Fru talman! Jag är alldeles övertygad om att Ann-
Marie Fagerströms tilltro till regeringen och justitie-
ministern är något större än min; det ligger på något
sätt i sakens natur.
För att välvilligt tolka sista delen av Ann-Marie
Fagerströms senaste inlägg här kan jag säga att man
från socialdemokraternas sida måhända något tar
intryck av dagens debatt. Och måhända kan vi se att
det beredningsarbete som pågår när det gäller Bugg-
ningsutredningens grundmaterial leder till ett omtän-
kande, till ett nytänkande. Kanske börjar man tänka i
nya och lite vidare banor och helt enkelt kommer
tillbaka och lägger fram ett förslag om att tillsätta en
sådan utredning - eljest har utskottet en möjlighet att
agera; det skall man komma ihåg.
Frågan återkommer: Tycker Ann-Marie Fager-
ström i grunden att det ligger någon klokskap i den
debatt som förs ute i samhället, både i Sverige och ute
i Europa, och att det beträffande den tekniska utveck-
lingen och farhågorna kring registrering och avlyss-
ning finns skäl att kanske ta ett lite bredare grepp?
Uttalanden från socialdemokratiska ledamöter i denna
kammare är väl något som den verkställande makten i
Rosenbad lyssnar till. Eller är det helt och fullt Rege-
ringskansliet som talar om vad de socialdemokratiska
ledamöterna skall göra? Ett frimodigt bekännande av
en uppfattning i en öppen dialog tillhör ju demokra-
tins grundfundament.