i det här
fallet ett mycket viktigt steg. Det är en offensiv linje
som formas. Det är ett klart och tydligt förslag. Man
går vidare utifrån Egon Jönsson-betänkandet. Jag
tycker att det är riktigt och konsekvent att göra detta.
Det skall också vara en frivillig samverkan för be-
rörda myndigheter i syfte att stödja personer som är i
behov av särskilda insatser. Gullan Lindblad! Mode-
raterna brukar ju vara för frivillig samverkan och
frivilliga insatser. Jag förstår inte att ni kan ha syn-
punkter på det här. Det viktiga när man nu går vidare
är ju att det blir en frivillighet när det gäller myndig-
heterna. Det skall vara ett naturligt sätt för dem att
arbeta i fortsättningen. Det är det som man lägger
fast. Det är ett bra förslag. Vi tillstyrker regeringens
förslag. Människornas behov av stödåtgärder kan
därmed bättre tillgodoses än för närvarande. Det blir
alltså möjligt att upprätthålla en helhetssyn på den
försäkrade. Det skapar förutsättningar för ett samspel
på rehabiliteringsområdet, vilket naturligtvis också är
viktigt.
Vi har den uppfattningen att det inte i första hand
är behov av regeländringar eller avsaknaden av resur-
ser totalt sett som är det stora bekymret när det gäller
att åstadkomma en bättre och samordnad rehabilite-
ring. I stället är mål- och resultatstyrning av avgöran-
de betydelse. Det är också tänkt att försäkringskassor-
na skall ha särskilda medel för att kunna bedriva olika
projekt i syfte att uppnå samverkansvinster. Hundra-
tals miljoner skall användas och avsättas för detta.
Det är naturligtvis också viktigt i sammanhanget.
Mot bakgrund av det här förordar vi inte en lös-
ning som innebär att FINSAM-modellen nu perma-
nentas. FINSAM-projektet måste ju leva sitt liv också
i fortsättningen, men vi lägger ändå fast den här nya
strategin som är oerhört viktig. Jag ser det här som ett
fall framåt.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till
riktlinjer i avsikt att skapa en klarare och tydligare
struktur i försäkringsadministrationen. Dock bör riks-
dagen ge regeringen till känna att arbetsmarknadens
parter bör ges rätt att nominera ledamöter i socialför-
säkringsnämnderna. Vi ser det som värdefullt. Det
handlar ju om nominering och inte om fasta platser i
nämnden. Det handlar om en nomineringsmöjlighet.
Det är viktigt att arbetsmarknadens parter har den här
möjligheten. Socialförsäkringen är ju till stor del
kopplad till arbetslivet. Där har man en stor erfaren-
het. Jag beklagar att den borgerliga oppositionen inte
tycker på samma sätt utan reserverar sig.
Sedan reagerar jag på ett uttalande som finns i
Sigge Godins motion och i en reservation om att so-
cialförsäkringssystemet blir alltmer svåröverskådligt
och principlöst. Det är tvärtom. Jag förstår faktiskt
inte den uppfattning som Sigge Godin har. Jag ser den
närmast som ett utslag av dålig oppositionspolitik.
Det är väl det som det handlar om. Vi får en tydlighet
när det gäller försäkringarna i fortsättningen. Det har
alltså inte Sigge Godin velat se.
Sigge Godin bör, när han anger att avgifter tas ut
på inkomstdelar som inte ger rätt till förmåner, betän-
ka att socialförsäkringarna bygger på en solidarisk
finansiering. Det är naturligtvis en oerhört viktigt
princip. På det sättet möjliggörs ju omfördelningar
mellan grupper och olika perioder i livet. Det är en
viktig princip. Socialdemokraterna och Folkpartiet
har tidigare varit överens om att det är en av de vikti-
gare grunderna.
Slutligen vill jag säga att det här är ett viktigt be-
tänkande. Vi lägger fast principerna för en allmän
försäkring vid sjukdom och rehabilitering. Vi tar
viktiga steg framåt när det gäller samverkan för att
uppnå en bra rehabilitering. Vi tydliggör rollerna i
försäkringsadministrationen. Men framför allt höjer vi
ersättningsnivåerna till 80 %, vilket många välkom-
nar. Det möjliggörs genom att vi också tar ansvar för
välfärdens finansiering, vilket är oerhört viktigt. Det
är ju det grundläggande. Vi har en ekonomi för detta i
dag. Det hade vi inte tidigare.
Jag yrkar alltså bifall till hemställan i utskottets
betänkande nr 12.