Herr talman! Jag delar Kenneth Kvists uppfattning
om att det är väsentligt att vi har en bred samsyn på
valsystemet och dess utformning. Man kan säga att
det är demokratins spelregler som vi på det sättet slår
fast. Vi bör vara överens i så viktiga frågeställningar.
Men detta får naturligtvis inte undanskymma det
angelägna i att vi för en debatt i frågorna. Jag vill inte
sticka under stol med att jag har rätt starka preferenser
både för det tyska systemet och för att kanske diskute-
ra ett system med två valomgångar av den franska
typen. Jag vill i varje fall att detta skall diskuteras. Vi
skall inte lägga locket på och säga att vi lever i den
bästa av världar, utan det kan också finnas andra
lösningar på de här problemen.
Detta gäller naturligtvis också personvalet. Kraven
på ett sådant har vuxit fram därför att man har varit
missnöjd med partiernas dominans i de här samman-
hangen. Väljarna har haft alltför små möjligheter att
göra sig gällande. Därmed är det inte sagt att det
personval vi nu tillämpar i Sverige är det bästa, utan
det är en kompromissprodukt som vuxit fram. Vi får
pröva den. Där vi prövat den hittills har resultaten inte
varit alldeles lysande och entydiga. Kanske hade den
finländska modellen, med ett mer renodlat och direkt
personval, varit bättre. Med den kanske vi hade kun-
nat få större effekter.
När det gäller invandrarna och deras rösträtt hittar
jag inte något enda land där invandrarna har rösträtt i
parlamentsvalen - valen till det nationella parlamen-
tet. Däremot har de det i det kommunala valet - i den
lilla kretsen. Det är där de har sin dagliga gärning,
och det är naturligt att det skall vara så. Medborgare i
EU-länderna har också möjlighet att delta i val till
EU-parlamentet, vilket också är något väsentligt i
sammanhanget. Men jag tror att rösträtten till de na-
tionella parlamenten bör vara knuten till medborgar-
skap i landet i fråga.