Herr talman! Nej, Berith Eriksson, jag tror inte att
det är så märkligt. Så är det väl alltid i den politiska
verkligheten att vi deklarerar var vi står och att vi
naturligtvis har möjlighet att driva de linjer som vi
har en majoritet för.
När jag gav uttryck för att
premietandvårdssystemet är något positivt, med
utgångspunkt i de lärdomar vi har fått av barn- och
ungdomstandvården och de goda resultaten där,
ville jag med det ha sagt att påbyggnaden av ett
premietandvårdssystem på den goda barn- och
ungdomstandvård som vi har är något mycket
positivt. Jag ser de facto möjligheterna för
landsting och för oss här i riksdagen att fatta beslut
kring tandvården som ger möjligheter att förbättra
tandstatusen ytterligare.
En springande punkt, som vi kanske inte har tagit
upp i det här sammanhanget, när det gäller varför
besluten skall fattas nu är ju de rent ekonomiska
skälen. Vi kan inte fortsätta på det sätt som vi gör
i dag och låta kostnaderna rusa i väg -- speciellt, vill
jag säga, i storstadsområdena -- för en tandvård
som under inga omständigheter kan vara av behov
inriktad.
Det är ju i stället så att vi måste se till -- genom i det
här fallet ett premietandvårdssystem -- att bringa
ner kostnaderna för tandvården, att vi tar ett ansvar
för vår egen tandstatus och att vi utformar
försäkringen och reglerna kring den så att vi ändå
kan garantera en god tandhälsa.