Fru talman! Det är en viktig debatt som har förts
här i kväll. Jag, liksom flera här i kammaren, är
övertygad om att de bostadspolitiska frågorna kom-
mer att bli nästa stora valfråga. Att vi redan nu två år
innan valet kan se detta beror på hur regeringen i dag
sköter dessa frågor. Vad gör regeringen för att lösa
den snedfördelning vi har i landet med bostadsöver-
skott i 62 % av kommunerna där 40 % av befolkning-
en bor och bostadsbrist i 16 % av kommunerna där
34 % av befolkningen bor?
Vad säger dessa siffror? Jo, att majoriteten av be-
folkningen bor i kommuner där det råder bo-
stadsöverskott eller där det är balans när det gäller
bostäder. Enligt Boverket är det långsiktiga behovet
av nyproducerade bostäder ungefär 25 000 per år.
Huvuddelen av dessa, ca 80 %, bedöms behövas i de
sex tillväxtregionerna. Det byggdes dock bara ca
15 000 bostäder under år 1999.
Vad gör då regeringen för att lösa detta bostads-
problem? Jo, man stiftar en lag där man vill tvinga
kommunerna att upprätta bostadsförsörjningsplaner
och inrätta kommunala bostadsförmedlingar. För-
medla vilka lägenheter? I bostadsbristens kommuner
finns inga bostäder att förmedla, och i bostadsöver-
skottskommunerna som är i majoritet finns det inget
behov av att förmedla lägenheter eftersom behovet är
omvänt.
Boverket visar i sin rapport Bostadsmarknadsläge
och förväntat bostadsbyggande att andelen kommu-
nala bostadsförmedlingar har minskat från 29 % år
1992 till 5 % år 2000. Alltså upplever inte kommu-
nerna att de har behov av en kommunal bostadsför-
medling, och om de känner behovet är det redan i dag
möjligt för dem att starta en bostadsförmedling.
Kommunerna kan själva avgöra detta i dag.
Nej, propositionen nr 26 från regeringen är ett
slag i luften och löser absolut inte bostadsbristen i
våra tillväxtregioner.
Detta lagförslag är också tveksamt rent författ-
ningsmässigt genom att regeringen sätter sig över det
kommunala självstyrets innersta kärna som innebär
att de folkvalda i fullmäktige ska besluta i frågor
rörande den egna kommunen, ett faktum som också
Lagrådet pekar på i sitt remissvar till propositionen.
Vi kristdemokrater har tilltro till våra kommunpoliti-
ker och deras förmåga att sköta det ansvar de har för
bostadsförsörjningen .
I samma proposition föreslår regeringen att man
ska inrätta ett byggkostnadsforum med syfte att för-
medla kunskaper till byggherrarna och främja ut-
vecklingsarbetet och innovationerna.
Vi kristdemokrater har svårt att tänka oss att detta
forum skulle kunna lämna några konstruktiva råd som
skulle resultera i ett billigare och bättre byggande.
När det gäller att komma till rätta med byggkostna-
derna är det i stället viktigare att fokusera på skatter-
na och avgifterna. Enligt Byggkostnadsdelegationens
betänkande utgör dessa avgifter och skatter uppemot
60 % av produktionskostnaderna. Varför fokuserar
inte regeringen på dessa kostnader som man faktiskt
kan åtgärda i stället för att inrätta ett teoretiskt forum?
Är det rimligt att vi har en byggmoms på 25 % och
därtill en hög förvaltningsmoms? När det gäller att
bevaka konkurrensen mellan byggmarknadens olika
parter tror vi kristdemokrater att Konkurrensverket är
bättre på detta än Boverket.
Vi kristdemokrater tror på ett ökat bostadsbyg-
gande genom att följande åtgärder sker:
· Låt en konsekvensutredning se över byggmomsen
och förvaltningsmomsen.
· Ett nytt hyressättningssystem måste till. Möjlig-
heten att i efterhand begära prövning av hyran i
nyproduktion bör begränsas om privata och all-
männyttiga investerare ska våga bygga i någon
större omfattning.
· Ta bort fastighetsskatten. Vi föreslår till en början
en fortsatt frysning av taxeringsvärdena och en
minskning av fastighetskatten till 1,2 % för allt
slags boende. Inför en kommunal avgift relaterad
till fastigheten som är motiverad och greppbar.
· Påskynda utredningen om ägarlägenheter.
· Ändra reglerna så att tredimensionell fastighets-
bildning blir möjlig.
· Planprocessen behöver reformeras och handlägg-
ningstiderna ses över.
· Skatteutjämningssytemet måste justeras så att
kommunerna åtminstone inte har en nackdel av att
bygga nya bostäder och öka sin befolkning.
Fru talman ! Jag vill nu kommentera bostadsut-
skottets betänkande BoU1. Ulla-Britt Hagström har
redogjort för de kristdemokratiska åsikterna bakom
våra reservationer, och jag vill belysa några ytterliga-
re motioner som är behandlade inom detta betänkan-
de.
Först till vårt särskilda yttrande som berör en mo-
tion om ansvarig minister som till sitt förfogande har
ett framtidsinriktat planerings- och bostadsdeparte-
ment.
Det är inte tillfredsställande som det är i dag att
boende och samhällsbyggarpolitik är uppdelat på
flera olika departement och på flera ministrar. Boen-
defrågor har alltid aktualitet och kommer också att
kräva ett större utrymme i framtiden. Samhällsstruk-
turen som växer fram i dag med stora inflyttningar till
våra tillväxtregioner och därmed åtföljande lands-
bygd som avfolkas med allt vad det innebär av bo-
stadsöverskott och överdimensionerad infrastruktur
kräver samordnade planeringsinsatser och framför allt
nytt planeringstänkande.
Framtidens planering med miljökvalitetsmål som
ska implementeras i all planering kräver också större
samordning. Allt detta sammantaget innebär att be-
hov finns för ett samordnat departement för att ga-
rantera ett helhetsgrepp över dessa viktiga frågor.
Trots att vi hyser denna uppfattning har vi avstått
från att stödja de motioner som för fram krav med
denna innebörd. Skälet är framför allt den ståndpunkt
som konstitutionsutskottet intagit - att riksdagen bör
vara ytterst återhållsam när det gäller att uttala sig
eller på annat sätt söka påverka regeringen i fråga om
hur den ska organisera sitt arbete.
När det gäller motionen om en digital Sverige-
karta och etablering av ett GIS-institut i Gävle är jag
tacksam för utskottets positiva behandling. Men jag
skulle dock önska att utskottet ställde sig bakom en
snabbare och mera samlad utveckling inom detta
område.
Så några korta kommentarer till vår budget där vi
har två nya anslagsposter som vi anser vara viktiga.
Nästa år är det Arkitekturåret. Vi kristdemokrater
tycker att detta år måste uppmärksammas och att det
är positivt att estetiken i vårt boende och i vår stads-
miljö lyfts fram. Vi har därför i vår budget ett anslag
på 25 miljoner för detta ändamål.
När det gäller innemiljön har vi för nästa år ansla-
git 50 miljoner för att förbättra miljön inom framför
allt våra skolor och förskolor. Inte minst den oroande
utvecklingen vad gäller astma och allergibesvär moti-
verar en sådan satsning.
Till sist några ord om segregationen i vårt sam-
hälle. För att motverka segregationen i boendet krävs
en kombination av många olika slags åtgärder. Sam-
hällsplaneringen måste utformas så att mångfald och
variation stimuleras. Mötesplatser måste erbjudas för
människor från olika kulturer och med olika erfaren-
heter. Det är nödvändigt att människor i utsatta bo-
stadsområden uppmuntras att ta ett större ansvar för
sin egen situation och ges möjlighet till ökat boen-
deinflytande som t.ex. självförvaltning. Kommunerna
måste prioritera sammanhållna satsningar i miljon-
programsområdena och andra utsatta områden. Dessa
satsningar ska dock inte styras av staten utan måste
växa fram tillsammans med de boende och den ansva-
riga kommunen. Det är också viktigt att man har
blandade upplåtelseformer i områden med en övervikt
på småhus så att man just kan få ett integrerat boende.
Fru talman! Jag ställer mig bakom de yrkanden
som Ulla-Britt framfört och vill till detta yrka bifall
till reservationerna 5 och 33 i BoU1.