Fru talman! Riksskatteverket, RSV, har utrett om
en regionalisering av skattesförvaltningen kunde vara
en lämplig effektiviseringsåtgärd. Riksskatteverket
har i maj 1997 till regeringen överlämnat ett förslag
till ny regionindelning för skatteförvaltningen.
Kristdemokraterna anser att en ändrad myndig-
hetsindelning innebär en besparing inom ledning och
administration samt förbättrar förutsättningarna för en
effektiv samverkan mellan skattemyndigheterna och
kronofogdemyndigheterna.
Den av regeringen föreslagna indelningen över-
ensstämmer med den som gäller för kronofogdemyn-
digheterna utom såvitt gäller Hallands län. Regering-
en föreslår att Halland delas upp mellan grannlänen i
norr och söder. Kristdemokraterna har tillsammans
med andra partier talat för att Halland inte skall delas
utan behållas som en helhet. Vi har i utskottet fått
majoritet för denna linje.
Det är intressant att Centern och Vänsterpartiet
kritiserar Miljöpartiet i dagens debatt. Jag tycker att
det är en mycket märklig kritik. Det är ju glädjande
att ett parti kan ändra sig före ett beslut. Det är
mycket värre när ett parti ångrar sig efter att ett beslut
är fattat. Skatteutskottets betänkande innebär att re-
geringen får i uppdrag att avgöra vilken region Hal-
lands skatteorganisation skall föras till. För egen del
ser jag två alternativ: antingen Kronobergs, Kalmar
och Blekinge län eller Östergötlands och Jönköpings
län. Nu får vi ser vad regeringen kommer fram till.
Fru talman! Det är ett problem att inte samtliga
skattepliktiga inkomster och reavinster som skall
deklareras i Sverige verkligen redovisas i deklaratio-
nerna. Det är viktigt att skattemyndigheterna för att
komma åt skattefusk har effektiva kontrollmöjligheter
som är avvägda mot rimliga rättssäkerhetsgarantier.
Kristdemokraterna föreslår att 200 miljoner kro-
nor per år avsätts till skatteförvaltningen för en för-
stärkt skattekontroll. Det handlar dels om att öka
beskattningseffektiviteten, dvs. förhållandet mellan
debiterad skatt och rätt skatt, dels om uppbördseffek-
tiviteten, dvs. förhållandet mellan debiterad skatt och
faktiskt skatt. Erfarenheterna visar att detta anslag ger
i storleksordningen sex gånger så mycket tillbaka.
Kristdemokraterna räknar således med att skatteintäk-
terna ökar med 1 200 miljoner kronor per år om detta
förslag genomförs.
Fru talman! Riksdagen beslutade 1995 om ett be-
sparingsprogram för Tullverket med 288 miljoner
under perioden 1995/96-1998. Den nya organisatio-
nen skulle enligt förutsättningarna omfatta 2 450
årsarbetskrafter, vilket inneburit att personalstyrkan
minskat med ca 820 personer.
Skatteutskottet begärde i sitt betänkande
1994/95:SkU23 att effekterna för kontrollverksamhe-
ten och tullverksamheten i övrigt skulle bli föremål
för en skyndsam utvärdering. Regeringen har varit
mycket senfärdig när det gäller att skriva direktiv till
utredningen och tillsätta densamma. Flera gånger har
tidpunkten för när utvärderingen skulle kunna vara
klar flyttats fram. Det senaste beskedet ges i budget-
propositionen, och där skriver regeringen att utvärde-
ringen beräknas vara avslutad under hösten 1997. Det
skall alltså vara en skyndsam utvärdering - två år
senare!
Utvärderingen skall bl.a. behandla frågan om
Tullverket dimensionerades rätt i ljuset av medlem-
skapet i EU. Regeringen säger sig därför inte se någon
anledning "att föregå resultatet av utvärderingen".
Kristdemokraterna anser att det är anmärknings-
värt att regeringen har förhalat utredningen angående
besparingarna inom Tullverket. Det verkar som om
regeringen medvetet skjutit upp tidpunkten för utvär-
deringen för att inte behöva ta ställning till frågan om
mer resurser till Tullverket i budgeten för år 1997
eller för 1998.
Kristdemokraterna röstade emot den kraftiga ned-
dragningen och föreslog att Tullverket skulle få ytter-
ligare 100 miljoner kronor per år, vilket motsvarar ca
300 årsarbetskrafter. Det skulle möjliggöra återan-
ställning av en del av de 450 tulltjänstemän som i dag
går arbetslösa med a-kassa. De kostar staten pengar,
så det vore en lönsam affär för staten att återanställa
dem. De ökade resurserna skall användas till att för-
stärka kontrollen av illegal införsel av bl.a. narkotika,
vapen, sprit, tobak och övriga punktskattepliktiga
varor.
De partier i riksdagen som drev igenom beslutet,
Socialdemokraterna och Miljöpartiet, gjorde bedöm-
ningen att det kraftiga besparingsprogrammet inte
skulle påverka nivån på kontrollverksamheten nega-
tivt. Men den bedömningen höll inte. Enligt uppgifter
från Tullverket har smugglingen av sprit och andra
alkoholdrycker tilltagit mycket kraftigt under de se-
naste åren. Vidare är smugglingen av cigaretter och
mineraloljor ett stort problem.
Det framstår tydligt att lagstiftningen beträffande
införsel av punktskattepliktiga varor är tämligen
tandlös. Det måste bli möjligt att beslagta och skatte-
förverka varor. Enbart böter räcker uppenbarligen inte
för att man skall kunna hejda smugglingen.
Riksdagen har höjt skatten på alkohol och tobak
flera gånger de senaste åren av folkhälsoskäl och
statsfinansiella skäl. Men för att inte skattehöjningar-
na skall bli ett slag i luften måste ytterligare insatser
göras för att bekämpa smuggling av alkohol och to-
bak. I annat fall kommer statens skatteinkomster att
minska. Finansministern har i något sammanhang sagt
att det inte kan bli tal om att minska skatterna på
alkohol och tobak. Han har sagt att en ökad kontroll
skall föredras i kampen mot smugglingen. Men när
kommer resurserna för att klara av denna ambition?
Nu räknar Finansdepartementet med att inkoms-
terna av tobaksskatten kommer att minska med 900
miljoner kronor jämfört med budgeten för 1997 och
med 500 miljoner jämfört med budgeten för 1998.
Det är inte svårt att se att detta till stor del beror på
ökad smuggling.
Regeringen verkar inte inse sambandet mellan hö-
ga punktskatter och motivet för smugglare att tjäna
mer pengar. Kristdemokraterna anser att de höga
skatterna på alkohol och tobak måste kompletteras
med ökade resurser till Tullverkets och polisväsendets
kontrollverksamhet. Det räcker inte med utskottsma-
joritetens skrivningar om rationaliseringar och organi-
sationsförändringar för att få fram mer resurser.
Fru talman! Inom Europeiska unionen pågår ett
arbete med en ny version av Neapelkonventionen.
Syftet med Neapelkonventionen är att kompensera
bortfallet av kontroller vid de inre gränserna genom
gränsöverskridande tullsamarbete. De särskilda sam-
arbetsformer som skall kunna användas mellan med-
lemsstaterna för att bekämpa smuggling av narkotika
och andra förbjudna varor är:
förföljande över gräns
fortsatt övervakning över gräns
kontrollerade leveranser
utredning under täckmantel
gemensamma utredningsenheter
Jag anser att Sverige skall skriva under denna
konvention.
Den främsta orsaken till de problem som finns in-
om Tullverket har att göra med den alltför stora ned-
dragningen av resurser som riksdagen har beslutat
om. Utredarna och beslutsfattarna överskattade möj-
ligheten att minska Tullverkets resurser samtidigt som
man underskattade de resursbehov som EU-
medlemskapets olika förändringar förde med sig. De
problem som nu finns är i princip inte andra än de
som redan hösten 1994 gick att förutse.
Regeringen kan inte längre gömma sig bakom ut-
värderingen av Tullverkets resurser, som skall vara
klar under hösten 1997, dvs. efter det att regeringen
lagt fram budgetförslaget för år 1998.
Kristdemokraterna accepterar inte resursbristen
hos Tullverket, utan vi vidhåller vår uppfattning att
anslaget bör ökas med 100 miljoner, vilket motsvarar
300 heltidstjänster. Det anslag för 1998 som utskot-
tets majoritet har stannat för har således inget stöd av
Kristdemokraterna.
Fru talman! Jag står bakom samtliga kristdemo-
kratiska reservationer till betänkandet men yrkar bifall
endast till reservationerna 3 och 6.