Herr talman! Små företag inom sjukvårdsområdet bedriver en betydelsefull verksamhet och bidrar till ökad valfrihet för människor. Patientens fria val är viktigt.
Oppositionen och Miljöpartiet har inte redovisat några som helst kostnader som slopande av undantaget skulle innebära för småföretag i vårdbranschen och hur detta skulle påverka förutsättningarna för dem att fortsätta bedriva sin verksamhet. Enligt de schablonberäkningar som återfinns i departementspromemorian
Bortom fagert tal - om bristande tillgänglighet som diskriminering
, som ofta åberopas, kan man läsa att bara kostnaden för fysiska anpassningar på vårdcentraler skulle uppgå till ca 130 000 kronor per vårdcentral. Vid ett antagande att kostnaden är lika stor för de 19 000 företag som berörs av det aktuella undantaget innebär detta en engångskostnad för företagen på totalt ungefär två och en halv miljard. Till detta kan man också lägga administrativa kostnader.
Dessa ökade kostnader kan komma att leda till att många småföretag som gör viktiga insatser inom vård och omsorg kan tvingas att lägga ned sin verksamhet. Miljöpartiet föreslår att man tar bort undantaget. Det drabbar småföretagare i vårdbranschen. Det drabbar också ytterst patienterna, som får mindre valmöjligheter.
Vore det inte rimligt, Agneta Luttropp, att göra en konsekvensanalys innan beslut fattas? Detta är ett beslut som med största sannolikhet kan komma att innebära färre vårdaktörer, minskade valmöjligheter för patienterna och även minskade valmöjligheter för de personer som har valt ett vårdyrke och som kanske vill byta arbetsgivare eller starta eget.
Varför vill ni inte se vilka konsekvenser ert ställningstagande kan få för småföretag i vårdbranschen?