Fru talman! Det föreliggande betänkandet behand-
lar anslag till skatteförvaltningen och Tullverket.
Ramar för den verksamheten är redan fastställda ge-
nom tidigare beslut i riksdagen. Det innebär att
Vänsterpartiet enbart har bilagt ett särskilt yttrande
där vi återigen påpekar att vi anser att anslaget till
såväl Tullen som skattemyndigheterna är för låga.
Vi har här tidigare hört Rolf Kenneryd nämna att
så länge man lägger 1 kr och får tillbaka 5-6 kr är det
positivt för samhället. Man kan i det här samman-
hanget inte lägga ut hur mycket pengar som helst, som
Rolf Kenneryd säger. Marginaleffekten kommer na-
turligtvis att bli allt lägre. Men i dagsläget ger fortfa-
rande varje krona tillbaka minst 2-3 kr. Vissa hävdar
att man får tillbaka 6 kr eller t.o.m. upp till 10 kr.
Som minst handlar det i varje fall om att få tillbaka 2-
3 kr för varje krona. Att i det läget fortsätta att dra in
medel tycker jag är ganska olyckligt.
En annan fråga som också tas upp i betänkandet är
regionaliseringen. När det gäller synen på regionali-
sering har det faktiskt lyckats att bli en reservation
från en sådan udda konstellation som moderater,
centerpartister och vänsterpartister. Det är inte ofta vi
ser den konstellationen bakom en reservation här i
riksdagen. Vi är nämligen samtliga negativa till den
regionalisering som sker. Det viktigaste är att skatte-
myndigheterna inte har fått arbetsro under en lång tid.
Det har genomförts organisationsförändringar. Det
började redan på slutet av 70-talet med RS-reformen
och fortsatte sedan in på 90-talet med reformen
SOL 90.
SOL 90 har tolkats på olika sätt. Det har varit to-
talintegrerade verksamheter på olika skattekontor,
specialistfunktioner, och man har svängt fram och
tillbaka. Kaoset är väl snart totalt inom skattemyndig-
heterna. Samtidigt har man fått säga upp mycket per-
sonal och har faktiskt inte tid till att göra det man
skall göra, nämligen granska. Vi fick ganska negativa
rapporter i våras om hur man t.ex. i Uppsala län inte
granskade avdragsposter under 50 000 kr. Det är
ganska alarmerande signaler. Signaler har också
kommit från andra delar av landet.
Nu säger man att en regionalisering skall skapa
mer resurser. Det stämmer egentligen inte, eftersom
man samtidigt säger att regionaliseringen skall skapa
resurser för att införa skattebrottsenheter. I de beräk-
ningarna säger man att varje administrativ tjänst kos-
tar en och en halv gång mer än de operativa tjänster-
na. Det är en beräkning som är väldigt underlig. I
synnerhet som RSV självt säger: Vi skall nu ha spets-
kompetens när det gäller den operativa verksamheten.
Vi skall anställa vissa profilerade utredare och skatte-
handläggare. De arbetar inte för några biträdestjänts-
eller baspersonalslöner.
De administrativa tjänster som kommer att för-
svinna i samband med regionalisering består inte
enbart av höga tjänster, utan det är också en viss del
baspersonal. Att i det läget räkna att det är i genom-
snitt en och en halv gång högre lön på de administra-
tiva tjänsterna skulle jag vilja säga direkt fel beräknat.
Det innebär att man trots detta inte kan finansiera
skattebrottsenheterna. Den operativa verksamheten
försämras totalt sett med de här förslagen.
Så till de speciella problem som har varit i utskot-
tet. Det gäller framför allt regionaliseringen av Hal-
lands län. Rolf Kenneryd har redogjort för de faktiska
förhållandena och hur det har gått till. Han gjorde
också vissa värderingar av ett visst partis agerande.
Jag kan dela de värderingarna. Så får det inte gå till i
ett utskott. Jag är i och för sig tacksam för hur resulta-
tet till sist blev. Det är ändå positivt att man kan ändra
sig när man inser att man har hamnat på fel vall. Man
kan därför trots allt tycka att det som har skett är
positivt.
Det är min bestämda uppfattning att verksamheten
i Hallands län inte bör delas. Det är också min upp-
fattning att skattemyndigheten där bör tillföras Kro-
noberg, Kalmar och Blekinge för att stärka regionen
och för att utnyttja det samarbete som redan tidigare
skett. Nu är det som här har sagts regeringens sak att
bestämma hur det slutligen skall utformas. Men jag
hoppas att man hamnar i den slutsatsen.
Sedan har vi det speciella sorgebarnet Mariestad.
Där föreslog en särskild utredare att sätesorten för
Länsskattemyndigheten i Västra Götalands län skulle
vara Mariestad. På det sättet lyckades man vända tio
negativa kommunalråd i norra och nordöstra Skara-
borg och lyckades få förankrat att man trots allt skulle
bilda ett storlän. När vi sedan får betänkandet ser vi
att regeringen svänger och säger att det ändå blir
Göteborg, efter påtryckningar från Riksskatteverket.
Då blir man litet beklämd. Ett löfte borde väl vara ett
löfte. Så är det inte. Vi insåg ganska snart att det
fanns en stor majoritet för att Göteborg skulle få det-
ta.
Jag vill också erinra om att länsordföranden för
Moderaterna har varit mycket tydlig i detta samman-
hang och stenhårt gått ut och anklagat både s och
andra för att ha svikit Mariestad. Därför är det intres-
sant att moderaterna i sitt särskilda yttrande inte har
något att erinra mot att länsskattemyndighetens säte-
sort blir Göteborg.
Jag har aldrig sett maken till politiskt hyckleri.
Moderaterna för en debatt i Skaraborg, men detta är
sedan inte förankrat i partiet. Man kan inte sätta sig på
hur många stolar som helst! Nu är tyvärr inte Sten
Svensson och Lars Hjertén här i kammaren i dag, men
jag vill säga att jag är mycket förvånad över deras och
moderaternas agerande i den här frågan. Man går ut
med en sådan kraft i länet, och sedan visar det sig att
man sitter still och accepterar regeringens förslag. Det
är hyckleri på högsta nivå.
Jag vill trots allt jag sagt framföra att jag är nöjd
med utskottets skrivning om att Mariestad skall tillfö-
ras 30-50 tjänster, såväl kvalificerade handläggar-
tjänster som baspersonaltjänster. Den meningen var
ett förslag av mig, och jag vill tacka utskottets majori-
tet för att man var beredd att gå mig till mötes. Det är
viktigt att den meningen finns med, eftersom den ger
klara signaler till RSV och regeringen om att de verk-
ligen skall ställa upp med den ersättning av tjänster
som man i och för sig pratar litet luddigt om i propo-
sitionen.
Slutligen vill jag yrka bifall till reservation 4.